1 209 läst ·
4 svar
1k läst
4 svar
Produktionsdata solfångare?
Funderar lite på solfångare som komplement för uppvärmning under vår/höst, undrar då om det finns någon som har data på hur mycket typiskt solfångare kan producera under ett år, månad för månad?
Eftersom det är solenenergi precis som med solceller, kan man kanske rakt av titta på en kurva för årsproduktion från solceller för att åtminstone se den procentuella fördelningen av månadsutbytet?
Eftersom det är solenenergi precis som med solceller, kan man kanske rakt av titta på en kurva för årsproduktion från solceller för att åtminstone se den procentuella fördelningen av månadsutbytet?
Bästa svaret
Ja, det är i alla fallen bra början för att få en uppfattning. Men det blir inte riktigt lika. Solceller blir bättre när det är kallt, tvärtom för solfångare. För att ta ett exempel på en skillnad.
Här är åtminstone något:
Solartermi = solfångare
Från boken "Solare Wärme", 2015, Fraunhofer IRB Verlag:
En solartermianläggning för endast tappvarmvatten, ger ca 350 kWh/(m2 år).
Jag tror det gäller för Tyskland, så kanske 90 % av det kan gälla för Sverige.
Från boken "Solare Wärme", 2015, Fraunhofer IRB Verlag:
Tappvarmvatten + husuppvärmningsstöds-anläggning en till tvåfamiljshus.
3 m2 flatkollektor eller 2 m2 vakuumrörkollektor per person.
På sommaren får du tokmycket varmvatten som du inte vill ha.
Rent solarvärmesystem:
Om husuppvärmning och varmvatten skall ske med enbart solen, så måste husvärmeisoleringen vara av hög standard. Ett enfamiljshus behöver då för värmelagring en varmvattenbehållare på ca 30 till 50 m3, som ofta görs som värmeskiktslagring. Då kan tillräckligt med värme lagras för vintermånaderna.
För solartermisystem med tappvatten + husuppvärmningsstöd är azimut och uppvinkling av solfångarna viktig. För att få tillräckligt med sol höst och vår, skall uppvinklingen vara minst 45 grader och mot söder.
Jag har tidigare utfört beräkningar för nyttoenergi för solfångaranläggning för södra Sverige.
Uppvinkling: 40 grader
solfångarna rakt mot söder.
Resultat: årlig bestrålning 553 kWh/(m2 solfångaryta per år)
Resultat: solfångar nyttoenergi: 222 kWh/(m2 solfångaryta per år).
Jag vill nämna att en solcellsanläggning från den får du visserligen inget varmvatten, men 3-fas växelström 400 volt. Med den strömmen kan du värma vatten. Verkningsgraden för att omvandla ljus till ström i solcellsanläggning är nu ca 18,5 %. Verkningsgraden för solfångare att omvandla ljus till varmvatten ligger kanske på 50 %. Men på sommaren får du som sagt tokmycket varmvatten som du inte vet vad du ska göra med. Då är solfångarens högre verkningsgraden bara ett problem.
Det kanske inte är hel galet att istället skaffa en solcellsanläggning?
Solartermi = solfångare
Från boken "Solare Wärme", 2015, Fraunhofer IRB Verlag:
En solartermianläggning för endast tappvarmvatten, ger ca 350 kWh/(m2 år).
Jag tror det gäller för Tyskland, så kanske 90 % av det kan gälla för Sverige.
Från boken "Solare Wärme", 2015, Fraunhofer IRB Verlag:
Tappvarmvatten + husuppvärmningsstöds-anläggning en till tvåfamiljshus.
3 m2 flatkollektor eller 2 m2 vakuumrörkollektor per person.
På sommaren får du tokmycket varmvatten som du inte vill ha.
Rent solarvärmesystem:
Om husuppvärmning och varmvatten skall ske med enbart solen, så måste husvärmeisoleringen vara av hög standard. Ett enfamiljshus behöver då för värmelagring en varmvattenbehållare på ca 30 till 50 m3, som ofta görs som värmeskiktslagring. Då kan tillräckligt med värme lagras för vintermånaderna.
För solartermisystem med tappvatten + husuppvärmningsstöd är azimut och uppvinkling av solfångarna viktig. För att få tillräckligt med sol höst och vår, skall uppvinklingen vara minst 45 grader och mot söder.
Jag har tidigare utfört beräkningar för nyttoenergi för solfångaranläggning för södra Sverige.
Uppvinkling: 40 grader
solfångarna rakt mot söder.
Resultat: årlig bestrålning 553 kWh/(m2 solfångaryta per år)
Resultat: solfångar nyttoenergi: 222 kWh/(m2 solfångaryta per år).
Jag vill nämna att en solcellsanläggning från den får du visserligen inget varmvatten, men 3-fas växelström 400 volt. Med den strömmen kan du värma vatten. Verkningsgraden för att omvandla ljus till ström i solcellsanläggning är nu ca 18,5 %. Verkningsgraden för solfångare att omvandla ljus till varmvatten ligger kanske på 50 %. Men på sommaren får du som sagt tokmycket varmvatten som du inte vet vad du ska göra med. Då är solfångarens högre verkningsgraden bara ett problem.
Det kanske inte är hel galet att istället skaffa en solcellsanläggning?
Redigerat:
Tack för tankar!A Arnodt skrev:Jag vill nämna att en solcellsanläggning från den får du visserligen inget varmvatten, men 3-fas växelström 400 volt. Med den strömmen kan du värma vatten. Verkningsgraden för att omvandla ljus till ström i solcellsanläggning är nu ca 18,5 %. Verkningsgraden för solfångare att omvandla ljus till varmvatten ligger kanske på 50 %. Men på sommaren får du som sagt tokmycket varmvatten som du inte vet vad du ska göra med. Då är solfångarens högre verkningsgraden bara ett problem.
Det kanske inte är hel galet att istället skaffa en solcellsanläggning?
Ja jag funderar mest, solpanelerna är redan spikade. Vi har ytjordvärmepump och kanske kan solpanelerna stötta upp denna med kraft under vår-höst. Tänkte mest om man kunde effektivisera det hela genom solfångare istället, även om värmepumpen är effektiv slits den såklart av drifttimmar och starter. Så kunde varit besparande att låta solfångare producera värme den delen av året det går.
Men om de skapar en massa problem med varmvatten då vete tusan.
Om du vill minska antal starter för er ytjordvärmepump då kan du ha en elpatron(vanlig 3-fas 400 Volt eller 1 fas) i varmvattenberedaren och den kan då köras på solströmmen från solcellsanläggningen på taket. Sedan föreslår jag att du helst inte spikar i solcellspanelerna.
Vad jag menar med tokmycket varmvatten från solfångaranläggning under sommaren, är att du då om du skulle vilja producera varmvatten, då kan du producera väldigt mycket varmvatten. Men du kan egentligen bara värma upp vattnet i varmvattenberedaren och ackumulatortank till ca 95 oC, mer går ej. Men om du inte pumpar upp värmebärarvätska(propylenglykol-vattenblandning) genom solfångarna, blir det klart inte något varmvatten alls producerat att behöva ta hand om.
Det är ett värde i sig att slippa ha två anläggningar både solfångaranläggning och solcellsanläggning. Båda ska skötas och underhållas. Bättre att ha en enda anläggning, och då en solcellanläggning, tror jag. Inga rörliga delar.
Vad jag menar med tokmycket varmvatten från solfångaranläggning under sommaren, är att du då om du skulle vilja producera varmvatten, då kan du producera väldigt mycket varmvatten. Men du kan egentligen bara värma upp vattnet i varmvattenberedaren och ackumulatortank till ca 95 oC, mer går ej. Men om du inte pumpar upp värmebärarvätska(propylenglykol-vattenblandning) genom solfångarna, blir det klart inte något varmvatten alls producerat att behöva ta hand om.
Det är ett värde i sig att slippa ha två anläggningar både solfångaranläggning och solcellsanläggning. Båda ska skötas och underhållas. Bättre att ha en enda anläggning, och då en solcellanläggning, tror jag. Inga rörliga delar.
Klicka här för att svara