14 664 läst ·
33 svar
15k läst
33 svar
Producera eget hustimmer, vilken såg/planhyvel/fräs?
Ja jag är säker på att man kan gjuta en platta till en timmerkåk. Jag har gjutit plattor till stora byggnader med prefab betongväggar som väger bra mycket mer än en timmervägg. Allt handlar och dimensionering, underarbete, armering, betongkvalitet och utförande.
I Sälen och Åre har jag varit på byggen i storleken 120 kvm / plan, iof inte full höjd på alla men endel, dom står på en modern platta på mark med golvvärme och ordentligt isolerat under, så det går.
Tror det mesta var cellplasten som TS var orolig för, att det skulle bli ostabilt, tror inte (men har ingen aning) att man isolerar under en skyskrapa, där gräver man sig nog ner åtskilliga meter ner och säkert pålar man också
Tror det mesta var cellplasten som TS var orolig för, att det skulle bli ostabilt, tror inte (men har ingen aning) att man isolerar under en skyskrapa, där gräver man sig nog ner åtskilliga meter ner och säkert pålar man också
Det var min tanke också, skyskrapor brukar nog inte byggas på 300 mm cellplast. Säkert 20-30 m källarvåningar, ordentligt pålverk, jordbävningsskydd etcetc...nino skrev:I Sälen och Åre har jag varit på byggen i storleken 120 kvm / plan, iof inte full höjd på alla men endel, dom står på en modern platta på mark med golvvärme och ordentligt isolerat under, så det går.
Tror det mesta var cellplasten som TS var orolig för, att det skulle bli ostabilt, tror inte (men har ingen aning) att man isolerar under en skyskrapa, där gräver man sig nog ner åtskilliga meter ner och säkert pålar man också
Oavsett, tack Eld, byggolle, nino m fl, jag förstår nu att ni har alldeles rätt. Just med tanke på tegelbyggnader och betongväggar. Även om timmer är lättare än sten så blir det väldigt stora linjelaster (inkl. det tunga takets vikt som leds ned genom stommen). Tror ni vi snackar s400 här eller räcker det med mer "vanliga" värden?
Antar att köldbryggebrytare är att glömma till 8" väggar (totalbredd), stämmer det? Om inte, kan köldbryggebrytare konstrueras till att tåla höga linjelaster?
Antar att köldbryggebrytare är att glömma till 8" väggar (totalbredd), stämmer det? Om inte, kan köldbryggebrytare konstrueras till att tåla höga linjelaster?
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Är väggen 200mm tjock och väger 500kg/m så ger det en punktbelastning på 2500kg/m2. Alltså räcker XPS 300. Dessutom så kommer ju inte hela belastningen på cellplasten rakt under väggen i och med att du har en platta mellan som fördelar vikten över ett större område.Voh skrev:
XPS 300 = s300? Eller vad är xps?Finndjävel skrev:
500 kg/m räcker nog inte dock. Enbart timret kommer vid de högst timrade väggarna uppgå till den summan men i tillägg kommer som sagt torvtakets vikt ledas genom timret. Denna vikt får inte "bortledas" med andra metoder. Torvtak väger ca 200 kg/m2 och det är många m2 som ska fördelas. I tillägg kommer åsar, takkonstruktion etc. Och såklart har vi en stor tillfällig säsongsvikt, snön.
2500kg/m2 motsvarar väl 25 kPa. Dvs egentligen håller mycket väl den vanliga simpla s100?Finndjävel skrev:
Exakt vilken cellplast du ska ha vågar jag inte chansa på. Men när du ska dimensionera en platta till ett lite mer avancerat hus tycker jag du ska kontakta en byggingenjör (konstruktör). Finns säkert någon lokalt där du bor annars finns ju jättar som tex ramböll,sweco, tyrens mm.
Bra tips! Och tack, det hade jag även tänkt göra men söker mer kött på benen innan det är dags. Kanske Finja är ett bra alternativ? Tack för de specifika förslagen, ska kolla upp samtliga nämnda.byggolle skrev:
Inga problem. Forma isolera armera är inga problem att göra själv är man osäker på något går det alltid att goggla eller fråga här. Men på sjävla gjutningen bör man ta in erfaret folk. Gjutning brukar framkalla oro och stress (gjutfrossa). Då är det skönt att man har folk som gjutit mycket.
Kan tänka mig det. Hade det som plan att inte gjuta själv heller, men jag fixar gärna allt förarbete till dess att gjutarna kommer. Den kvalitetsansvarige lär anmärka på konstigheter i förarbetet om han ser något, trycktestaren av golvvärmen likaså, och såklart även gjutarna. Jag/vi fixar själva men vill få det kontrollerat innan vi förevigar eländet. När huset väl är klart vill man knappast upptäcka problem ända ned i grunden...
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Vanlig S100 har en kortsiktig tryckhållfasthet på 100kPa. Den långsiktiga (50år) är ungefär 40 procent enligt tillverkarnas specifikationer. Alltså 4000kg/m2. Så teoretiskt borde det fungera med S100, men i praktiken hade jag inte chansat. S100 suger ju i sig vatten som en svamp så både den långsiktiga bärigheten och U-värdet blir antagligen sämre än vad tillverkarna uppger.Voh skrev:
XPS 300 (Extruded Polystyrene, med mjölig konsistens, brukar vara gul eller blå) brukar man använda under sulan till krypgrunder i Finland så därför skulle jag ha använt den. Den borde klara ca 13ton/m2 långsiktigt så den håller utan problem. Det finns också en klenare version XPS 200 som ju borde räcka, den brukar dock vara svårare att få tag på, åtminstone här.
Tack, bra svar!Finndjävel skrev:Vanlig S100 har en kortsiktig tryckhållfasthet på 100kPa. Den långsiktiga (50år) är ungefär 40 procent enligt tillverkarnas specifikationer. Alltså 4000kg/m2. Så teoretiskt borde det fungera med S100, men i praktiken hade jag inte chansat. S100 suger ju i sig vatten som en svamp så både den långsiktiga bärigheten och U-värdet blir antagligen sämre än vad tillverkarna uppger.
XPS 300 (Extruded Polystyrene, med mjölig konsistens, brukar vara gul eller blå) brukar man använda under sulan till krypgrunder i Finland så därför skulle jag ha använt den. Den borde klara ca 13ton/m2 långsiktigt så den håller utan problem. Det finns också en klenare version XPS 200 som ju borde räcka, den brukar dock vara svårare att få tag på, åtminstone här.
Jag känner till att det finns långsiktig och kortsiktig tryckhållfasthet men hade ingen aning om att det var en så stor skillnad mellan dem, jag vill inte heller chansa. Bra poäng också med u-värdet och långsiktig bärighet.
Vid EPS står s-beteckningen ju för kPa, men vad är det för värde som efterföljer XPS-namnen? Är det kPa för långsiktig tryckhållfasthet eller något helt annat?
Känner du till ungefärliga prisskillnader mellan de olika cellplasterna? Rättare sagt, är xps väldigt mycket dyrare än eps? Är xps 300 betydligt dyrare än xps 200? Klart att man inte vill chansa men att överdimensionera brukar inte vara ekonomiskt. Gör jag det i hela bygget så kommer det tillslut ha kostat multum. Vad jag behöver plus en nivå för säkerhetens skull låter passande.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Beteckningen är den kortsiktiga tryckhållfastheten för båda sorterna. XPS 300 är ungefär dubbelt dyrare än EPS 100 i Finland, antagligen nått liknande i Sverige. Vad 200 kostar vet jag inte eftersom den brukar vara beställningsvara medan 300 brukar finnas i lager i byggvaruhusen. XPS har lite bättre isoleringsvärde än EPS så lite kan man räkna hem eftersom man inte behöver lägga lika tjock lager XPS. Är ingen stor skillnad dock, 100mm XPS motsvarar ungefär 120mm EPS.