Plåtsax av Fason-typ
Mina gamla Fasonplåtsaxar gav upp i helgen. Det var inköpta hos CO för säkert 15år sedan & av enklaste modell. Glappiga & allmänt dåliga.
Var på G idag & köpa nya. Men hejdade mig i butik. Vilka är vettiga?
69kr /st hos Jula, http://www.jula.se/search-result/?q=plåtsax
75kr /st hos Biltema, http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12215/
89kr hos CO, http://www.clasohlson.com/se/Plåtsax-Cocraft/Pr407255000
111kr/st för AmPro hos Swedol, http://www.swedol.se/bygg-anlaggning/verktyg/tanger-saxar/platsaxar.html
129kr /st hos CO, http://www.clasohlson.com/se/Plåtsax-Cocraft/Pr408839000
199kr /st hos Jula för Stanley FatMax, http://www.jula.se/platsax-123017
224kr /st för Wiss hos Swedol, http://www.swedol.se/bygg-anlaggning/verktyg/tanger-saxar/platsaxar.html
£49 inkl frakt för Milwaukee set hos FFX, http://www.ffx.co.uk/tools/product/...snips triple pack left right and straight cut
Ja det var några alternativ. Vad ska man tänka på & vad ska man lämpligen köpa? Andra alternativ mottages tacksamt.
Var på G idag & köpa nya. Men hejdade mig i butik. Vilka är vettiga?
69kr /st hos Jula, http://www.jula.se/search-result/?q=plåtsax
75kr /st hos Biltema, http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12215/
89kr hos CO, http://www.clasohlson.com/se/Plåtsax-Cocraft/Pr407255000
111kr/st för AmPro hos Swedol, http://www.swedol.se/bygg-anlaggning/verktyg/tanger-saxar/platsaxar.html
129kr /st hos CO, http://www.clasohlson.com/se/Plåtsax-Cocraft/Pr408839000
199kr /st hos Jula för Stanley FatMax, http://www.jula.se/platsax-123017
224kr /st för Wiss hos Swedol, http://www.swedol.se/bygg-anlaggning/verktyg/tanger-saxar/platsaxar.html
£49 inkl frakt för Milwaukee set hos FFX, http://www.ffx.co.uk/tools/product/...snips triple pack left right and straight cut
Ja det var några alternativ. Vad ska man tänka på & vad ska man lämpligen köpa? Andra alternativ mottages tacksamt.
FatMax ser rätt ok ut...
Jag jobbar med plåt (stansar o bockar) så saxarna vi har används endast till att klippa stålband med.... då är Wiss oslagbara...
Har du haft en "enklaste modell" i 15år kan du köpa en igen.......
Jag jobbar med plåt (stansar o bockar) så saxarna vi har används endast till att klippa stålband med.... då är Wiss oslagbara...
Har du haft en "enklaste modell" i 15år kan du köpa en igen.......
Ja men de kanske bara är använda en handfull gånger. Räknar jag efter är de nog närmare 20-25år gamla. Jädrar vad tiden går... Då var jag studerande med skral ekonomi & inköp därefter. Nu med fast inkomst värderar jag bra kvalitet & lång krångelfri livslängd, men där med inte sagt att det behöver kosta mer än nödvändigt.Remne skrev:Har du haft en "enklaste modell" i 15år kan du köpa en igen.......
Ja FatMax kändes riktigt gedigna & bra. Wiss har jag inte känt på & är ju inte så mycket dyrare, om de nu är top notch & da shit kanske de är värda sina slantar. Men dessa Wiss eller Stanely FatMax kanske finns till bättre penning någon annanstans?
Jo den testen har jag läst. Visst, Stubai är fin fina. Men de är i en prisklass som är overkill. Jula hade väl mer av dessa Stubai tidigare & för ett par hundringar, men nu enbart en & för 499kr http://www.jula.se/platsax-1-2mm-123178
Så "Wiss-typ" är väl något jag får gå efter.
Verkar finnas några olika Wiss original modeller
http://www.wisstool.com/product/dsp_product_listing.cfm?hier=602&pf=210
Köper ni MxR serien? Det finns ju även MxRS1, MxX, Mx00.
Men de ser rackligare ut än Stanley FatMax. Får nog åka förbi & känna på Wiss också.
Så "Wiss-typ" är väl något jag får gå efter.
Verkar finnas några olika Wiss original modeller
http://www.wisstool.com/product/dsp_product_listing.cfm?hier=602&pf=210
Köper ni MxR serien? Det finns ju även MxRS1, MxX, Mx00.
Men de ser rackligare ut än Stanley FatMax. Får nog åka förbi & känna på Wiss också.
dom vi köper är M3R...dvs den Raka modellen med gula handtag....tror väl att den är vanligast.
Jag köpte själv en sådan på nån outlet nån gång...låg nerslängt i en stor pall för 90kr tror jag.....
Wiss-liknande saxar finns både Ironside, Ridgid,Midwest..och alla ser likadana ut...
Jag köpte själv en sådan på nån outlet nån gång...låg nerslängt i en stor pall för 90kr tror jag.....
Wiss-liknande saxar finns både Ironside, Ridgid,Midwest..och alla ser likadana ut...
Var inne hos Biltema en sväng & såg då att de hade olika plåtsaxar.
71-605 / 71-606 av Chrome Molybden
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-71605/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-71606/
Samt 12-215 / 12-216 / 12-217 i Chrome Vanadium.
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12215/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12216/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12217/
Vad gör det för skillnad med Vanaduim & Molybden?
71-605 / 71-606 av Chrome Molybden
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-71605/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-71606/
Samt 12-215 / 12-216 / 12-217 i Chrome Vanadium.
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12215/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12216/
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Platsax-12217/
Vad gör det för skillnad med Vanaduim & Molybden?
Väldigt Enkelt förklarat så...(gissar bara) :x
CrMo är bättre mot rost....samma stål som i Globalknivar.... (mjukare)
CrV är hållbarare eftersom tex krafthylsor till mutterknackar är tillverkade i det matrl...men rostar lättare...(hårdare)
Edit: Hänvisar till nedan inlagda faktaruta och det jag skrivit i detta inlägg är bara svammel.. :x
CrMo är bättre mot rost....samma stål som i Globalknivar.... (mjukare)
CrV är hållbarare eftersom tex krafthylsor till mutterknackar är tillverkade i det matrl...men rostar lättare...(hårdare)
Edit: Hänvisar till nedan inlagda faktaruta och det jag skrivit i detta inlägg är bara svammel.. :x
Redigerat:
Är inte krafthylsor till mutterknackar gjorda i CrMo pga materialet måste vara lite flexiblare?
Du har rätt.. jag läste lite för snabbt....satt o kikade på biltemas sida och fick upp en kraftförlängare som va i CrV och gjorde en förhastad slutsats...får lägga mig ner o blotta strupen därRund_skruvad skrev:
Klippt ur Jernkontoret pdf om stållegeringar
Molybden sid 56:
Effekten av molybden på ståls prestanda
I härdbarhetshöjande syfte används Mo tämligen vanligt i seg- och sätthärdningsstål, normalt i
halter mellan 0,2 och 0,5 %. Mo förskjuter, speciellt tillsammans med B, ferritomvandlingen kraftigt
mot längre tider utan att påtagligt påverka bainitomvandlingen. Härdbara Mo-B-stål har därför
kunnat utvecklas, som ger god kombination av hållfasthet och seghet till relativt små legeringskostnader.
I verktygsstål används Mo för att genom utskiljning av fina Mo-karbider vid anlöpningen ge förhöjd
hårdhet genom sekundärhårdnande och därigenom också högre varmhållfasthet. I Mo-legerade
snabbstål och högkolhaltiga verktygsstål bildas primär M6C (eller M2C som senare övergår i M6C),
som bidrar till dessa materials goda nötningsmotstånd. Mo har här samma funktion som W, men är
betydligt billigare, vilket har inneburit att Mo i stor utsträckning har ersatt W i dessa material. I
dessa stål förekommer Mo i halter upp till maximalt ca 10 %.
För att höja de rostfria stålens motstånd mot framför allt punkt- och spaltkorrosion legeras de med
Mo. Genom molybdens benägenhet att i stål bilda intermetalliska faser begränsas denna möjlighet
till halter understigande ca 8 %. Det lägst legerade syrafasta stålet SS 2343 (AISI 316) innehåller
17 % Cr, 12 % Ni och 2,5 % Mo.
Vanadin: Sidan 96:
Effekten av vanadin på ståls prestanda
Vanadins användning som legeringsmetall i stål grundar sig helt på dess förmåga att bilda stabila
karbider och nitrider. Dessa är lösliga i varandra och bildar därför i stål karbonitrider med
kol/kväve-förhållanden, som beror av stålets kol- och kvävehalt. I stål är dessa karbonitriders stabilitet
sådan att de till en icke obetydlig del kan lösas upp vid temperaturer lämpliga för värmebehandling,
för att därefter vid efterföljande svalning eller en särskild åldringsbehandling skiljas ut i
fin form och ge stålet utskiljningshärdning. Denna förmåga att bilda stabila karbonitrider har givit
vanadin två skilda användningar i stål,
i) som hårdfas i form av primärt utskilda karbonitrider (i samband med stålets stelning) i storlekar
från några tiondels till ca 1μm,
ii) för att generera utskiljningshärdning hos stålet genom fint utskilda partiklar i ferrit eller martensit.
Den förra tillämpningen finner vi i framför allt i snabbstål och i verktygsstål för kallformning, men i
vissa fall också i hårdmetall och gjutjärn. Den kräver stora tillsatser av V; normalt förekommande
halter är 0,5 -10 %. Den andra ser vi framför allt i de V-mikrolegerade höghållfasta konstruktionsstålen.
Andra viktiga tillämpningar av vanadins utskiljningshärdande förmåga är låglegerade
varmhållfasta stål, medium-kolhaltiga smidesstål och härdade stål för handverktyg (Cr-V).
Tillsatserna av V är här relativt små, från 0,04 - 0,20 %. I handverktygen har V därutöver en sedan
gammalt utnyttjad tillämpning, som ej faller under (i) och (ii), nämligen att det säkerställer en
finkornig struktur vid härdningen. Liksom övriga legeringskarbider gör V-karbiden härdade stål
anlöpningströga som en följd av att legerade karbider förgrovas betydligt långsammare vid förhöjd
temperatur än cementit, Fe3C. Detta medför att stålet behåller sin hållfasthet och hårdhet bättre
också i värme, vilket är en väsentlig egenskap i många tillämpningar.
Även om små tillsatser av V, 0,05 - 0,10 %, enligt vissa undersökningar har visat sig kunna ge
ganska betydande härbarhetsökningar så är variationen stor. Osäkerheten är därför betydande och V
har idag ingen användning som härdbarhetshöjande legeringsämne.
Molybden sid 56:
Effekten av molybden på ståls prestanda
I härdbarhetshöjande syfte används Mo tämligen vanligt i seg- och sätthärdningsstål, normalt i
halter mellan 0,2 och 0,5 %. Mo förskjuter, speciellt tillsammans med B, ferritomvandlingen kraftigt
mot längre tider utan att påtagligt påverka bainitomvandlingen. Härdbara Mo-B-stål har därför
kunnat utvecklas, som ger god kombination av hållfasthet och seghet till relativt små legeringskostnader.
I verktygsstål används Mo för att genom utskiljning av fina Mo-karbider vid anlöpningen ge förhöjd
hårdhet genom sekundärhårdnande och därigenom också högre varmhållfasthet. I Mo-legerade
snabbstål och högkolhaltiga verktygsstål bildas primär M6C (eller M2C som senare övergår i M6C),
som bidrar till dessa materials goda nötningsmotstånd. Mo har här samma funktion som W, men är
betydligt billigare, vilket har inneburit att Mo i stor utsträckning har ersatt W i dessa material. I
dessa stål förekommer Mo i halter upp till maximalt ca 10 %.
För att höja de rostfria stålens motstånd mot framför allt punkt- och spaltkorrosion legeras de med
Mo. Genom molybdens benägenhet att i stål bilda intermetalliska faser begränsas denna möjlighet
till halter understigande ca 8 %. Det lägst legerade syrafasta stålet SS 2343 (AISI 316) innehåller
17 % Cr, 12 % Ni och 2,5 % Mo.
Vanadin: Sidan 96:
Effekten av vanadin på ståls prestanda
Vanadins användning som legeringsmetall i stål grundar sig helt på dess förmåga att bilda stabila
karbider och nitrider. Dessa är lösliga i varandra och bildar därför i stål karbonitrider med
kol/kväve-förhållanden, som beror av stålets kol- och kvävehalt. I stål är dessa karbonitriders stabilitet
sådan att de till en icke obetydlig del kan lösas upp vid temperaturer lämpliga för värmebehandling,
för att därefter vid efterföljande svalning eller en särskild åldringsbehandling skiljas ut i
fin form och ge stålet utskiljningshärdning. Denna förmåga att bilda stabila karbonitrider har givit
vanadin två skilda användningar i stål,
i) som hårdfas i form av primärt utskilda karbonitrider (i samband med stålets stelning) i storlekar
från några tiondels till ca 1μm,
ii) för att generera utskiljningshärdning hos stålet genom fint utskilda partiklar i ferrit eller martensit.
Den förra tillämpningen finner vi i framför allt i snabbstål och i verktygsstål för kallformning, men i
vissa fall också i hårdmetall och gjutjärn. Den kräver stora tillsatser av V; normalt förekommande
halter är 0,5 -10 %. Den andra ser vi framför allt i de V-mikrolegerade höghållfasta konstruktionsstålen.
Andra viktiga tillämpningar av vanadins utskiljningshärdande förmåga är låglegerade
varmhållfasta stål, medium-kolhaltiga smidesstål och härdade stål för handverktyg (Cr-V).
Tillsatserna av V är här relativt små, från 0,04 - 0,20 %. I handverktygen har V därutöver en sedan
gammalt utnyttjad tillämpning, som ej faller under (i) och (ii), nämligen att det säkerställer en
finkornig struktur vid härdningen. Liksom övriga legeringskarbider gör V-karbiden härdade stål
anlöpningströga som en följd av att legerade karbider förgrovas betydligt långsammare vid förhöjd
temperatur än cementit, Fe3C. Detta medför att stålet behåller sin hållfasthet och hårdhet bättre
också i värme, vilket är en väsentlig egenskap i många tillämpningar.
Även om små tillsatser av V, 0,05 - 0,10 %, enligt vissa undersökningar har visat sig kunna ge
ganska betydande härbarhetsökningar så är variationen stor. Osäkerheten är därför betydande och V
har idag ingen användning som härdbarhetshöjande legeringsämne.
Har inget med materialet att göra, men kolla designen på saxarna. "Underkäken" på de undre saxarna på bilden är gjord så att plåten kan gå rakt förbi saxen på ena sidan, utan att deformeras eller böjas (medan remsan man klipper bort från plåten i teorin rullas neråt snyggt på andra sidan av saxen).frav skrev:
Kollar du de övre saxarna har de en annan "äldre" design som man inte kan klippa långt med utan att plåtkanten behöver böjas lite för att gå fritt från saxen.
Jag var inte ute eftet strupor, bara kunskap.Remne skrev:Du har rätt.. jag läste lite för snabbt....satt o kikade på biltemas sida och fick upp en kraftförlängare som va i CrV och gjorde en förhastad slutsats...får lägga mig ner o blotta strupen där
Och som vanligt får man det här.
Okidoki, tackar för alla inläggen. Ja det är alltid intressant att ta del kunskap som man inte själv besitter.
Så om man skulle gå på budget linjen & handla saxar hos B-tema. Då är det de med silverfärgade käftar som är bästa valet, enligt min bild ovan.
Antar att den raka saxen inte spelar någon roll, även om inte den fanns i Molybdenium designen.
Så om man skulle gå på budget linjen & handla saxar hos B-tema. Då är det de med silverfärgade käftar som är bästa valet, enligt min bild ovan.
Antar att den raka saxen inte spelar någon roll, även om inte den fanns i Molybdenium designen.