819 347 läst ·
30 302 svar
819k läst
30,3k svar
Parodier på typiska Byggahus-trådar
Till Ernst – mannen, myten, myggljuset
Nu när du tackar för dig från TV-rutan, känner vi… något. Vi tror det är sorg, eller kanske bara en överdos av hamparep och floskeldoft. Det är svårt att veta. Du har ju lärt oss att känna så mycket – ibland mer än vi ville.
Det är inte alla som kan stå barfota i en vedbod, citera Rilke, koka rönnbärssirap och samtidigt få det att låta som om hela universum vilar i en återbrukad äggkartong.
Vi kommer sakna din jargong, Ernst.
Hur du alltid lyckades säga saker som:
Du fick oss att tro att det mest naturliga i världen är att spontant bygga en badtunna av en gammal balja och en känslomässig bearbetning av sin barndom.
Och nu, när du lämnar oss, står vi kvar – rotlösa, förvirrade – stirrande på en drivvedsbit och undrar:
“Vad skulle Ernst göra? (Förutom att smeka den och gråta lite i akvarell.)”
Så: tack, Ernst. För varje gång du sa ordet “själ” i ett avsnitt om stolsitsar.
För varje gång du sågade något med ögonen slutna – med känslan, inte vinkelhaken.
För att du fick det svenska folket att vilja knyta kransar av brännässlor och ställa in dem som centerpiece.
Vi skrattade, vi svettades, vi försökte också “lyssna in rummet”. Det gick… sådär.
Nu är det din tur att vila. Kryp ner i en bädd av handvävd lin, tänd 74 värmeljus och låt vindarna viska att du är klar.
Och snälla: försök inte göra ett altare av tv-antennen på vägen ut.
Med varm linoljebaserad hälsning
Nu när du tackar för dig från TV-rutan, känner vi… något. Vi tror det är sorg, eller kanske bara en överdos av hamparep och floskeldoft. Det är svårt att veta. Du har ju lärt oss att känna så mycket – ibland mer än vi ville.
Det är inte alla som kan stå barfota i en vedbod, citera Rilke, koka rönnbärssirap och samtidigt få det att låta som om hela universum vilar i en återbrukad äggkartong.
Vi kommer sakna din jargong, Ernst.
Hur du alltid lyckades säga saker som:
- “Här låter jag känslan styra… och lite rödbetsjuice.”
- “Jag vill att ljuset ska få viska med rummets själ.”
- “Man behöver bara en trasmatta, ett gammalt fönster och en stark inre längtan.”
Du fick oss att tro att det mest naturliga i världen är att spontant bygga en badtunna av en gammal balja och en känslomässig bearbetning av sin barndom.
Och nu, när du lämnar oss, står vi kvar – rotlösa, förvirrade – stirrande på en drivvedsbit och undrar:
“Vad skulle Ernst göra? (Förutom att smeka den och gråta lite i akvarell.)”
Så: tack, Ernst. För varje gång du sa ordet “själ” i ett avsnitt om stolsitsar.
För varje gång du sågade något med ögonen slutna – med känslan, inte vinkelhaken.
För att du fick det svenska folket att vilja knyta kransar av brännässlor och ställa in dem som centerpiece.
Vi skrattade, vi svettades, vi försökte också “lyssna in rummet”. Det gick… sådär.
Nu är det din tur att vila. Kryp ner i en bädd av handvävd lin, tänd 74 värmeljus och låt vindarna viska att du är klar.
Och snälla: försök inte göra ett altare av tv-antennen på vägen ut.
Med varm linoljebaserad hälsning
Renoverare
· Uppsala
· 2 174 inlägg
Mina källor på SVT säger att det blir Sommaren med Daniel och Amanda, där MP:s språkrör tillsammans renoverar ett Per-Albin-torp. Det blir solceller, små vindkraftverk, spelmansgillen och ekologiska brödbak.
Renoverare
· Uppsala
· 2 174 inlägg