Finns mycket skumt, yngste sonen(30) har ända sedan han var liten haft ett depå konto hos SHB och då var det mamman som stod som förmyndare på kontot och en i dag får hon varje år saldot/års sammandraget på hans konto. Eftersom vi har en mycket bra bankman så har jag/vi påtalat det ett antal gånger utan resultat, så varje år får frun kontoutdraget och på banken säger dom att det ät rättat och inte finns andra uppgifter en sonens egna namn och adress.
"Curlingspärren" kallas den för i branschen.mycke_nu skrev:Det enda min bank (SHB) stoppar är överföringar till barnen när dom väl fyller 18. Helt plötsligt finns dom inte längre i listan över mottagare. Go Figure.. :x
Så när dom skickar SMS och ber om (mer) pengar så blir det: Sorry Kiddo, WHO ARE YOU?
En närstående till mig som jobbade mot kommun och landsting fick plötsligt in över hundra miljoner på sitt konto från kommunen. Personen i fråga fick verkligen tjata och övertyga dessa instanser om att de betalat för mycket, men till slut blev det tillrättat....
Läste för ett tag sen om en hantverkare i Köpenhamn (?) som utfört ett mindre jobb åt kommunen och sedan hade utbetalaren knappat in hans bankgiornummer som summa så han fick, om jag minns rätt, runt 900 miljoner på sitt konto. Det tog ett tag innan det uppdagades så då ville kommunen ha ränta på pengarna, räntesumman översteg vida arbetskostnaden.
Nyfniken skrev:
Det kan ju tänkas att din reflektion är rätt, men mer troligt är att det är någonstans i systemet som det felas och ingen lyckats lösa det.
Angående min bankman, så är mitt omdöme om denna personen som är en nära bekant sedan ungdomsåren, en mycket kompetent person,så jag vet vad han går för, men det gör inte du.:wow:
Du fårn betalt för något med en check och sätter in pengarna på ett konto, banken påför beloppet på kontot som en service fastän det tar några dagar innan dom i sin tur får pengarna för checken av en annan bank. Då visar det sig att checken saknar täckning och då drar man bort beloppet från ditt konto igen!Nyfniken skrev:
En annan fuling jag hört om på detta tema är att man kapar din identitet, tar ett lån i ditt namn och sätter in pengarna på ditt konto. Därefter ringer banditen till dig och gråter, drar en snyfthistoria om att pengarna kommit fel och ber dig föra över till banditens konto. Eftersom du ser att du har pengar du inte ska ha för du över pengarna och ett par dagar senare kommer lånehandlingarna och första avin på avbetalningen....
Det är ju absolut lockande men det finns en del praktiska problem med att faktiskt få ut pengarna i handen.Claesk skrev:
Man kan nog få ut en hel del genom bankomater, men knappast miljonbelopp.
För man över pengarna till andra konton borde kedjan vara lätt att följa, och vips så försvinner pengarna.
Man kan knappast köpa upp dem på en gång heller.
Ska man få något sådant här att funka så måste man nog ha en varsamt riggad kedja av konton i olika skatteparadis och bananrepubliker redo, samt en flyktplan som tillser att man är i ett land utan utlämningsavtal till sverige inom ett dygn eller så. Dessutom är det dyrt, och troligen rätt trist också, att vara på flykt.
Hade jag fått in 100.000.000 på mitt konto så hade jag snabbt som attan fört över dem till mitt sparkonto som har bättre ränta än bankkontot (typ 1% eller så) och skickat ett brev med B-post till banken där jag meddelat vad som hänt och att jag lagt pengarna på ett konto som inte är direkt kopplat till mitt betalkort av säkerhetsskäl. Med lite tur så tar det 3-4 dagar innan pengarna dras tillbaka, och under tiden så hinner det ticka in ca 3000 kr/dag i ränta på sparkontot. Brevet fungerar samtidigt som bevis på att flytten gjordes i god tro. Med lite tur får man behålla räntevinsten.
När jag var ung, ca 19-20år, märkte jag via ett kontoutdrag via bankomat att det försvunnit mycket pengar, kanske 20-30' kr. (bodde hemma o hade jobbat heltid 2år o sparade en del) Gick in på ett bakkontor o berättade om detta, en ganska ung kille hjälpte mig, han ringde ett samtal under tiden jag väntade vid disken, och det hela löste sig, men jag fick aldrig någon vettig förklaring eller någon direkt ursäkt, bara att ett fel måste ha skett. Jävla tur man hade ögonen med sig. Undrar om man blivit av med pengar vid andra tillfällen som man inte noterat? Hua, man vill inte veta.