Olycklig förstagångsköpare

[gunnar blomkvist]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Hej.
Mitt råd. Börja bara med det som ev är akut. Läckande tak, vatten i grunden dålig skorsten osv. Sen gör en plan för energi bespsaringar om huset inte redan är värmeeffektivt. Om ni fick en energibesiktning vid köpet finns förmodligen råd om förbättringar. Det ni på sikt tjänar in på sänkta energikostnader kan ni använda till kommande åtgärder.
Men ta det lugnt. Med stor boyta behöver ni ju inte bo mitt i en byggarbetsplats. Sen köp inte en massa skräp verkktyg ni inte behöver. Köp bara det viktigaste med hyfsad kvalitet. Mycket går att hyra eller låna.
Lycka till.

 

[elinlindgren]

Jag tror att ni behöver mer tid att bo in er i det nya huset. När vi flyttade in i vårt hus hittade vi också alla brister en efter en och det kändes nervöst och vi var rädda att vi köpt fel hus. Men dels blir man hemmablind efter ett tag (och det är nog lite bra) och dels så får man efter ett tag ett hum om vad som är akut och inte, och vad man kan leva med ett tag. Vi har renoverat mycket själva (tagit hjälp av Youtube och detta forum ) och det har fungerat fint för det mesta.
Ni kan ju kolla upp om det är stora fel som ni kan få ersättning för (har dålig koll på sådant) och fågelproblemet kanske hemförsäkringen täcker.
Men ge det lite tid så kommer nog känslan av att det är ert hem.

 

[Dahlstrom]

Välkommen till forumet. Den här tråden kommer nu fyllas med en stor mängd elaka kommentarer om att ”det borde ni tänkt på innan”.

Råd nummer 1: Skit i dom kommentarerna
Råd nummer 2: Det kommer säkerligen vara massor att göra och mycket som kommer dyka upp. Men ni kommer lära er. Ingen här var expert på hus innan de bott i hus. Man lär sig.
Råd nummer 3: Prata med din sambo om detta. Ni kommer klara det tillsammans.
Råd nummer 4: Låt det gå en tid. Allt eftersom ni kommer in i det så kommer ni lära er och bli mer bekväma
Råd nummer 5:
[bild]

Lycka till!

Sen, det är inte bara kul att bo i hus. Skulle det vara så att du/ni inte vill bo där längre så är det bara att sälja och byta boende.

Bästa kommentaren jag någonsin läst!

 

[Daniel Hedberg2]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Låter som du har hamnat i en negativ spiral av tankar - lätt hänt. Säker på att det inte är så illa som du känner. Kan dock tänka mig att det kunde vara en ide att byta objekt till mindre kvm och tomt som förstaobjekt för att få en känsla av mer överblick och kontroll. Se inte bytet som en stor grej. Byter du till samma prisklass så ka du förhoppningsvis vara obwroende av marknaden. Lycka till!

Jag tycker största problemet är att varken läget, huset eller tomten är vad du vill ha då känns det såklart tråkigt att lägga massa tid och pengar på att få det fint.

kanske kunde vara läge att sälja och köpa ett mindre men i bättre skick? Ett hus på 100 kvm kostar mycket mindre att renovera än ett på nästan 300 kvm.

sen finns det alltid saker att fixa på ett hus. Gäller att inte stressa upp sig för mycket och ha en plan och prioritera det viktiga och inte försöka tänka på allt annat. Allt behöver kanske inte vara tipptopp om 1 år eller kanske inte heller 5 år.

 

[Snigla]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Andas, ta det lugnt, andas lite till..

Det där händer alla husköpare .. mer el mindre (i olika grader).. då speciellt vid första köp och/eller ”lite speciella köp” (dvs husköp som är utanför någons comfort zone).

Man springer in i verkligheten på något vis.. innan är det storslagna drömmar och rosa skimrande moln (även om man vet att saker måste göras, saker kan gå sönder osv)

Man måste tillåta sig att ”landa i situationen”.. att se saker och ting för vad de är, utan att låta det ta all ens energi.. (det är utmattande och hjälper en inte vidare..)

Som du säger själv, allt behöver inte göras på en gång! Det är nyckelordet.. fokusera på det som ”måste” göras NU bara.. och (vet hur svårt det är att släppa alla tankar..) skriv ner ev planer för annat som är mindre viktigt, men ska göras/tänkas på framöver.

Försök hitta känslan av något du gillar i huset / med att äga ett hus! Trädgården, grillningen.. den ”perfekta” tapeten i hallen.. el whatever det må vara

Allt är inte dåligt, precis som allt inte är perfekt!

Det är ett stort åtagande att förvalta / köpa ett hus.. det kan vara jobbigt.. likväl som kul (oftast bägge!). Det är så det ska vara.. i verkligheten (drömmarna innan, är alltid lite för ”rosaskimrande” ).

Ha en trevlig dag, återkommer nog med mer svar på dina oroshärdar senare.. men ville bara påminna dig om att andas

 

[niblom]

Se till att taket är tätt och att inte vatten kommer in via fasaden. Det är det absolut viktigaste. Resten kan vänta.

/N

 

[JohanVD]

Det är lätt att få panik över allt som behöver göras. Det hade jag med när vi köpt hus. Med tiden lärde jag mig dock att allt inte behöver göras på en gång. Huset rasar inte ihop plötsligt. Gör en sak i taget och tänk långsiktigt. Jag har kört ett större projekt per år. Det kommer alltid finnas saker att ta tag i när man bor i hus och man lär sig längs vägen. Efter varje sak man lyckats göra växer man också som person.

 

[Mach77777]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Häng på forumet. Våga fråga om saker. Skaffa en ordentlig uppsättning begagnade verktyg från blocket/auktionsfirmor och lär er göra saker själva. Ingen föds händig, det tränar man upp.

 

[Lisett]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Många är i samma sits som er! Vi flyttade till en mycket gammal villa med en 1-månaders bebis. Renovering och utbyggnad mm påbörjades men vi har kämpat och kämpar fortfarande! Tipset jag har är - passa på att göra mycket innan bebis kommer, planera arbetet så att ni renoverar inomhus på vintern och utomhus på sommaren samt tar det mest akuta först, och det viktigaste - låt det ta tid! För vår del har huset prioriterats och tomt och terrass får komma senare, då vi resonerar att dränering av grund etc är viktigare. Man lär sig efter hand och ta in hjälp av hantverkare när ni behöver. Ta fast pris. Men, om ni bara är ute efter att sälja så är nog tomt, terrass etc minst lika viktigt som huset, om inte viktigare. Ni behöver ju få dit folk på visning o då behöver det se attraktivt ut. Ni bör prata ihop er om vart er energi och prio ska läggas! Lycka till!

 

[Ladreva]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Jag kände lite som du när vi hade köpt vårt hus.
Tex köket var katastrof och det skulle vi byta direkt, först efter 10 år bytte vi kök.

vi började med att skriva en lista med vad som behövde göras rum för rum. En sida för varje rum i ett block.
Sen la vi undan blocket och tog enbart fram sidan för ett rum och renoverade.
När rummet var klart njöt vi ett tag.
När vi fick lust tog vi nästa sida.

Nu 15 år senare har vi kommit rätt långt men det är fortfarande några rum kvar.

Du kan få mycket kunskap i detta forum men vill även tipsa om Byggmax, de har massor av filmer som är pedagogiska.

Ett rum i taget och ta en paus mellan!

Lycka till!
Det kommer gå bra!

 

[HasseU]

Jag har inte läst igenom hela tråden så jag kan missat info.
Jag har ägt hus från 1700-talet och framåt, det nuvarande är från 1946 och det har jag haft sedan 1992. Generellt kan man nog säga att ju äldre hus ju mer tolerant mot skador. Det som skadar hus allvarligt är vatten. Om trä någon gång blir blött och torkar ut igen på rimlig tid, så gör det inget. Det är konstant fukt bakom färgskikt och i isolering mm som är farlig.

Det viktigaste är taket. Beroende på konstruktion kan upprepade läckage där vara mycket illa. Mitt tak har papp från 1936 som är allt annat än tät. Men det tvåkupiga lerteglet med samma ålder är helt och de enstaka gånger det blåser in vatten under det torkar det snart upp igen då det är kallvind. När jag just köpt huset så bytte jag några råspont då det fanns en läcka vid en rörgenomföring. Så plåtbleck och liknande är viktiga och lätta att åtgärda.

Sedan har vi grunden. Har man källare så är det inte bra om det rinner in vatten ofta pga dålig drän. Om den är inredd är det riktigt allvarligt.

Fasaden. Kanske mer kosmetiskt än allvarligt. Läget betyder mycket. Träfasader kontrolleras med ögon och kniv. Putsfasader kan vara väldigt tåliga speciellt de äldre. Men plastfärg på kan ställa till det.

Gamla fönster är oftast av mycket bra virke. Beroende på färgtyp så är vatteninträngning olika allvarlig. Men kittet är viktigt. Kanske räcker det att laga kittet och behandla färgen med linolja eller kinaolja. Det renoverar äldre oljefärg. Jag har 36 glas så det har varit en del arbete. Men allt har kunnat repareras och inga fönster har bytts ut. Tagit det i omgångar. En del fönster är mycket mer väderutsatta än andra. Var rädd om äldre fönster.

Om du frågar hantverkare om något behövs åtgärdas så kommer de klia sig i huvudet , se allvarliga ut och säga att allt är åt helvete, och dyra reparationer är av nöden. Ta ett djupt andetag och bilda dig en egen uppfattning.
Börja med att lista ut vad som är akuta problem och vad som är kosmetiska. Bo in er ett år och känn efter vad som bör göras efter det akuta.
Lycka till!

 

[kortis]

Hej alla,

Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.

Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.

Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.

Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?

Kavla upp ärmarna och skita ned händerna och arbeta så ska du se att det fixar sig. Bara att börja i ena änden så ger det sig vart efter. Det är roligt för man lär sig något nytt hele tiden och sover gott om nätterna.

 

[MayaP]

Hej och välkommen till bästa forum!

Kan du minnas varför ni köpte huset? Hur kändes det när ni kom in i huset för första gången? Kan det vara så att de positiva känslor undertrycktes av den småspringande paniken?
Precis som så många andra skriver tycker jag att du tar dig en kopp kaffe/glas vin, sätter dig ute och försöker se på huset och omgivningen utan att tänka på problemen.

Hitta några mest akuta problem (med hjälp av en släkting, kompis eller duktig byggare ni känner och kan lita på) och bestäm vad ni tar sig an först. Sedan hitta något litet, antingen inne eller ute (typ en risig rabbat) som ni kan fixa själva utan stora pengar där det enda som krävs är er tid.
Bo in er, knyt band med huset och tomten. Ge det lite tid. Och skulle det kännas fortfarande inte rätt sälj. Var inte orolig att ingen kommer vilja köpa, ni gjorde ju det

Lycka till!!!

 

[Steen P]

Trin 1: Så længe taget er tæt, så slap af. Hvis det er utæt så fix det.
Trin 2: Find ud af hvordan I vil varme 270kvm op. Det kan være at det betaler sig at lukke visse rum ned om vinteren, men de skal stadig stå med passende varme.
Trin 3: Vend dig til at cykle. Husk, at det er bedre end al mulig fittness o.a.

 

[jonte0]

Taket föst. Alltid taket!

//