Offentlig slutbesiktningsstatistik
Hej.
Undrar om någon känner till om det finns någon offentlig statistik på hur många anmärkningar olika entrepenörer har haft vid byggen.
Anser att en sådan statistik är ett bra kvalitetsmått och ett synnerligen gott underlag för oss konsumenter i valet av entrepenör.
Om inte någon sådan statistik finns så låt gärna denna tråden leva så att ni andra som håller på med era husbyggen kan informera oss som inte har hunnit så långt i våra planer.
Ett bra format att lämna sådan information vore enligt följande:
<Geografiskt område/stad> <Entrepenör> <typ av arbeten> <Antal anmärkningar> <varav allvarliga>
Hoppas på mängder av information...är villig att försöka sammanställa detta på något sätt.
Undrar om någon känner till om det finns någon offentlig statistik på hur många anmärkningar olika entrepenörer har haft vid byggen.
Anser att en sådan statistik är ett bra kvalitetsmått och ett synnerligen gott underlag för oss konsumenter i valet av entrepenör.
Om inte någon sådan statistik finns så låt gärna denna tråden leva så att ni andra som håller på med era husbyggen kan informera oss som inte har hunnit så långt i våra planer.
Ett bra format att lämna sådan information vore enligt följande:
<Geografiskt område/stad> <Entrepenör> <typ av arbeten> <Antal anmärkningar> <varav allvarliga>
Hoppas på mängder av information...är villig att försöka sammanställa detta på något sätt.
Är det verkligen så att det bara är jag som är intresserad av sådan information. Tycker ju att det vore en betydligt bättre pekpinne än ex.vis företag som skryter med sina AAA rankningar.
Antalet anmärkningar är egentligen inte en måttstock som sådan. Dock skall man sträva efter nollfels principen. Dock är detta sällan det sker. Dock kan man mäta antalet "fortsatta slutbesiktningar" för att få en måttstock på hur mycket företaget är "på tårna" dock är det fler parametrar än skicklighet och yrkeskunnande som spelar in....
Delar inte din åsikt där.
Det är ett standardiserat mått inom i princip alla produktionsprocesser att mäta på defekter vid olika nedströms överlämningar (där den till slutkund är den sista).
Det är så exempelvis olika bilmärken och modeller jämförs.
Som kund är jag betydligt mer konfident med ett företag som använder sig av mätningar på sina processer (six sigma metodik) för att säkerställa att de är stabila, än de företag som försöker plocka kunder genom att hänvisa till att de har AAA kreditbetyg (vilket ju egentligen bara innebär att de tar ut tillräckligt betalt av sina kunder för att ha ett stabilt kreditvärde).
Det är ett standardiserat mått inom i princip alla produktionsprocesser att mäta på defekter vid olika nedströms överlämningar (där den till slutkund är den sista).
Det är så exempelvis olika bilmärken och modeller jämförs.
Som kund är jag betydligt mer konfident med ett företag som använder sig av mätningar på sina processer (six sigma metodik) för att säkerställa att de är stabila, än de företag som försöker plocka kunder genom att hänvisa till att de har AAA kreditbetyg (vilket ju egentligen bara innebär att de tar ut tillräckligt betalt av sina kunder för att ha ett stabilt kreditvärde).
Jag vet att detta har diskuterats inom branchen ett par gånger men problemet är hur man ska gå tillväga.
Problem 1 är att 10 anmärkningar på ett bygge som omsätter 100 timmar är aningen sämre än 10 anmärkningar på ett bygge på 10.000 timmar. Men i en offentlig statestik så skulle det se lika "dåligt ut".
Problem 2 är att i besiktningsprotokoll så finns det olika typer av anmärkningar.
E = entreprenören ansvarig
B= Entreprenören inte ansvarig (läs beställaren ansvarig)
N= Noteringar (felet kan kvarstå om det inte förvärras till nästa besikting)
S= Fel som skall utredas, Behöver inte vara entreprenörens fel.
o.s.v.
Ovan är i stora drag men det kan ställa till problem om man blandar ihop olika anmärkningar. Frågan är ju då vem som skulle hålla reda på alla anmärkningar som är eller blir entreprenörens fel. Då en S-anmärkning kan bli en N-anmärkning som efter 2 år blir en E-anmärkning.
// DeBe
Problem 1 är att 10 anmärkningar på ett bygge som omsätter 100 timmar är aningen sämre än 10 anmärkningar på ett bygge på 10.000 timmar. Men i en offentlig statestik så skulle det se lika "dåligt ut".
Problem 2 är att i besiktningsprotokoll så finns det olika typer av anmärkningar.
E = entreprenören ansvarig
B= Entreprenören inte ansvarig (läs beställaren ansvarig)
N= Noteringar (felet kan kvarstå om det inte förvärras till nästa besikting)
S= Fel som skall utredas, Behöver inte vara entreprenörens fel.
o.s.v.
Ovan är i stora drag men det kan ställa till problem om man blandar ihop olika anmärkningar. Frågan är ju då vem som skulle hålla reda på alla anmärkningar som är eller blir entreprenörens fel. Då en S-anmärkning kan bli en N-anmärkning som efter 2 år blir en E-anmärkning.
// DeBe
Använder dina siffror i en slags process throughput yield (PTY) beräkning egentligen skulle man ha ett värde på x också där x är hur många timmar det i genomsnitt tar att åtgärda ett fel för att det skall vara "korrekt" men även utan "x":en så får man ut ett effektivitetsvärde dvs arbetstimmar/"totala" arbetstimmar inklusive tillfixning av fel.
Mao effektivitetsvärdet (PTY) kan som högst vara 1 då det är 0 fel.
Arbete 1: 100h/(10x + 100h) = 0.91
Arbete 2: 10000h/(10x + 10000h) = 0.99
Om vi leker med tanken att det tar 8 timmar att fixa till ett fel får vi följande:
Arbete 1: 100h/180h = 0.56
Arbete 2: 10000h/10080h = 0.99
Jag vet ju definitivt vilken firma av de två ovanstående exemplen jag skulle välja oavsett storlek på bygge.
Om arbete 1 och arbete 2 i exemplet skulle genomförts av samma firma, då får man titta på medianvärden för firman. Då även dåliga arbeten (som 0.56 är) påverkar medianvärdet (eller genomsnittsvärdet för den del). Det är dock väldigt sällan man hittar så stora avikelser som i exemplet hos företag oavsett branch som använder sig av någon form av arbetsprocess.
Om man är firmaägare och ser att alla ens 100 timmarsjobb hamnar på ett PTY värde lägre än .90 så bör man ju se till att göra något åt hur man arbetar. Det gynnar en själv (firmaägaren), de anställda på firman och framförallt slutkunden.
I fallet av klassificering av fel, så kan man antingen välja att gruppera PTY siffror baserat på vilken klassificering det handlar om. Fast det bästa vore att väga in det i när man räknar ut antal timmar det tar att åtgärda fel. Då spelar ju klassificeringen inte någon roll... har du 20N så kan det ju ta 0 timmar, eftersom det enbart är observation. De där kunden själv är ansvarig för fel kan man ju inte belasta entrepenören för.
Var inte tänkt att bli ett "besserwisser"-inlägg - men att räkna är ju kul
Mao effektivitetsvärdet (PTY) kan som högst vara 1 då det är 0 fel.
Arbete 1: 100h/(10x + 100h) = 0.91
Arbete 2: 10000h/(10x + 10000h) = 0.99
Om vi leker med tanken att det tar 8 timmar att fixa till ett fel får vi följande:
Arbete 1: 100h/180h = 0.56
Arbete 2: 10000h/10080h = 0.99
Jag vet ju definitivt vilken firma av de två ovanstående exemplen jag skulle välja oavsett storlek på bygge.
Om arbete 1 och arbete 2 i exemplet skulle genomförts av samma firma, då får man titta på medianvärden för firman. Då även dåliga arbeten (som 0.56 är) påverkar medianvärdet (eller genomsnittsvärdet för den del). Det är dock väldigt sällan man hittar så stora avikelser som i exemplet hos företag oavsett branch som använder sig av någon form av arbetsprocess.
Om man är firmaägare och ser att alla ens 100 timmarsjobb hamnar på ett PTY värde lägre än .90 så bör man ju se till att göra något åt hur man arbetar. Det gynnar en själv (firmaägaren), de anställda på firman och framförallt slutkunden.
I fallet av klassificering av fel, så kan man antingen välja att gruppera PTY siffror baserat på vilken klassificering det handlar om. Fast det bästa vore att väga in det i när man räknar ut antal timmar det tar att åtgärda fel. Då spelar ju klassificeringen inte någon roll... har du 20N så kan det ju ta 0 timmar, eftersom det enbart är observation. De där kunden själv är ansvarig för fel kan man ju inte belasta entrepenören för.
Var inte tänkt att bli ett "besserwisser"-inlägg - men att räkna är ju kul
Precis som du beskriver gör vi i vårat kvalitetssystem. Företaget jag jobbar på är iso-9001 certifierat och en av delarna är att ständingt minska antalet besikningsanmärkningar.karmajoyst skrev:Använder dina siffror i en slags process throughput yield (PTY) beräkning egentligen skulle man ha ett värde på x också där x är hur många timmar det i genomsnitt tar att åtgärda ett fel för att det skall vara "korrekt" men även utan "x":en så får man ut ett effektivitetsvärde dvs arbetstimmar/"totala" arbetstimmar inklusive tillfixning av fel.
Mao effektivitetsvärdet (PTY) kan som högst vara 1 då det är 0 fel.
Arbete 1: 100h/(10x + 100h) = 0.91
Arbete 2: 10000h/(10x + 10000h) = 0.99
Om vi leker med tanken att det tar 8 timmar att fixa till ett fel får vi följande:
Arbete 1: 100h/180h = 0.56
Arbete 2: 10000h/10080h = 0.99
Jag vet ju definitivt vilken firma av de två ovanstående exemplen jag skulle välja oavsett storlek på bygge.
Om arbete 1 och arbete 2 i exemplet skulle genomförts av samma firma, då får man titta på medianvärden för firman. Då även dåliga arbeten (som 0.56 är) påverkar medianvärdet (eller genomsnittsvärdet för den del). Det är dock väldigt sällan man hittar så stora avikelser som i exemplet hos företag oavsett branch som använder sig av någon form av arbetsprocess.
Om man är firmaägare och ser att alla ens 100 timmarsjobb hamnar på ett PTY värde lägre än .90 så bör man ju se till att göra något åt hur man arbetar. Det gynnar en själv (firmaägaren), de anställda på firman och framförallt slutkunden.
I fallet av klassificering av fel, så kan man antingen välja att gruppera PTY siffror baserat på vilken klassificering det handlar om. Fast det bästa vore att väga in det i när man räknar ut antal timmar det tar att åtgärda fel. Då spelar ju klassificeringen inte någon roll... har du 20N så kan det ju ta 0 timmar, eftersom det enbart är observation. De där kunden själv är ansvarig för fel kan man ju inte belasta entrepenören för.
Var inte tänkt att bli ett "besserwisser"-inlägg - men att räkna är ju kul
Men jag måste samtidigt passa på att varna lite att man inte enbart skall se till antalet anmärkningar. För det viktigaste är ju faktiskt att dom anmärkningar som finns åtgärdas. Och inom rimlig tid. Bättre med lite fler anmärningar som åtgärdas än några få som inte åtgärdas.
// DeBe
PS. Nu finns det dom som tycker att noll anmärkningar vore bäst. Men det händer aldrig. Besiktningsmannen vill ju komma tillbaka på en efterbesiktning och få debitera lite till. Så anmärkningar blir det alltid.
Håller med dig DeBe.
0 anmärkningar är varesig realistiskt eller effektivt.
Dels finns det alltid "anmärkningar" som inte hittas (om inte besiktningsmannen plockar ner hela huset och bygger upp det igen så kan han/hon aldrig nå ett PTY värde på 1) sen skulle det ta oehört mycket tid att bygga ett hus utan anmärkningar. Den kostnaden är det ingen som vill ta på sig, kostnader flyter ju nerströms - dvs det hade i slutändan blivit kunderna som fått betala för ett 0 anmärkningshus.
Kul och bra att ni är iso 9001 certifierade. Tyvärr är det i regel en rätt så stor kostnad för revisorer och annat med iso certifieringen - så jag misstänker att väldigt många mindre byggföretag struntar i att certifiera sig. (såvida det inte är ett lagkrav, men det tror jag inte).
Själv så håller jag på att certifiera mig i six-sigma som är en metodik att förbättra sig (processer, kvalitet mm) så därav mitt intresse i denna fråga. För de som vill födjupa sig lite i six sigma så rekommenderar jag läsning på följande sida http://www.isixsigma.com
0 anmärkningar är varesig realistiskt eller effektivt.
Dels finns det alltid "anmärkningar" som inte hittas (om inte besiktningsmannen plockar ner hela huset och bygger upp det igen så kan han/hon aldrig nå ett PTY värde på 1) sen skulle det ta oehört mycket tid att bygga ett hus utan anmärkningar. Den kostnaden är det ingen som vill ta på sig, kostnader flyter ju nerströms - dvs det hade i slutändan blivit kunderna som fått betala för ett 0 anmärkningshus.
Kul och bra att ni är iso 9001 certifierade. Tyvärr är det i regel en rätt så stor kostnad för revisorer och annat med iso certifieringen - så jag misstänker att väldigt många mindre byggföretag struntar i att certifiera sig. (såvida det inte är ett lagkrav, men det tror jag inte).
Själv så håller jag på att certifiera mig i six-sigma som är en metodik att förbättra sig (processer, kvalitet mm) så därav mitt intresse i denna fråga. För de som vill födjupa sig lite i six sigma så rekommenderar jag läsning på följande sida http://www.isixsigma.com