Låter som att du har goda förutsättningar, det är aldrig fel att ha visat viss förlikningsförmåga inledningsvis.Snickerick skrev:Jaha, trots rättens försök till förlikning över telefon och att jag erbjudit mig att stå för hälften av motpartens alla faktiska kostnader, så blir det en muntlig förberedelse, och eventuellt också en förenklad förhandling direkt efter den muntliga förberedelsen. Motparten erbjöd som förlikning att jag skulle stå för alla dennes faktiska kostnader + eget arbete för krav och inkasso, han var inte beredd att förlika någonting alls alltså.
Fick förresten infon från rätten att det inte är i strid med god inkassosed att skicka krav, inkasso och kfm även om man bestridit från början.
Jag har haft en bra dialog med rätten i deras försök att nå en förlikning över telefon och killen jag snackat med var en duktig medlare, tyvärr räckte det inte hela vägen fram.
Det känns rätt ok, men ni får hålla tummarna för mig!
Kom bara ihåg att det är en bra inställning för att nå förlikning, det är sämre när det gäller förhandling
Blir nyfiken dock på vad rätten sa om "god inkassosed", kan du utveckla vad du pratade med dem om avseende det?
I min värld är "god inkassosed" inte ett rättsligt begrepp, utan ett branschöverenskommet förhållningssätt, därav nyfikenheten på vad rätten sagt i ämnet.
Lycka till
Hejsan
Ja, vad säger man. Det kändes rätt ok. Hur det gick får vi vänta ett par veckor på. Motparten var inte villig att förlikas utan ville ha en dom. Han ville ha det klarlagt om en orderbekräftelse är giltig eller inte, för annars måste dom minsann göra om hela sin beställningsprocess, så det var viktigt för dom att få en dom i detta. Jag vet inte riktigt vilken värld han lever i, min motpart, han skrev själv ihop orderbekräftelsen och skickade den så sent att den inte kom fram förrän efter att leveransen av varan kommit fram, som kom för sent dessutom. Det borde finnas mer än en dom som säger att ett sådant dokument inte kan vara juridiskt bindande för mottagaren. Dessutom innehöll orderbekräftelsen bevisligen felaktigheter, som sedan upprepades i fakturan, och stämde ej heller överens med vad som överenskommits.
Själva förhandlingen var väl rätt "gemytlig", inte riktigt den strikta ordning och reda jag förväntade mig.
Den muntliga förberedelsen övergick ganska snart i en förenklad förhandling, eftersom motparten inte ville förlikas.
På slutet tog rätten upp att det inte var säkert att det skulle gå vidare om någon överklagade till hovrätten. Jag fick då känslan att min motpart tagit upp detta under förliknings-telefonsamtalen. Vi får hoppas att jag hade fel där, att driva en tvist om 350:- till hovrätten, ja , som sagt, då vet jag inte vilken planet man bor på.
Motparten vågade sig för övrigt inte till rätten, utan ringde in.
Dom kommer om ett par veckor.
Ja, vad säger man. Det kändes rätt ok. Hur det gick får vi vänta ett par veckor på. Motparten var inte villig att förlikas utan ville ha en dom. Han ville ha det klarlagt om en orderbekräftelse är giltig eller inte, för annars måste dom minsann göra om hela sin beställningsprocess, så det var viktigt för dom att få en dom i detta. Jag vet inte riktigt vilken värld han lever i, min motpart, han skrev själv ihop orderbekräftelsen och skickade den så sent att den inte kom fram förrän efter att leveransen av varan kommit fram, som kom för sent dessutom. Det borde finnas mer än en dom som säger att ett sådant dokument inte kan vara juridiskt bindande för mottagaren. Dessutom innehöll orderbekräftelsen bevisligen felaktigheter, som sedan upprepades i fakturan, och stämde ej heller överens med vad som överenskommits.
Själva förhandlingen var väl rätt "gemytlig", inte riktigt den strikta ordning och reda jag förväntade mig.
Den muntliga förberedelsen övergick ganska snart i en förenklad förhandling, eftersom motparten inte ville förlikas.
På slutet tog rätten upp att det inte var säkert att det skulle gå vidare om någon överklagade till hovrätten. Jag fick då känslan att min motpart tagit upp detta under förliknings-telefonsamtalen. Vi får hoppas att jag hade fel där, att driva en tvist om 350:- till hovrätten, ja , som sagt, då vet jag inte vilken planet man bor på.
Motparten vågade sig för övrigt inte till rätten, utan ringde in.
Dom kommer om ett par veckor.
Hoppas att det slutar "lyckligt"
Har du haft advokat eller har du klarat dig själv?
Har du haft advokat eller har du klarat dig själv?
Ringde in ! ! ! ! det var nytt för mig i alla fall. Hur hade det blivit om du gjort lika dant.
Känns det som att du fick fram budskapet att order bekräftelsen kom efter det att du mottaget varan?
Hoppas att det går bra.
Känns det som att du fick fram budskapet att order bekräftelsen kom efter det att du mottaget varan?
Hoppas att det går bra.
Jag har klarat mig själv, det är tanken med de förenklade tvistemålen att man ska kunna klara sig själv.
Ja, man kan undra hur det funkat, det hade väl gått det med. Jag såg det som en viss fördel för mig att vara på plats, samtidigt så kan man ju tycka att motparten tappar incitament att förlikas om han inte behöver åka in till domstolen, det var ju dessutom han som stämt mig till domstol. Så ja, jag påtalade att parterna inte behandlats lika och att jag inte tyckte att det var ok, i pappren jag fått stod att jag var tvungen att komma personligen, annars....
Jo då, det kändes som jag fick fram mitt budskap, och detta har jag skickat in i skriven form också tidigare. Jag fick också fram en del annan bra information strax innan och i samband med förhandlingen. Samtidigt tycker jag att motparten gjorde ett par missar. Framförallt när han började föra sin talan så beskrev han samtalet när jag ringde och beställde varan. Och i sin beskrivning av samtalet så missade han att säga att det skulle tillkomma en fraktkostnad..... Han kunde heller inte förklara varför det blivit fel i ordererkännandet, och blev nästan aggressiv när jag påtalade det och upprepade frågan.
Ja, man kan undra hur det funkat, det hade väl gått det med. Jag såg det som en viss fördel för mig att vara på plats, samtidigt så kan man ju tycka att motparten tappar incitament att förlikas om han inte behöver åka in till domstolen, det var ju dessutom han som stämt mig till domstol. Så ja, jag påtalade att parterna inte behandlats lika och att jag inte tyckte att det var ok, i pappren jag fått stod att jag var tvungen att komma personligen, annars....
Jo då, det kändes som jag fick fram mitt budskap, och detta har jag skickat in i skriven form också tidigare. Jag fick också fram en del annan bra information strax innan och i samband med förhandlingen. Samtidigt tycker jag att motparten gjorde ett par missar. Framförallt när han började föra sin talan så beskrev han samtalet när jag ringde och beställde varan. Och i sin beskrivning av samtalet så missade han att säga att det skulle tillkomma en fraktkostnad..... Han kunde heller inte förklara varför det blivit fel i ordererkännandet, och blev nästan aggressiv när jag påtalade det och upprepade frågan.
Tycker det låter lovande utifrån vad du beskriver.Snickerick skrev:
Ja, jag tycker det känns rätt ok.
Min motpart har inte kunnat bevisa det han hävdar, det har iofs inte jag heller, vad gäller fraktkostnaden, och det är den vi tvistar om. jag har dock kunnat bevisa mitt påstående om att motparten lovat leverans inom en dag, för det framgår av deras hemsida, sedan försöker han bortförklara det, men det står ändå på hemsidan. Därtill har jag kunnat bevisa att varan inte levererades förrän nästan en vecka senare.
Motparten hänvisar till ordererkännandet som ett bevis på vad vi kommit överens om och anser att det är bindande då jag inte klagat på detta, utan först bestridit fakturan. jag anser att ordererkännandet inte kan vara bindande eftersom det kom mig tillhanda efter att order gjordes, skickades och faktiskt även levererades. Motparten hänvisar till datumet på ordererkännandet, som alltså också tog en vecka på sig att hitta fram (påstår jag, och det är sant). Motparten hävdade också bestämt att på grund av deras produkters egenskaper kan dom inte skicka varor med så kort varsel som jag hävdar, vilket alltså klart och tydligt framgår av deras hemsida. När motparten sa detta, satt rätten och tittade rakt på utskriften från deras hemsida som beskrev i princip motsatsen till det han sa. jag hoppas att rätten såg, noterade och förstod detta. Jag påpekade det i alla fall noggrannt när ordet blev mitt.
I grund och botten kokar det ner till att det är ord mot ord. Vems är då ansvaret? det borde vara min motpart som ska visa att han har rätt att kräva mig på de pengar han kräver mig på, och det har han inte kunnat. (Tycker jag). Å andra sidan förnekar jag inga sakförhållanden, annat än att min motpart påstår att han informerade mig om frakten, vilket han inte gjorde.
Så rätten kanske tycker att jag trots allt borde betala något för frakten, men är det ok för rätten att döma på det, finns det utrymme för det i lagarna? i så fall, och det skrev jag väl ovan också vill jag minnas, skulle jag tro att jag får ersätta motparten med en hundring eller så för frakten, det har jag visat är en skälig summa, genom att visa på kostnaden för motsvarande frakt med andra bolag som skickar liknande produkter. motparten drog en lång harrang om varför deras produkter var dyrare att skicka i ett DHL kuvert än andras. jag kommenterade kort att de andra leverantörer jag refererat till har samma förutsättningar, och det har de. Men, därtill skall läggas den leveransförsening som jag kunnat bevisa, å borde jag kompenseras för den förseningen, då borde det inte bli mycket kvar.
Alternativt så antar jag att rätten inte kan se att det finns någon bevisning som stöder kärandes krav i större utsträckning än mitt bestridande. Och jag vet inte, är det hellre fria än fälla som gäller även i ett civilmål? I så fall borde det blir "friande" dom, och vem vet, då kanske jag tom kan få lite ersättning för den tid, arbete och juridiskt bistånd som jag fått i detta. Det hade varit en liten seger.
MEN, jag tänker inte ta ut någon seger i förskott, utan förbereder mig på det värsta åsså blir allt annat en glad överraskning!
Min motpart har inte kunnat bevisa det han hävdar, det har iofs inte jag heller, vad gäller fraktkostnaden, och det är den vi tvistar om. jag har dock kunnat bevisa mitt påstående om att motparten lovat leverans inom en dag, för det framgår av deras hemsida, sedan försöker han bortförklara det, men det står ändå på hemsidan. Därtill har jag kunnat bevisa att varan inte levererades förrän nästan en vecka senare.
Motparten hänvisar till ordererkännandet som ett bevis på vad vi kommit överens om och anser att det är bindande då jag inte klagat på detta, utan först bestridit fakturan. jag anser att ordererkännandet inte kan vara bindande eftersom det kom mig tillhanda efter att order gjordes, skickades och faktiskt även levererades. Motparten hänvisar till datumet på ordererkännandet, som alltså också tog en vecka på sig att hitta fram (påstår jag, och det är sant). Motparten hävdade också bestämt att på grund av deras produkters egenskaper kan dom inte skicka varor med så kort varsel som jag hävdar, vilket alltså klart och tydligt framgår av deras hemsida. När motparten sa detta, satt rätten och tittade rakt på utskriften från deras hemsida som beskrev i princip motsatsen till det han sa. jag hoppas att rätten såg, noterade och förstod detta.
Jag påpekade det i alla fall noggrannt när ordet blev mitt.I grund och botten kokar det ner till att det är ord mot ord. Vems är då ansvaret? det borde vara min motpart som ska visa att han har rätt att kräva mig på de pengar han kräver mig på, och det har han inte kunnat. (Tycker jag). Å andra sidan förnekar jag inga sakförhållanden, annat än att min motpart påstår att han informerade mig om frakten, vilket han inte gjorde.
Så rätten kanske tycker att jag trots allt borde betala något för frakten, men är det ok för rätten att döma på det, finns det utrymme för det i lagarna? i så fall, och det skrev jag väl ovan också vill jag minnas, skulle jag tro att jag får ersätta motparten med en hundring eller så för frakten, det har jag visat är en skälig summa, genom att visa på kostnaden för motsvarande frakt med andra bolag som skickar liknande produkter. motparten drog en lång harrang om varför deras produkter var dyrare att skicka i ett DHL kuvert än andras. jag kommenterade kort att de andra leverantörer jag refererat till har samma förutsättningar, och det har de. Men, därtill skall läggas den leveransförsening som jag kunnat bevisa, å borde jag kompenseras för den förseningen, då borde det inte bli mycket kvar.
Alternativt så antar jag att rätten inte kan se att det finns någon bevisning som stöder kärandes krav i större utsträckning än mitt bestridande. Och jag vet inte, är det hellre fria än fälla som gäller även i ett civilmål? I så fall borde det blir "friande" dom, och vem vet, då kanske jag tom kan få lite ersättning för den tid, arbete och juridiskt bistånd som jag fått i detta. Det hade varit en liten seger.
MEN, jag tänker inte ta ut någon seger i förskott, utan förbereder mig på det värsta åsså blir allt annat en glad överraskning!
Hör och häpna!
Jag fick idag ett telefonsamtal från rätten. Eftersom varken jag eller min motpart valde att höras under sanningsförsäkran under själva förhandlingen. Blev förhandlingen aldrig helt avslutad. Därmed kan "det" fortsätta och min motpart har inkommit med en fråga till mig, han undrar om jag var tillgänglig för att ta emot försändelsen dagen den borde ha levererats och påföljande dagar.
Nåja. Så, därmed fick jag en möjlighet att kolla upp ett par saker som min motpart sa i rätten. Han sa bl.a.
UPS Express Saver betyder att det är 3 dagars leveranstid, inte 1 dag. Det är det som Saver betyder.
Ganska precis så sa han i domstolen.
Men, på UPS hemsida och i deras information framgår klart och tydligt att UPS Express Saver är leverans innan nästa arbetsdags slut, Garanterat.
Han sa också att de bokade DHL istället för UPS, som han skrivit i både ordererkännande och på fakturan, för att DHL kunde hämta försändelsen redan nästa dag. Alltså med andemeningen att ingen kunde hämta tidigare och UPS inte ens nästa dag. Men, av deras egen hemsida och av både DHL och UPS hemsidor framgår att motparten erbjuder 24-expressleverans och att både UPS och DHL kan hämta samma dag från deras lageradress (så klart).
Så, nu fick min motparts till synes rätt betydelselösa fråga effekten att jag kan visa att han kommit med felaktig information i rätten.
Att han bara orkar, och att jag bara orkar, det är f-n helt sanslöst. Nu kommer han säkert att gå loss med en massa nya bortförklaringar, men vi får hoppas inte, så att vi kan få en dom, och ett slut på denna fars.
Men det känns i alla fall ännu lite bättre nu
Jag fick idag ett telefonsamtal från rätten. Eftersom varken jag eller min motpart valde att höras under sanningsförsäkran under själva förhandlingen. Blev förhandlingen aldrig helt avslutad. Därmed kan "det" fortsätta och min motpart har inkommit med en fråga till mig, han undrar om jag var tillgänglig för att ta emot försändelsen dagen den borde ha levererats och påföljande dagar.
Nåja. Så, därmed fick jag en möjlighet att kolla upp ett par saker som min motpart sa i rätten. Han sa bl.a.
UPS Express Saver betyder att det är 3 dagars leveranstid, inte 1 dag. Det är det som Saver betyder.
Ganska precis så sa han i domstolen.
Men, på UPS hemsida och i deras information framgår klart och tydligt att UPS Express Saver är leverans innan nästa arbetsdags slut, Garanterat.
Han sa också att de bokade DHL istället för UPS, som han skrivit i både ordererkännande och på fakturan, för att DHL kunde hämta försändelsen redan nästa dag. Alltså med andemeningen att ingen kunde hämta tidigare och UPS inte ens nästa dag. Men, av deras egen hemsida och av både DHL och UPS hemsidor framgår att motparten erbjuder 24-expressleverans och att både UPS och DHL kan hämta samma dag från deras lageradress (så klart).
Så, nu fick min motparts till synes rätt betydelselösa fråga effekten att jag kan visa att han kommit med felaktig information i rätten.
Att han bara orkar, och att jag bara orkar, det är f-n helt sanslöst. Nu kommer han säkert att gå loss med en massa nya bortförklaringar, men vi får hoppas inte, så att vi kan få en dom, och ett slut på denna fars.
Men det känns i alla fall ännu lite bättre nu
Men betyder detta att han kan fortsätta och komma med nya synpunkter under en längre tid? Rätten måste väl rimligen sätta en punkt här någonstans?
Jag uppfattade det som så att om det dök upp ytterliggare frågor (underförstått då frågor från min sida tillbaka till min motpart) så fick det sättas något sistadatum och dom flyttas fram. Nu ställde inte jag några frågor, utan jag skrev att jag avstod från de frågor som dykt upp för mig i hopp om att vi skulle kunna hålla satt datum för domen. Dock hade jag ju en del text som svar på hans fråga då jag passade på att ta upp även de bitar kring frakten som han (felaktigt) påstått i domstolen.
Ja, vi får se vad som händer härnäst.
Ja, vi får se vad som händer härnäst.
Jahaja, det här gick ju inget vidare. Fick resultatet för några dagar sedan och måste säga att jag är lite förvånad över antagandena som domstolen gör. De går på min linje i stort sett i det mesta de skriver, men allt faller på en punkt. Nämligen det faktum att jag i mitt bestridande av fakturan till säljaren ger uttryck för min frustration genom att kalla fraktkostnaden för "hutlös", observera att domstolen valt att specifikt markera detta ord. Därav drar de slutsatsen, utan att ens fråga mig om en förklaring till det jag skrivit, att det överenskommits att fraktkostnad skulle tillkomma, och jag förlorar hela målet, trots att de konstatera att det mesta är som jag säger.
Vidare kan man konstatera att det är viktigt att bestrida ett ordererkännande inom bara någon dag, innan fakturan kommer. För hinner man inte det och bestrider bara fakturan, då har man gjort fel.
--------------- Ur domen ----------------
Parterna är oense om vad som avtalades under telefonsamtalet som låg till grund för
beställningen. Käranden har åberopat ordererkännandet samt fakturan till styrkande av att
Svaranden skulle stå för fraktkostnaden. Utöver det anser tingsrätten att mycket
talar för att Svaranden var medveten om att en fraktkostnad kunde samt möjligt
skulle tillkomma mot bakgrund av att det i målet framkommit att Svaranden
beställt leveranser från andra leverantörer där fraktkostnader tillkommit om än till
avsevärt mindre belopp, att han inte bestred ordererkännandet där det enligt
tingsrättens mening tydligt informerades om att priset var exklusive moms, frakt och
emballage, att han bestred först när fakturan anlände samt att han i sitt första brev till
Käranden uttryckt att ”det inte sades ett ord om någon så hutlös fraktkostnad
som den IHP debiterat”. Sammanfattningsvis anser tingsrätten att det får anses vara
visat att det var avtalat mellan parterna att Svaranden skulle stå kostnaden för
transporten av varan.
------------------------------------------
Hur snabbt måste man bestrida ett ordererkännande?
Om man bestrider en faktura, måste man då ändå bestrida också ordererkännandet?
I en kommentar på slutet angående varan och nivån på fraktkostnaden så utgår domstolen ifrån att något som svaranden säger om varan är korrekt, utan att han visat detta. Samtidigt utgår de ifrån att något jag säger om varor som andra företag säljer som jag gjort en liknelse med inte är korrekt. Varför domstolen väljer att ta svarandens ord för fakta, och mina som tvivelaktiga framgår inte.
----------------- Ur domen ------------------
Vad först gäller varans art och beskaffenhet konstaterar tingsrätten att varan som
levererades var en grunka. Käranden har uppgivit att kostnaden för frakt bestod av en
avgift till DHL, en emballagekostnad samt en hanteringskostnad mot bakgrund av
produktens speciella typ. Svarnaden har för egen del hänvisat till att andra
företag som levererar från företag till företag och som har orderhantering samt
produkter som måste paketerat på särskilt sätt, till stöd för att fraktkostnaden från Käranden i
sig var oskälig samt att det saknades fog för misstanke att frakten inte ingick i priset.
Tingsrätten anser dock inte den åberopade bevisningen visar att det rörde sig om
jämförbara produkter som krävde de särskilda åtgärder som transport av grunkan
kräver. Sammantaget anser tingsrätten det därför visat att fraktkostnaden mot
bakgrund av varans art och beskaffenhet får anses vara skälig.
--------------------------
Käranden har uppgivit ....... Sammantaget anser tingsrätten det därför visat
Den enda som faktiskt visat något kring detta är jag som lämnat in dokument från andra leverantörer. Käranden har inte "visat" något, han har bara "uppgivit" genom att uttala sig i domstolen om sina egna produkter.
Märk väl, utifrån rättens perspektiv kan det mycket väl vara så att de företag jag hänvisat till säljer sådana varor som är aktuella, och det uppgav jag också i rätten då Kärande hävdade att deras varor var "speciella". Domstolen tog kärandens ord för sanning och tog ingen notis om mina. Jag undrar verkligen varför.
I sådana här såkallade FT mål förväntas de inblandade kunna föra sin egen talan med stöd av rätten. Ändå frågar de inte ens efter sådan information de klart och tydligt anser saknas. Hade jag haft en jurist till min hjälp hade denne kunnat peka på dessa saker ovan och jag hade kunnat förklara och plocka fram mer information i ärendena. När man då hamnar mot ett företag som har gott om resurser och rätten inte ser till att ställa de frågor som behöver få svar, utan istället tar ena partens muntliga uppgifter för fakta och den andres för nonsens och inte efterfrågar den information den saknar, ja då blir det ingen rättvis rättegång i alla fall.
Jag fick information om att man kan överklaga, och jag har god lust, men jag kommer inte göra det. Jag tycker detta var skitlöjligt från början, jag vet vad som är sant och jag vet vem som ljög i rätten. Det får räcka för mig.
Min lärdom av det här är att rättssystemet har skapat ett system med förenklade processer där "David" utlämnas helt åt sig själv mot domstolen och motparten, där domstolarna inte ser till att den enskilde för möjlighet att förklara sig specifikt kring de bitar domstolen finner avgörande, eller möjlighet att inkomma med sådan bevisning som domstolen finner nödvändig.
Jag har gjort texterna ur domen anonyma, men det är det enda jag har ändrat.
Vidare kan man konstatera att det är viktigt att bestrida ett ordererkännande inom bara någon dag, innan fakturan kommer. För hinner man inte det och bestrider bara fakturan, då har man gjort fel.
--------------- Ur domen ----------------
Parterna är oense om vad som avtalades under telefonsamtalet som låg till grund för
beställningen. Käranden har åberopat ordererkännandet samt fakturan till styrkande av att
Svaranden skulle stå för fraktkostnaden. Utöver det anser tingsrätten att mycket
talar för att Svaranden var medveten om att en fraktkostnad kunde samt möjligt
skulle tillkomma mot bakgrund av att det i målet framkommit att Svaranden
beställt leveranser från andra leverantörer där fraktkostnader tillkommit om än till
avsevärt mindre belopp, att han inte bestred ordererkännandet där det enligt
tingsrättens mening tydligt informerades om att priset var exklusive moms, frakt och
emballage, att han bestred först när fakturan anlände samt att han i sitt första brev till
Käranden uttryckt att ”det inte sades ett ord om någon så hutlös fraktkostnad
som den IHP debiterat”. Sammanfattningsvis anser tingsrätten att det får anses vara
visat att det var avtalat mellan parterna att Svaranden skulle stå kostnaden för
transporten av varan.
------------------------------------------
Hur snabbt måste man bestrida ett ordererkännande?
Om man bestrider en faktura, måste man då ändå bestrida också ordererkännandet?
I en kommentar på slutet angående varan och nivån på fraktkostnaden så utgår domstolen ifrån att något som svaranden säger om varan är korrekt, utan att han visat detta. Samtidigt utgår de ifrån att något jag säger om varor som andra företag säljer som jag gjort en liknelse med inte är korrekt. Varför domstolen väljer att ta svarandens ord för fakta, och mina som tvivelaktiga framgår inte.
----------------- Ur domen ------------------
Vad först gäller varans art och beskaffenhet konstaterar tingsrätten att varan som
levererades var en grunka. Käranden har uppgivit att kostnaden för frakt bestod av en
avgift till DHL, en emballagekostnad samt en hanteringskostnad mot bakgrund av
produktens speciella typ. Svarnaden har för egen del hänvisat till att andra
företag som levererar från företag till företag och som har orderhantering samt
produkter som måste paketerat på särskilt sätt, till stöd för att fraktkostnaden från Käranden i
sig var oskälig samt att det saknades fog för misstanke att frakten inte ingick i priset.
Tingsrätten anser dock inte den åberopade bevisningen visar att det rörde sig om
jämförbara produkter som krävde de särskilda åtgärder som transport av grunkan
kräver. Sammantaget anser tingsrätten det därför visat att fraktkostnaden mot
bakgrund av varans art och beskaffenhet får anses vara skälig.
--------------------------
Käranden har uppgivit ....... Sammantaget anser tingsrätten det därför visat
Den enda som faktiskt visat något kring detta är jag som lämnat in dokument från andra leverantörer. Käranden har inte "visat" något, han har bara "uppgivit" genom att uttala sig i domstolen om sina egna produkter.
Märk väl, utifrån rättens perspektiv kan det mycket väl vara så att de företag jag hänvisat till säljer sådana varor som är aktuella, och det uppgav jag också i rätten då Kärande hävdade att deras varor var "speciella". Domstolen tog kärandens ord för sanning och tog ingen notis om mina. Jag undrar verkligen varför.
I sådana här såkallade FT mål förväntas de inblandade kunna föra sin egen talan med stöd av rätten. Ändå frågar de inte ens efter sådan information de klart och tydligt anser saknas. Hade jag haft en jurist till min hjälp hade denne kunnat peka på dessa saker ovan och jag hade kunnat förklara och plocka fram mer information i ärendena. När man då hamnar mot ett företag som har gott om resurser och rätten inte ser till att ställa de frågor som behöver få svar, utan istället tar ena partens muntliga uppgifter för fakta och den andres för nonsens och inte efterfrågar den information den saknar, ja då blir det ingen rättvis rättegång i alla fall.
Jag fick information om att man kan överklaga, och jag har god lust, men jag kommer inte göra det. Jag tycker detta var skitlöjligt från början, jag vet vad som är sant och jag vet vem som ljög i rätten. Det får räcka för mig.
Min lärdom av det här är att rättssystemet har skapat ett system med förenklade processer där "David" utlämnas helt åt sig själv mot domstolen och motparten, där domstolarna inte ser till att den enskilde för möjlighet att förklara sig specifikt kring de bitar domstolen finner avgörande, eller möjlighet att inkomma med sådan bevisning som domstolen finner nödvändig.
Jag har gjort texterna ur domen anonyma, men det är det enda jag har ändrat.
Redigerat: