minireningsverk - rening av vatten med filter
Har ett problem som jag inte hittat en lösning på. Har egen brunn med vatten som innehåller för mycket järn vilket ger vattnet dålig lukt samt korrisionskador på sikt. Därför spanat efter lämpliga reningsfilter som finns i många modeller. Problemet är att ett filter måste renas genom backspolning vilket innebär att mitt minireningsverk måste ta emot det backspolade vattnet. Enligt leverantören (uponor för 1 hushåll) kan då reningsverkets effekt påverkas negativt då det måste ta emot mer vatten än det mäktar med. Har någon haft samma problem.? Hur har ni ev. löst problemet? Tacksam för alla svar på lösningar.
Hur mycket vatten är det som backspolas? Det brukar inte vara mycket.....I det hus vi bor i nu har vi ingen rening men det hade vi i det förra(vi flyttade för 10 år sedan) Och säg att det då backspolade INTE över 100 liter,kanske det var så lite som 40-60 liter...
Tack för svar. Bolaget som servar anläggningen har nu (efter många påstötningar) hört av sig och avråder från att släppa på backspolning till avloppet. Vattnet skulle störa mikrobernas arbete med att rena vattnet. Dessutom kan det ev leda till översvämning i reningsanläggningen. Blir att hitta en annan lösning.
Jag har ett "snålspolande" vattenfilter (http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/210789-rena-vatten-primart-mangan.html).
Jag har inte reningsverk i dagsläget men jag tror (och trodde redan när jag skaffade filtret) att jag kommer åka på det så småningom. För att inte ens behöva fundera på om det funkar eller inte (det funkar säkert om de som kan frågan säger så) så drog jag ett separat avlopp och grävde ner ett par dagvattenkassetter som får ta hand om backspolningsvattnet (finns en tråd om det också tror jag).
I mitt fall var denna lösning ganska naturlig då filtret inte står i bostadshuset utan i källaren till ett annat hus, och där fanns inte avlopp alls och det hade varit krångligt att koppla på befintligt, men om det är rimligt att dra ett extra avlopp kanske det är värt att göra en lokal lösning för att aldrig behöva hamna i diskussion med tillverkaren av reningsverket...
EDIT: är det verkligen mängden vatten som Uponor motsätter sig? jag hade förstått det som att det är saltet som är problemet då det slår ut "bakteriekulturen". Nu hänger iof vattenmängd och saltmängd ihop (det är väl en mättad saltlösning man backspolar med) så lite vatten betyder lite salt, men det är ju ändå ganska mycket salt/hög salthalt kontra vad som kommer naturligt med hushållsvatten.
Jag har inte reningsverk i dagsläget men jag tror (och trodde redan när jag skaffade filtret) att jag kommer åka på det så småningom. För att inte ens behöva fundera på om det funkar eller inte (det funkar säkert om de som kan frågan säger så) så drog jag ett separat avlopp och grävde ner ett par dagvattenkassetter som får ta hand om backspolningsvattnet (finns en tråd om det också tror jag).
I mitt fall var denna lösning ganska naturlig då filtret inte står i bostadshuset utan i källaren till ett annat hus, och där fanns inte avlopp alls och det hade varit krångligt att koppla på befintligt, men om det är rimligt att dra ett extra avlopp kanske det är värt att göra en lokal lösning för att aldrig behöva hamna i diskussion med tillverkaren av reningsverket...
EDIT: är det verkligen mängden vatten som Uponor motsätter sig? jag hade förstått det som att det är saltet som är problemet då det slår ut "bakteriekulturen". Nu hänger iof vattenmängd och saltmängd ihop (det är väl en mättad saltlösning man backspolar med) så lite vatten betyder lite salt, men det är ju ändå ganska mycket salt/hög salthalt kontra vad som kommer naturligt med hushållsvatten.
Redigerat:
Om jag fick ett sådant svar skulle jag skarpt ifrågasätta funktionen i den avloppsreningen. Om du inte kan släppa ut ett vatten från ett vattenfilter kan du heller inte ha en diskmaskin med avhärdare som fungerar på samma sätt.thsi skrev:
Risk för översvämmning om det kommer kanske 70 liter vatten var fjärde dag, då klarar anläggningen alltså inte av ett badkar då dessa oftast rymmer 150-200 liter vatten, bubbelkopp som kan innehålla upp till 500 liter.
Du kan heller inte duscha längre än 5-10 min innan risk finns för översvämmning.
Låter som att man svär sig fri för ev. Garantiåtaganden och att man inte litar på sin produkt.
Redigerat:
Njaa har använt badkaret och då har allt funkat. Men vilka ämnen används för rening då det gäller järn. Det verkar ju som service bolaget är rädd för att det ska störa reningen. Sedan menar dom att under vissa tider samlas slamet i en av tankarna innan det förs vidare i reningskedjan. Det då det kan bli ev. översvämning. Vad jag läst av dina inlägg verkar du väldigt kunnig. Verkar du inom branchen? Isåfall - vet "filterproffsen" hur saker fungerar när det gäller filter renings påverkan om avlopp och vice verca ? Tacksam för svar.
Det finns flera sätt att åtgärda järn på beroende på vilken sort man har. men dom vanligaste är antingen oxidering (syresättning) eller med ett så kallat jonbytarfilter (saltfilter).
Syresättning innebär att man inte använder kemikalier utan bara använder vanligt vatten vid rengöring av filter. Jonbytare använder istället salt för rengöring av filter.
Vid syresättning åtgärdar man enbart järn och mangan, medans med en jonbytare tar man även bort kalken.
1,0 mg/liter järn (vilket är dubbelt så mycket som gränsvärdet från socialstyrelsen tillåter) innebär vid en förbrukning av 2000 liter vatten på fyra dagar, att totalt 2 gram järn utspätt i ca 150-200 liter vatten hamnar i avloppet.
Totalt 15 gram per månad.
Om nu avloppet ska klara regöringsmedel, tvättmedel och allt annat konstigt vi häller i avloppet men inte skulle klara av det naturligaste ämnet som finns på vår jord skulle jag skämmas att kalla mig avloppsrenare, och genast gå tillbaka till ritbordet.
Varenda kommunalt reningsverk tar hand om dessa problem i ofantligt större skala.
Det bottnar i en okunskap från dom som säljer reningsverk och är ett sätt att ta minsta motståndets lag genom att exkludera problem som 80% av dom som köper deras produkter stötter på.
Har du en trekammarbrunn med tömmning, har du ingen bakteriekultur och det har vi inte haft i våra brunnar på flera årtionden sedan vi blandade allt i ett och samma avlopp. Därför krävs det idag tömmning där det förr åts upp av diverse kryp och maskar.
Den reningen man pratar om är efter infiltrationen och den klara naturen av hur bra som helst.
I vissa områden har man dock en högre skyddsklass och då kan man behöva hjälpa naturen på traven genom flockning (fosforrening).
Vilket för övrigt även används vid rening av dricksvatten. Och hör och häpna vid fosforrening används salter, dessa plus laddas dock men i det fall det träffar ett negativt laddad så stötts dessa isär och salter fortsätter ut i grundvattnet, där det ändå skulla hamnat om man grävt en stenkista.
Nu är jag ingen kemist så det finns säkert nåt ljushuvud som kan detta bättre än mig, och jag blir gärna överbevisad då jag aldrig stött på någon som kan förklara varför vatten och lite salt skulle skada ett avlopp? 😉
Syresättning innebär att man inte använder kemikalier utan bara använder vanligt vatten vid rengöring av filter. Jonbytare använder istället salt för rengöring av filter.
Vid syresättning åtgärdar man enbart järn och mangan, medans med en jonbytare tar man även bort kalken.
1,0 mg/liter järn (vilket är dubbelt så mycket som gränsvärdet från socialstyrelsen tillåter) innebär vid en förbrukning av 2000 liter vatten på fyra dagar, att totalt 2 gram järn utspätt i ca 150-200 liter vatten hamnar i avloppet.
Totalt 15 gram per månad.
Om nu avloppet ska klara regöringsmedel, tvättmedel och allt annat konstigt vi häller i avloppet men inte skulle klara av det naturligaste ämnet som finns på vår jord skulle jag skämmas att kalla mig avloppsrenare, och genast gå tillbaka till ritbordet.
Varenda kommunalt reningsverk tar hand om dessa problem i ofantligt större skala.
Det bottnar i en okunskap från dom som säljer reningsverk och är ett sätt att ta minsta motståndets lag genom att exkludera problem som 80% av dom som köper deras produkter stötter på.
Har du en trekammarbrunn med tömmning, har du ingen bakteriekultur och det har vi inte haft i våra brunnar på flera årtionden sedan vi blandade allt i ett och samma avlopp. Därför krävs det idag tömmning där det förr åts upp av diverse kryp och maskar.
Den reningen man pratar om är efter infiltrationen och den klara naturen av hur bra som helst.
I vissa områden har man dock en högre skyddsklass och då kan man behöva hjälpa naturen på traven genom flockning (fosforrening).
Vilket för övrigt även används vid rening av dricksvatten. Och hör och häpna vid fosforrening används salter, dessa plus laddas dock men i det fall det träffar ett negativt laddad så stötts dessa isär och salter fortsätter ut i grundvattnet, där det ändå skulla hamnat om man grävt en stenkista.
Nu är jag ingen kemist så det finns säkert nåt ljushuvud som kan detta bättre än mig, och jag blir gärna överbevisad då jag aldrig stött på någon som kan förklara varför vatten och lite salt skulle skada ett avlopp? 😉
