Jo intrycket jag har fått är i alla fall att dom inte lägger ner nån större energi, inte hos mina kompisar som byggt i alla fall, ska jag vara riktigt ärlig har jag aldrig hört nått bra, annat än här då...
Det var inte meningen att hoppa på nån, det känns bara som att betala 20papp för någon som bara skriver sitt namn på ett papper ett par gånger är lite väl tilltaget, då eldar jag hellre upp pengarna.
Det var inte meningen att hoppa på nån, det känns bara som att betala 20papp för någon som bara skriver sitt namn på ett papper ett par gånger är lite väl tilltaget, då eldar jag hellre upp pengarna.
Jag tror att man får ta och läsa på lite vad en KA ska göra och inte bara hosta upp en massa pengar och sen gnälla i efterhand.
Sätt press på er KA från början!Vad han ska göra finns att läsa i Plan o bygglagen eller så prata med byggnadsnämnden.
MVH Lasse
Har själv tentat till KA och jag kände mig definitivt inte som en fåne ,kan jag säga:0) MAO rätt svåra!
Sätt press på er KA från början!Vad han ska göra finns att läsa i Plan o bygglagen eller så prata med byggnadsnämnden.
MVH Lasse
Har själv tentat till KA och jag kände mig definitivt inte som en fåne ,kan jag säga:0) MAO rätt svåra!
jo för visso, jag har bara lite svårt att se vad jag ska ha för nytta av honom/henne när det är jag själv som hammrar. Jag kan förstå att man kan ha nytta av dom om man har en anlitat en byggfima för att kolla upp så det inte fuskas på nått sett, men jag skulle ju inte få för mig att fuska på mitt egna bygge.
som jag förstått saken så ber de hantverkarna skicka in sina självkontrollpapper till dem sen sätter de dem väl i en pärm eller nått... (jag har ju inte tänkt anlita några hantverkare, så det lär inte bli mycket papper)
jag vill helst vara KA själv och sedan hyra in en byggkontrollant? för att kolla vissa saker och sådant.. typ chaktbotten och så... I teorin skulle man kunna leta rätt på en bra KA som fixar det jag vill, men det är alternativ två.
elen får vi se hur det blir med, men vvs behöver man bara se till det är fackmannamässigt utfört (ingen auktorisation behövs( skaffar eller hyr provtryckningspump för tappvatten, golvvärmerör bygger man ihop testutrustning själv, ska ju sitta kvar under gjutningen och bygget trycksatt), gräva tänker jag göra själv (köper grävlastare), ritningar gör jag själv men behöver anlita någon för vissa hållfasthetsberäkningar.
hoppas man slipper byggfelsförsäkringen nu efter årskiftet.
jag vill helst vara KA själv och sedan hyra in en byggkontrollant? för att kolla vissa saker och sådant.. typ chaktbotten och så... I teorin skulle man kunna leta rätt på en bra KA som fixar det jag vill, men det är alternativ två.
elen får vi se hur det blir med, men vvs behöver man bara se till det är fackmannamässigt utfört (ingen auktorisation behövs( skaffar eller hyr provtryckningspump för tappvatten, golvvärmerör bygger man ihop testutrustning själv, ska ju sitta kvar under gjutningen och bygget trycksatt), gräva tänker jag göra själv (köper grävlastare), ritningar gör jag själv men behöver anlita någon för vissa hållfasthetsberäkningar.
hoppas man slipper byggfelsförsäkringen nu efter årskiftet.
Att en lag om att nödvändigheten att anlita en KA kommit till är naturligtvis för att säkra att bygget följer vissa byggnormer. Lagen har tillkommit pga de brister man tidigare sett. Ett stort antal byggregler skall följas för att säkerställa att huset byggs säkert och inte kommer att få skador i form av mögel eller annat. Att besiktiga en schaktbotten är inget som vem som helst kan göra, inte heller finns det möjlighet för privatperson att vara uppdaterad på alla byggnormer. En egenkontroll av vissa moment (signerad i kontrollplanen) har en stor juridisk betydelse utifall byggfel upptäcks. Tycker det är lite sorgligt med de kommentarer som finns i tråden.
Om man bygger själv (= gör jobbet själv är ju byggfelsförsäkringen värdelös)
tanken är ju god med en KA och en byggfelsförsäkring, men eftersom det är tvång utnyttjas det ju av skrupelfria individer /försäkringsbolag (typ från forumnet-- , satte inte sin fot på bygget, krävde mer pengar än överenskommet, vägrade lämna ut erhållna dokument, gick i pension och gick under jorden)
givetvis står det ju om bra KA oxå... men eftersom det står ett namn på ett dokument och man vanligtvis är bunden av ett avtal om ett pris, är det ju inte bara att sparka denne när denne eventuellt visar sig värdelös...
Därför vill jag själv stå som KA, och vid behov anlita någon per timme, som jag kan sparka när behov av detta eventuellt uppstår...
I den mån det går lär jag mig hellre själv hur man gör än lägger denna tid på att leta efter bra hantverkare, KA:s arkitekter VVS are osv... (problemet med att fråga andra som byggt hur deras KA (och annat) var är ju att de flesta som bygger normalt knappt vet någonting om hur ett bygge går till, och att då få besked om att den och den var jättebra, är ju då tämligen värdelöst)
Det finns ingen anledning för någon att ta illa upp för dessa rader, alla ser på saker på olika sätt... Men en del vill som jag inte betala för något jag lika gärna kan göra själv, bara man har /skaffar sig kunskap till det, och jag lägger hellre 100 k på en traktor än 80k på en som gräver åt mig. Denna filosofi gör att jag sen tidigare har 70% av de verktyg jag lär behöva.
Jag lagar/servar själv min bil, skruvar ihop datorer, målar osv, så det är inget specifikt för just byggbranchen. (min erfarenhet är att jag normalt gör ett bättre jobb själv, än vad 90% av de jag skulle kunna anlita för jobbet gör) och angående schaktbotten, så är det på många platser ingen skillnad på två tomter som ligger bredvid varann, på en del ställen finns det tom anvisningar från kommunen hur grundläggningen ska göras i just detta område.
Mina åsikter, gäller alltså i första hand för sådana som bygger själva (gör själva jobbet själv), då ser man ju till att man kan göra det på rätt sätt, man gör ju inte fel medvetet för att sedan göra om det på rätt sätt... så byggfel är ju då inte intressanta.
För dem som inte bygger själva/inte har någon kunskap är det ju ett helt annat läge som gäller.
Jag tänker tyvärr inte alltid på att skriva under vilka förutsättningar jag skriver vad jag tycker, och det blir ju ganska galet för dem som är i en helt annan situation.
nu har jag ju tolkat trådskaparen som en som är i liknande situation som mig...
Och jag tycker ibland att det är lite jobbigt med de kommentarer som ofta står här när någon undrar... tex. - vvs får du inte göra själv (helt felaktigt) - du som frågar vet ju inte hur man gör, så bäst du anlitar någon som kan... (genom att ställa frågor så lär man sig ju hur man ska göra, så kan man ju sen) Det är ju ingen som föds med alla kunskaper, alla måste ju lära sig en första gång...
tanken är ju god med en KA och en byggfelsförsäkring, men eftersom det är tvång utnyttjas det ju av skrupelfria individer /försäkringsbolag (typ från forumnet-- , satte inte sin fot på bygget, krävde mer pengar än överenskommet, vägrade lämna ut erhållna dokument, gick i pension och gick under jorden)
givetvis står det ju om bra KA oxå... men eftersom det står ett namn på ett dokument och man vanligtvis är bunden av ett avtal om ett pris, är det ju inte bara att sparka denne när denne eventuellt visar sig värdelös...
Därför vill jag själv stå som KA, och vid behov anlita någon per timme, som jag kan sparka när behov av detta eventuellt uppstår...
I den mån det går lär jag mig hellre själv hur man gör än lägger denna tid på att leta efter bra hantverkare, KA:s arkitekter VVS are osv... (problemet med att fråga andra som byggt hur deras KA (och annat) var är ju att de flesta som bygger normalt knappt vet någonting om hur ett bygge går till, och att då få besked om att den och den var jättebra, är ju då tämligen värdelöst)
Det finns ingen anledning för någon att ta illa upp för dessa rader, alla ser på saker på olika sätt... Men en del vill som jag inte betala för något jag lika gärna kan göra själv, bara man har /skaffar sig kunskap till det, och jag lägger hellre 100 k på en traktor än 80k på en som gräver åt mig. Denna filosofi gör att jag sen tidigare har 70% av de verktyg jag lär behöva.
Jag lagar/servar själv min bil, skruvar ihop datorer, målar osv, så det är inget specifikt för just byggbranchen. (min erfarenhet är att jag normalt gör ett bättre jobb själv, än vad 90% av de jag skulle kunna anlita för jobbet gör) och angående schaktbotten, så är det på många platser ingen skillnad på två tomter som ligger bredvid varann, på en del ställen finns det tom anvisningar från kommunen hur grundläggningen ska göras i just detta område.
Mina åsikter, gäller alltså i första hand för sådana som bygger själva (gör själva jobbet själv), då ser man ju till att man kan göra det på rätt sätt, man gör ju inte fel medvetet för att sedan göra om det på rätt sätt... så byggfel är ju då inte intressanta.
För dem som inte bygger själva/inte har någon kunskap är det ju ett helt annat läge som gäller.
Jag tänker tyvärr inte alltid på att skriva under vilka förutsättningar jag skriver vad jag tycker, och det blir ju ganska galet för dem som är i en helt annan situation.
nu har jag ju tolkat trådskaparen som en som är i liknande situation som mig...
Och jag tycker ibland att det är lite jobbigt med de kommentarer som ofta står här när någon undrar... tex. - vvs får du inte göra själv (helt felaktigt) - du som frågar vet ju inte hur man gör, så bäst du anlitar någon som kan... (genom att ställa frågor så lär man sig ju hur man ska göra, så kan man ju sen) Det är ju ingen som föds med alla kunskaper, alla måste ju lära sig en första gång...
Faktum är att lagen kom till på ett helt annat sätt.Hemmakatten skrev:
Fär många år sedan så fanns det betydligt fler byggnadsinspektörer på kommunerna. De gjorde just det som namnet anspelar på, de åkte runt och inspekterade att byggena följde gällande lagstiftning.
Dessa inspektörer var något som många byggherrar och entreprenörer tyckte var besvärliga.
Stora företag som Skanska mfl. retade sig också på att det fanns en stor variation i hur nitiska inspektörerna var och hur mycket förändringar som de krävde.
För att få en mer enhetlig syn på lagtolkningen och för att få bort ett antal småpåvar som gick runt och spred skräck på byggena så enades branschen och lagstiftarna om att det var dags att plocka väck inspektionsansvaret från kommunerna och lägga det på respektive byggherres ansvar.
För att få likadana tolkningar av lagstiftningen så införde man krav på att alla kvalitetsansvariga skulle gå likadana kurser som skulle tenteras. Därav kommer kravet på rikscertifiering.
För att tillåta kommunerna att undanta krav på att anlita en rikscertifierad kvalitetsansvarig när det gällde mindre byggnationer som en enkel carport, en förstukvist etc. gavs kommunerna en möjlighet att godkänna en kvalitetsansvarig lokalt och för ett specifikt arbete.
Jag är övertygad om att inga byggen hade gått smärtfriare om byggnadsinspektörerna hade återfått sin forna inspektionsmöjlighet.
Jag tycker det nuvarande systemet är bättre än det föregående.
Om man sedan betalar en kvalitetsansvarig via kommunskattesedeln (som förr) eller direkt (som nu) torde kvitta.
Dock har man idag valfriheten att välja vem som skall kontrollera ens bygge, det hade man inte tidigare.
Volvo pläderar för sitt jobb. Han är ju KA. Men det han skriver om byggnadsinspektörer och annat före PBL-s tillkomst är rena historieskrivningen i bästa Jan Gullio stil. För så var det inte alls.
Jag har själv varit konstruktionsgranskare (Malmö) och byggnadsinspektör (bisp.) i totalt 12 år (Askersund). Anställd av kommunen på båda ställena. Och visst var det skillnad på hur man jobbade i storstad mot landsortskommun. Men det var oxå annan komplexitet på objekten.
Som byggnadsinspektör hade man till uppgift att besiktiga bygget vid fastställda moment enl. Byggnadsstadgan. Det var 1. Schaktbottenbesiktning, 2. Stombesiktning, 3. Slutbesiktning. Det skilde inget mellan storstad och landsort. Vitsen med den första var att se så att grunden hade tillräcklig bärighet för det bygge som skulle starta. Den andra att husets konstruktion var sådan att det inte innebar hållfasthetsproblem. Den tredje att det var färdigställt enligt givet bygglov.
Däremellan besökta man ofta objekten i samband med månadsrapportering till staten hur långt bygget framskridet (det var för att RSV hade intresse av att veta när de skulle sätta tax.värde på objekten och ta ut fastighetsskatten) samt i samband med att de flesta hus var statligt belånade med borgen från kommunens förmedlingsorgan. Det kunde därför bli både tre och fyra besök på en månad på samma objekt + att man stod som rådgivare till både den byggande och entreprenörer/konsulter. Det kostade inget extra.
Ansvaret för byggets utförande låg på den tiden på den Ansvariga arbetsledaren (Aa). Det är då att notera att samma krav som idag ställs på en KA gällde för en Aa. Aa-n var betald av byggfirman. Hans/hennes uppgift var att leda arbetet på byggplats och följa ritningar och bygglov. Ansvaret för att bygget uppfyllde gällande lagkrav låg då som nu på den som lät uppföra bygget. Till sin hjälp tog denne därför ofta en konsult som upprättade ritningar och andra behövliga handlingar. Dessa skulle lämnas in till kommunen och granskas för att godkännas innan bygget fick starta (se Svensk Byggnorm 1980, utg.2 t.ex, vilka krav som ställdes på dessa handlingar). Och så hade det varit ända sen 1949 då gamla BABS sattes ur spel genom SBN.
Byggherren köpte till nödvändig byggkontroll utöver den som byggnadsinspektören svarade för. Var det statliga lån med i bilden var det ett krav för att den byggande skulle få lån och motsvarande en byggfels- och färdigställandegaranti. Det fungerade inte riktigt lika bra där man privatfinansierade objektet.
Man var oxå detaljstyrd när det gällde utförandet genom SBN. Konsulterna hade många ggr. svårt att förstå även ganska enkla saker i den 'bibeln'. Bl.a. hur stort ett RWC skulle vara för att kunna betjäna en person i rullstol.
Därtill fanns ett branchregelverk som hette AMA (Allmänna Material och Arbetsanvisningar, ur vilket konsulten kunde inhämta texter för bygg- och rumsbeskrivning), överenskommet mellan Byggherreföreningen och Byggnadsentreprenörföreningen, som styrde hur det skulle se ut för att vara fackmannamässigt godtagbart arbete.
Idag synes allt detta ha ersatts av Boverkets Byggregler och Konstruktionsregler och en KA som inte verkar ha något med begreppet kvalitet att alls att göra. Snarare någon sorts kommunens representant på den byggandes bekostnad i brist på en kommunal bisp. (Det innebär i princip en förtäckt kommunal skattehöjning genom att bispen inte längre behövs. Därför borde bygglovsavgiften vara mycket lägre än den var förr eftersom den var beräknad för allt kommunens arbete med byggenskapen, från plan till färdigbyggt område.) Därtill har kommunen inte längre något principalansvar, eftersom KA-n inte är anställd av kommunen. M.a.o. gör denne fel finns ingen att ställa till ansvar inom kommunen. Ändå har kommunerna enl. kommunallagen kvar uppgiften att planlägga och svara för byggenskapen inom kommunen. (Det är att både ha kvar kakan och äta upp den.)
Irritationen över nitiska bispar från byggnadsentreprenörernas sida kan nog vara sant. Det var en följd av att man gjorde vad man skulle. Det som nu finns är ju öppna dörrar för det mesta i byggfuskväg, vilket oxå framförts vid otaliga tillfällen.
Så hellre 20.000:- för en bra dag-/byggnadskontrollant, än 20.000:- för en KA. Den förra göra nytta. Den senare är nog i många fall högst tvivelaktig.
_________________
Byggaren
Jag har själv varit konstruktionsgranskare (Malmö) och byggnadsinspektör (bisp.) i totalt 12 år (Askersund). Anställd av kommunen på båda ställena. Och visst var det skillnad på hur man jobbade i storstad mot landsortskommun. Men det var oxå annan komplexitet på objekten.
Som byggnadsinspektör hade man till uppgift att besiktiga bygget vid fastställda moment enl. Byggnadsstadgan. Det var 1. Schaktbottenbesiktning, 2. Stombesiktning, 3. Slutbesiktning. Det skilde inget mellan storstad och landsort. Vitsen med den första var att se så att grunden hade tillräcklig bärighet för det bygge som skulle starta. Den andra att husets konstruktion var sådan att det inte innebar hållfasthetsproblem. Den tredje att det var färdigställt enligt givet bygglov.
Däremellan besökta man ofta objekten i samband med månadsrapportering till staten hur långt bygget framskridet (det var för att RSV hade intresse av att veta när de skulle sätta tax.värde på objekten och ta ut fastighetsskatten) samt i samband med att de flesta hus var statligt belånade med borgen från kommunens förmedlingsorgan. Det kunde därför bli både tre och fyra besök på en månad på samma objekt + att man stod som rådgivare till både den byggande och entreprenörer/konsulter. Det kostade inget extra.
Ansvaret för byggets utförande låg på den tiden på den Ansvariga arbetsledaren (Aa). Det är då att notera att samma krav som idag ställs på en KA gällde för en Aa. Aa-n var betald av byggfirman. Hans/hennes uppgift var att leda arbetet på byggplats och följa ritningar och bygglov. Ansvaret för att bygget uppfyllde gällande lagkrav låg då som nu på den som lät uppföra bygget. Till sin hjälp tog denne därför ofta en konsult som upprättade ritningar och andra behövliga handlingar. Dessa skulle lämnas in till kommunen och granskas för att godkännas innan bygget fick starta (se Svensk Byggnorm 1980, utg.2 t.ex, vilka krav som ställdes på dessa handlingar). Och så hade det varit ända sen 1949 då gamla BABS sattes ur spel genom SBN.
Byggherren köpte till nödvändig byggkontroll utöver den som byggnadsinspektören svarade för. Var det statliga lån med i bilden var det ett krav för att den byggande skulle få lån och motsvarande en byggfels- och färdigställandegaranti. Det fungerade inte riktigt lika bra där man privatfinansierade objektet.
Man var oxå detaljstyrd när det gällde utförandet genom SBN. Konsulterna hade många ggr. svårt att förstå även ganska enkla saker i den 'bibeln'. Bl.a. hur stort ett RWC skulle vara för att kunna betjäna en person i rullstol.
Därtill fanns ett branchregelverk som hette AMA (Allmänna Material och Arbetsanvisningar, ur vilket konsulten kunde inhämta texter för bygg- och rumsbeskrivning), överenskommet mellan Byggherreföreningen och Byggnadsentreprenörföreningen, som styrde hur det skulle se ut för att vara fackmannamässigt godtagbart arbete.
Idag synes allt detta ha ersatts av Boverkets Byggregler och Konstruktionsregler och en KA som inte verkar ha något med begreppet kvalitet att alls att göra. Snarare någon sorts kommunens representant på den byggandes bekostnad i brist på en kommunal bisp. (Det innebär i princip en förtäckt kommunal skattehöjning genom att bispen inte längre behövs. Därför borde bygglovsavgiften vara mycket lägre än den var förr eftersom den var beräknad för allt kommunens arbete med byggenskapen, från plan till färdigbyggt område.) Därtill har kommunen inte längre något principalansvar, eftersom KA-n inte är anställd av kommunen. M.a.o. gör denne fel finns ingen att ställa till ansvar inom kommunen. Ändå har kommunerna enl. kommunallagen kvar uppgiften att planlägga och svara för byggenskapen inom kommunen. (Det är att både ha kvar kakan och äta upp den.)
Irritationen över nitiska bispar från byggnadsentreprenörernas sida kan nog vara sant. Det var en följd av att man gjorde vad man skulle. Det som nu finns är ju öppna dörrar för det mesta i byggfuskväg, vilket oxå framförts vid otaliga tillfällen.
Så hellre 20.000:- för en bra dag-/byggnadskontrollant, än 20.000:- för en KA. Den förra göra nytta. Den senare är nog i många fall högst tvivelaktig.
_________________
Byggaren
Vad gäller KA så spelar det ingen roll om du bygger utanför detaljplanlagt område eller inte. Den kvalitetsansvariges uppgift enligt PBL är inte att övervaka den totala kvaliteten i projektet utan enbart den del av byggherrens kontrollsystemsom syftar till att säkerställa att de väsentliga samhällskraven uppfylls. Se nedan
Sedan kan man tycka vad man vill om KA tillför något eller ej.
Citerar den utmärkta boken "Boken om lov, tillsyn och kontroll" som du kan ladda ned på Boverkets hemsida.
7.2.2 Den kvalitetsansvariges roll enligt PBL
Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällets krav på projektet uppfylls och att kontroll och
provning utförs i tillräcklig omfattning för att säkerställa att så kan ske. Den kvalitetsansvariges uppgift enligt PBL
är således inte att övervaka den totala kvaliteten i projektet utan enbart den del av byggherrens kontrollsystem
som syftar till att säkerställa att de väsentliga samhällskraven uppfylls. Den kvalitetsansvariges uppgift är inte att leda eller övervaka arbetet i sig utan att för byggherrens räkning övervaka kontrollen av att samhällskraven uppfylls. Det är alltså fråga om en annan funktion än den ansvariga arbetsledare som skulle utses enligt äldre regler i PBL.
Närvaro vid kontroll och besiktningar
Den kvalitetsansvarige skall se till att kontrollplanen följs.Även om det inte finns någon kontrollplan, skall den
kvalitetsansvarige se till att erforderlig kontroll utförs. Han skall vidare delta i byggsamråd och närvara vid besiktningar och andra kontroller. Kravet på att en kvalitetsansvarig skall närvara vid besiktningar och andra kontroller avser i första hand sådan kontroll som ligger inom ramen för kontrollplanen och sådana besiktningar (arbetsplatsbesök) som byggnadsnämnden kan företa i egenskap av tillsynsmyndighet.
Sedan kan man tycka vad man vill om KA tillför något eller ej.
Citerar den utmärkta boken "Boken om lov, tillsyn och kontroll" som du kan ladda ned på Boverkets hemsida.
7.2.2 Den kvalitetsansvariges roll enligt PBL
Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällets krav på projektet uppfylls och att kontroll och
provning utförs i tillräcklig omfattning för att säkerställa att så kan ske. Den kvalitetsansvariges uppgift enligt PBL
är således inte att övervaka den totala kvaliteten i projektet utan enbart den del av byggherrens kontrollsystem
som syftar till att säkerställa att de väsentliga samhällskraven uppfylls. Den kvalitetsansvariges uppgift är inte att leda eller övervaka arbetet i sig utan att för byggherrens räkning övervaka kontrollen av att samhällskraven uppfylls. Det är alltså fråga om en annan funktion än den ansvariga arbetsledare som skulle utses enligt äldre regler i PBL.
Närvaro vid kontroll och besiktningar
Den kvalitetsansvarige skall se till att kontrollplanen följs.Även om det inte finns någon kontrollplan, skall den
kvalitetsansvarige se till att erforderlig kontroll utförs. Han skall vidare delta i byggsamråd och närvara vid besiktningar och andra kontroller. Kravet på att en kvalitetsansvarig skall närvara vid besiktningar och andra kontroller avser i första hand sådan kontroll som ligger inom ramen för kontrollplanen och sådana besiktningar (arbetsplatsbesök) som byggnadsnämnden kan företa i egenskap av tillsynsmyndighet.