Medlem
· Blekinge
· 12 273 inlägg
Kanske, om man tycker om oljudet.
Det finns ju en anledning till att ytjordvärmeinstallationer är som de är och inte nere vid berget.Terns bar skrev:
Om man läser ordentligt i den text du klippte in står det "i flera lager ned till cirka 5-10 m djup" (min understrykning). Jag tolkar det som att delar av slangen bör ligga grunt och att hela systemet inte kan ligga så djupt som 5-10 meter.Claes Sörmland skrev:
Det är klart att den kan. Men det blir onödigt dyrt.
En anledning verkar mer vara tradition och konventioner än faktiskt data som stödjer det.electroluxaren skrev:
Markvärme borde följa samma princip som bergvärme. Men istället för att man borrar 200m ner plus foder rör så hamnade hela slangen under ytan.
över lag har vi i Sverige inget behov av värme under viten. Vårat hus kom fram till 11kw behöver kunna utvinnas. Verkar ju ologiskt att utvinna värmen nära ytan när den är som kallast på vintern.
Medlem
· Blekinge
· 12 273 inlägg
Titta på följande graf som visar marktemperaturen som funktion av tid och djup:
Parametern är djupet i marken i meter. Den är räknat för en årsmedeltemperatur vid marknivån på 10C. Vi ser två saker:
temperaturen i 0.5 m djup är som varmast på sommaren där den minst behövs för markvärme.
Senare på höst/vinter är det varmast i 2 m djup, tempmaximum i detta djup kommer med fördröjning mot sommaren.
I ännu större djup kommer maximum ännu senare och tempen har överlag lite variation kring medelvärdet 10C.
Detta är räknat för vissa antaganden vad gäller jordens termiskt motstånd och diffusivitet.
En grundvattenreservoar är inte med i beräkningen.
I 10 m djup är det ostörda temperaturförloppet över året ganska konstant och förhållandena närmar sig ordinarie bergvärme.
Parametern är djupet i marken i meter. Den är räknat för en årsmedeltemperatur vid marknivån på 10C. Vi ser två saker:
temperaturen i 0.5 m djup är som varmast på sommaren där den minst behövs för markvärme.
Senare på höst/vinter är det varmast i 2 m djup, tempmaximum i detta djup kommer med fördröjning mot sommaren.
I ännu större djup kommer maximum ännu senare och tempen har överlag lite variation kring medelvärdet 10C.
Detta är räknat för vissa antaganden vad gäller jordens termiskt motstånd och diffusivitet.
En grundvattenreservoar är inte med i beräkningen.
I 10 m djup är det ostörda temperaturförloppet över året ganska konstant och förhållandena närmar sig ordinarie bergvärme.
Vad vet in om energimängden på det djupet? (2m) kan en så gott som utgå ifrån att det är tillräckligt för att värma ett hus en hel vinter utan att mikroliv tar skada?T Thomas_Blekinge skrev:
Alltså - den som fantiserar om ett 5-10m djupt dike kan aldrig ha varit med och grävt ett dike till frostfritt djup.
så gör man ju inte
minst 0,5m mellan slangarna om man inte kör direktkondensering aldrig i slingor
