Hjälp, vi har köpt ett franskt ruckel är kul också. Dom är ju inte alls så duktiga på att inreda, men vilket charmigt hus!
https://www.svtplay.se/hjalp-vi-har-kopt-ett-franskt-ruckel
NejHOBBY ARCHITECT skrev:
Jag tittar! Min bild är att Marie har en riktigt bra känsla för färg, form och proportioner. Att man inte delar hennes smak kan jag förstå men det är gjort med fingertoppskänsla. Bill är duktig hantverkare och hans kunnande balanserar och förverkligar hennes visioner (även om han också bidrar i den kreativa delen). Tror inte att de gör detta för att bli kända på något sätt, utan det är en marknadsföring för Maries jobb som inredare och entreprenör och ett sätt för dem att få kapital att genomföra sina projekt. Härligt att se människor som brinner för något och också har drivet och förmågan att slutföra. Inte bara drömmer och pratar, utan faktiskt gör!
Iband kan jag tycka att vissa saker i hennes inredning är lite väl trasigt, opraktiskt eller sunkigt, men för det mesta tycker jag hon är jätteduktig. Men det är väl det där bohemiska som gör att den del inte gillar hennes stil.
Denna säsong har varit extra seg i att få se hur det utvecklas, mest massa prat. Det är alltid för mycket sånt i alla husbyggar- eller renoveringsprogram är det många som tycker. Men nu i näst sista avsnittet hände en del, får se hur det blir nästa vecka.
Fattar inte om dom ska ha två sommarstugor i Italien nu då, det kan dom väl inte?
Fattar inte om dom ska ha två sommarstugor i Italien nu då, det kan dom väl inte?
Huset blev ju fint till slut. Men det var några lampor som var för tråkiga + strömbrytarna. Och hur skönt är det egentligen att sitta i en soffa med ryggstödet så djut bak? Men 'Hjälp, vi har köpt ett fransk ruckel' var nog bättre denna säsong, går undan lite mer i alla fall. Otroligt hur dom orkar! 🙂
Jag pratade om detta program:K Kurtivan skrev:
Jag är imponerad av Maries förmåga att kunna gå in i ett risigt hus och få en klar vision av hur det kan bli - och sedan driva igenom det i praktiken. Tyvärr upplevde jag den senaste serien som mer pladdrig än de tidigare. Jag förstår att upplägget hela tiden har varit inrednings-tv snarare än bygg-tv (vilket jag personligen hade föredragit), men nu börjar det glida över till att bli blogg-tv med olika utflykter som inte har något med renoveringen att göra. En del av de här inslagen känns dessutom väldigt stageade av produktionsbolaget, som t ex när de åker till någon vingård och blir bjudna på lunch av ägarna själva.
Sedan inbjuder väl upplägget till mer prat i och med att själva byggandet till stor del (inte) sker när det svenska filmteamet är frånvarande. Man får se Marie berätta om vad hon hoppas ska bli klart efter att hon har åkt hem, och så är det ett klipp till när hon kommer tillbaka och ser vad som har gjorts respektive inte gjorts, och så ringer hon Bill och berättar om det, och sedan ser Bill in i kameran och berättar om vad Marie har berättat. Det blir mycket utfyllnad.
Vad gäller Brita Zackari så känns hennes program mer äkta, även om renoveringen hittills är på en klart enklare nivå. Hennes franska ruckel är inte direkt något ruckel i jämförelse.
Det är kul att jämföra hennes arbetsmetoder med Maries, t ex när hon blandar till lite ljusgrön färg på känn och sätter igång och målar direkt, jämfört med hur mycket tid och energi Marie lägger på att det ska bli exakt rätt nyanser på väggputs, tygstycken och annat. Jag lägger ingen värdering i resultatet (smaken är som baken), men det är kul att se skillnaden.
Sedan inbjuder väl upplägget till mer prat i och med att själva byggandet till stor del (inte) sker när det svenska filmteamet är frånvarande. Man får se Marie berätta om vad hon hoppas ska bli klart efter att hon har åkt hem, och så är det ett klipp till när hon kommer tillbaka och ser vad som har gjorts respektive inte gjorts, och så ringer hon Bill och berättar om det, och sedan ser Bill in i kameran och berättar om vad Marie har berättat. Det blir mycket utfyllnad.
Vad gäller Brita Zackari så känns hennes program mer äkta, även om renoveringen hittills är på en klart enklare nivå. Hennes franska ruckel är inte direkt något ruckel i jämförelse.
Det är kul att jämföra hennes arbetsmetoder med Maries, t ex när hon blandar till lite ljusgrön färg på känn och sätter igång och målar direkt, jämfört med hur mycket tid och energi Marie lägger på att det ska bli exakt rätt nyanser på väggputs, tygstycken och annat. Jag lägger ingen värdering i resultatet (smaken är som baken), men det är kul att se skillnaden.