Men å andra sidan så finns det många andra som tjänar på att ha timpris. Jag tjänade i november 224kr (plus 25% moms på det) på att ha timtaxa. Hittills i år har jag tjänat 150kr+moms som minst på timtaxan och 500kr+moms som mest (i mars). Snittet ligger en bit över 250kr inkl moms i månaden, dvs drygt 3000kr per år. Det blir pengar det...C cpalm skrev:
...men då tillverkar jag varmvatten på de billigaste timmarna också, jag laddar även elbilarna på natten och jag styr uppvärmningen till de billigaste timmarna på både natten och på dagen (höjer tempen inomhus ett par grader över måltempen när elen är billigare än nattens snitt respektive dagens snitt).
Ja, typ hälften av de som har det sannolikt. Samtidigt som den andra hälften förlorar på det.C cpalm skrev:
Jag tror faktiskt att många fler tjänar på det än vad som förlorar på det. Timpriserna sätts efter summan av alla användare (inklusive kontor och industri), klart mer än hälften av användarna är på jobbet under de timmar som elen i snitt är dyr. Om man bara kan styra några större förbrukare (tvätt/torktumlare/disk) till att jobba på natten så ligger man snabbt väldigt bra till. Jag tvättade och diskade på nätterna redan innan jag skaffade timtaxa, det var praktiskt. En tvättmaskin på kvällen som tumlade på natten och sedan en till på natten som med skjortor och annat som skulle hängtorka.D Daniel 109 skrev:
Jag förstår inte hur du kom fram till det.
Vet man inte hur fördelningen ser ut brukar en normalfördelning vara en bra ansats. Då tjänar hälften på det. Elhandlarna vet säker exakt hur det ligger till.
Vet man inte hur fördelningen ser ut brukar en normalfördelning vara en bra ansats. Då tjänar hälften på det. Elhandlarna vet säker exakt hur det ligger till.
Den som kan ändra på sitt beteende eller redan har ett annorlunda beteende tjänar på det, dvs normalfördelningen är inte längre giltig. Det krävs en ytterst liten förändring för att man skall börja tjäna på det, exempelvis om man tvättar efter middagen istället för att tvätta samtidigt som man lagar middag. Mer krävs inte för att man skall trilla på rätt sida om man sitter i mitten av normalfördelningen. Eftersom arbetstiderna sätter priserna så sjunker oftast elpriserna rätt snabbt när folk har kommit hem och lagat middag.D Daniel 109 skrev:
Jag förutsatte alltså att mindre förändringar kan göras.
Nu var det ju hur många som tjänar på månadspris vi pratade om.
Jag menar att ca hälften vinner på att byta till timpris utan att göra något. Inkluderar man viss justering i förbrukningen blir det ju klart fler
Jag menar att ca hälften vinner på att byta till timpris utan att göra något. Inkluderar man viss justering i förbrukningen blir det ju klart fler
Precis. Väljer man att byta till timpris så blir det viss justering per automatik. I min familj är det bara jag som bryr mig, men de andra har ändå gjort vissa justeringar av främst tvätt-, tork- och disktider. Men frugan laddar dessutom bilen på natten men för har hon aldrig haft något val.
Har man elvärme är det den som är avgörande.pacman42 skrev:
Gissar annars, precis som du är inne på, att det är de kommersiella förbrukarna som ger månadsrörligt en viss rabatt för hushållen även om man har ett normalt förbrukningsmönster.
Åhå? Men, tänk om industrin stod för 95 % av förbrukningen. Hur skulle det se ut då? Spotpriset skulle väl vara högt när industrin förbrukar mycket? Då vill man ju inte bli schablonprofilerad som om man var 95 % industri.C cpalm skrev:
Den ofördelaktigaste kundmixen att bli schablonmätt tillsammans med borde väl vara den kundmixen som styr priset.
Komersiella förbrukare ingår inte till någon betydande del i schablonkollektivet. Eller åtminstone inte stora förbrukare då alla uttagspunkter som är avsäkrade med 63A eller mer måste vara timmes (eller rättare sagt kvart numera) avräknade.
Snarare än en rabatt så ger de nog en högre kostnad för profilen i kollektivet. De komersiella förbrukarna som finns där är generellt "mindre" verksamheter, kontor, någon bilverkstad och dylikt. Dessa förbrukar företrädesvis el under dagtid snarare än på nätter och på veckodagar snarare än på helger. Dagtid är generellt sett högt pris intradag och veckodagar har generellt högre pris än helger intravecka.
Schablonkollektivets gemensamma uttagsprofil har senaste åren blivit sämre och sämre, och lär fortsätta att bli sämre och sämre. Anledningen är att nästan alla som väljer att investera i teknisk utrustning eller aktivt engagemang för att justera sin elförbrukning mot billigare timmar på dygnet ju har valt att vara timmesavräknade. Därför försvinner dessa elförbrukare ur schablonkollektivet, och kvar blir alltså dom som antingen inte bryr sig, eller som är medvetna om att de skulle få en ökad kostnad genom att själv behöva bära sin faktiska uttagsprofil. Med andra ord de med ganska dålig uttagsprofil.
Så en normalanvändare av el tjänar troligen i typfallet på att bära sin egen profilkostnad, istället för att bära den kollektiva profilkostnaden för schablonkollektivet.
Snarare än en rabatt så ger de nog en högre kostnad för profilen i kollektivet. De komersiella förbrukarna som finns där är generellt "mindre" verksamheter, kontor, någon bilverkstad och dylikt. Dessa förbrukar företrädesvis el under dagtid snarare än på nätter och på veckodagar snarare än på helger. Dagtid är generellt sett högt pris intradag och veckodagar har generellt högre pris än helger intravecka.
Schablonkollektivets gemensamma uttagsprofil har senaste åren blivit sämre och sämre, och lär fortsätta att bli sämre och sämre. Anledningen är att nästan alla som väljer att investera i teknisk utrustning eller aktivt engagemang för att justera sin elförbrukning mot billigare timmar på dygnet ju har valt att vara timmesavräknade. Därför försvinner dessa elförbrukare ur schablonkollektivet, och kvar blir alltså dom som antingen inte bryr sig, eller som är medvetna om att de skulle få en ökad kostnad genom att själv behöva bära sin faktiska uttagsprofil. Med andra ord de med ganska dålig uttagsprofil.
Så en normalanvändare av el tjänar troligen i typfallet på att bära sin egen profilkostnad, istället för att bära den kollektiva profilkostnaden för schablonkollektivet.
Var räknas el på kvartsbasis? El handlas än så länge per timme, så att konsumtion mäts per kvart låter mycket konstigt. Att kravet snart kommer vet jag, men finns det verkligen nu?
Ja, det är lite snurrigt.D Daniel 109 skrev:
Sedan 1 november finns inte timmesmätning längre. Alla timmesmätta uttagspunkter mäts och avräknas sedan dess per kvart.
Men än så länge så handlas el per timme så de här kvartarna aggregeras till timmar och handlas därefter. Även handeln ska framöver ske per kvart, men någon tidpunkt för när det ska genomföras finns inte ännu.
Om du är timmesmätt så kan du själv kika hos ditt elnätsbolags tjänster online så ser du din elförbrukning per kvart sedan 1 november alltså.
Kommer inte det kravet 2025? De nya mätarna som införs nu ska ju klara det och vara införda till dess. Inte ens då är det ju bestämt att det ska användas.
Har du någon konkret källa på det här?
Har du någon konkret källa på det här?
Sant. Ja, det är i sig en intressant diskussion. Konstaterar bara, med hjälp av timpriskollen.se, att det för min del varit viss fördel att köra månadsrörligt.S Skopan skrev: