Nu har jag mätt lite elektriska storheter på två lysrörsarmaturer.
Jag har kollat aktiv, skenbar och reaktiv effekt. Jag har räknat lite på faskompensering och sånt.
De testade är en Nordlux-armatur med elektroniskt drivdon och T8-rör inköpt på Bauhaus för 199:-
Works IP65 verkar den heta.
Andra armaturen är inköpt från Jula, om jag inte missminner mig. Men det kanske jag gör, det kan ev vara typ Rusta också.
En T8-armatur försedd med vanlig gammal hederlig reaktor och glimtändare.
I Jula-armaturen sitter det Osram L36W/840 T8-rör. I Bauhaus-armaturen sitter det medlevererade Nordlux-rören, också i 4000K.
Insidan:
Båda armaturerna är rätt så smäckiga. Man ska väl handskas med dom rätt försiktigt, men dom gör antagligen sitt jobb helt OK när dom väl sitter på plats.
Jula-armaturen är tyngre, och det beror delvis på att plåten som rören sitter på är mycket kraftigare. Den är helt OK, men på Bauhausarmaturen är plåten löjligt tunn, den blir aningen bucklig i kanten hur man än bär sig åt när man tar ut innanmätet.
Båda armaturerna saknar riktig reflektor, utan förlitar sig på att plåten ska reflektera då den är (nästan) vit.
Alltså, det är inget att jämföra med riktigt fina grejer, men dessa kostar ju lätt 5ggr mer, så den jämförelsen är ändå helt onödig.
Till mitt bruk, i garaget här hemma känner jag på mig att jag kommer vara nöjd trots allt.
Alla bilder är lite större, dvs klickbara.
Jag kallar ena armaturen för Jula-armaturen, även om det kanske inte är en sådan. Dom har nog i vilket fall bytt leverantör och utförande sen den här köptes, så det spelar ändå ingen roll. Köper du den dom har idag är det mesta nog ganska likt denna.
Jag har mätt med en Reed DW-6060 wattmeter
Jag är osäker på just namnet Reed, exakt samma instrument finns brandat i flera olika namn.
Ström mättes med en Fluke multimeter, glömde att anteckna modell, spänning med en annan multimeter som jag inte ens minns fabrikat på. Ampprobe, kanske.
Vi kollade också med en elkvalitets-strömtång, Fluke 345 - cool grej.
Alltså, jag vet inte någon kalibreringsstatus på använda instrument, troligast helt okalibrerade.
Jag vet ju inte ens riktigt säkert vilka instrument som vi använde, är det någon idé att ens fortsätta ..?
edit:
Det som slår en mätnörd som mig är lite olika saker.
T.ex. att uppmätt aktiv effekt med wattmetern är högre än den skenbara uträknad av ström och spänning.
Det kan ju inte vara rätt, därav lite markeringar i tabellen.
Kanske Fluken 345'n mäter den aktiva effekten bättre, den verkar stämma med resultaten i övrigt.
I övrigt borde dock 345'an vara lite tveksam till att mäta såhär låga strömmar och effekter, iom dess arbetsområde.
Men i vilket fall verkar det som att uppmätt värde på aktiv effekt med wattmetern bör minskas med ca 7W.
edit:
Men jag startade dels ganska sen igår kväll, och så är det väl frågan om vad som fanns att kommentera fram tills nu. Det framgick väl rätt tydligt att det skulle komma mer ...
Bra där Enk. Luxmätare har jag tänkt att jag borde haft tillgång till.
Annars kan man konstatera att Nordluxarmaturen drar ca 8W mer mindre än den med drossel som ballast.
Dessa 8 watt blir antagligen värme i drosslarna, 4W i vardera.
Om man köper såna här billiga 200kronors-armaturer så är man väl lite snål, och vill även att elräkningen ska vara rimlig.
Så 8W skillnad blir, om man tänker sig att det lyser 8timmar/dag i 365 dagar, 23kWh.
Så det tar ju ett tag att spara in det elektroniska driftsdonet om det är dyrare.
Nu var dock Bauhausarmaturerna faktiskt billigare.
Men vänta nu, om jag fattat det hela rätt så är Nordlux = Bauhaus i ditt experiment.
Nordlux = elektriska drivdon, och du skriver att Nordlux drar 8w mer.
Hur resonerar du då när du skriver att det tar tid att spara in det elektroniska drivdonet om det är dyrare?
Det verkar ju som att det är armaturen med det elektroniska drivdonet som drar 8w mer?
Eller har jag snurrat till allt nu?
Rolig tråd för övrigt!
Men vänta nu, om jag fattat det hela rätt så är Nordlux = Bauhaus i ditt experiment.
Nordlux = elektriska drivdon, och du skriver att Nordlux drar 8w mer.
Hur resonerar du då när du skriver att det tar tid att spara in det elektroniska drivdonet om det är dyrare?
Det verkar ju som att det är armaturen med det elektroniska drivdonet som drar 8w mer?
Eller har jag snurrat till allt nu?
Rolig tråd för övrigt!
Sorry, jag skrev fel där, mindre skulle det givetvis stått. Det är rättat nu.
Så lite resonemang om den reaktiva effekten.
Nu blir det lite mer tekniskt, men jag ska försöka vara lite pedagogisk. Ni elektriker och andra som redan kan det här får ursäkta.
Den aktiva effekten som dessa armaturer drar är alltså ca 71 resp 79W.
(Det ska vara endast denna effekt som din elmätare registrerar, hur väl detta stämmer med verkligheten kan gärna någon få svara på!)
Och lysrören är specade till 36W (dvs 2*36W), vilket betyder att det elektroniska driftsdonet har ungefär 100% verkningsgrad. Och i fallet med reaktor, så går i runda slängar 10% av effekten bort i värme.
Men sen såg vi att skenbar effekt i Jula-armaturen var 185W. Vad är det för effekt då?
Ja det är effekt som består av både den aktiva och den reaktiva effekten. Den första betalar man för, den andra är "bara" strömmar som går fram och tillbaka genom fasförskjutning, dvs ger t.ex. ingen värme eller ljus.
Och förklaringen till detta är att om det är en resistiv last (t.ex. en vattenkokare, eller ett el-element) så kommer växelspänningens momentanvärde och strömmens momentanvärde följa varandra exakt.
Men är det reaktiva laster (kapacitiv eller induktiv) så blir det en fasförskjutning, i detta fall med lysrör så kommer strömmen lite efter att spänningen går upp. Glöm alltså inte nu att det är växelström vi talar om, dvs spänningen går upp och ner mellan 0V och -315V resp +315V 50 ggr per sekund.
Och den motsvarande strömmen släpar efter lite.
Men om man nu inte betalar för den effekten spelar det väl ingen roll?
Jo, det gör det. För har jag satt upp 10st Jula-armaturer så flyter det 7,9A ström genom ledningarna, genom strömbrytaren och genom gruppsäkringen för ljuset.
Har man 10st Bauhaus-armaturer så går det bara 3A ström istället.
Och denna ström går dessutom hela vägen bort till transformatorstationen, så även huvudsäkringen blir belastad av denna ström, uppvärmd i sin smälttråd. Så denna skenbara effekt måste trots allt räknas in när det kommer till ledar och säkringsdimensionering. Och det betyder även, att om man t.ex. har 20st armaturer i sin maskinhall så måste man köpa ett steg strömstarkare abonnemang till sin fastighet, jämfört med om man har valt elektroniska driftsdon.
Dvs, skulle man klarat sig på 20A, måste man istället ha ett (dyrare) 25A elabonnemang.
Som synes är Jula armaturen okompenserad, ingen konding i sikte. De angivna 4,5µF på drosseln är precis som du antar vad som krävs för att faskompensera till i stort sett cosfi 1. (Det ger ju även dina mätningar fog för P,Q,S).
Har jag räknat fel då?
Jag räknade att det behövs 10µF för att få cos(phi)= 1.
6,8 µF ger ca cos(phi)0,8 och 4,5µF gav cos(phi)=0,65.
Allt enligt mina beräkningar.
