704 läst · 1 svar
704 läst
1 svar
Loftvåningstak
Normalt har man ju 1,2 m mellanrum mellan takstolar. Eftersom det utmärkande för en loftvåning är att den är trång och framför allt har låg takhöjd vore det lockande att ha takstolar med säg 2,5 m avstånd så att man får små rum eller avbalkningar mellan dessa.
Takstolarna måste förstås göras kraftigare men frågan här handlar inte om det problemet utan om hur undertaket mellan takstolarna då behöver utformas. Räcker det med att ta kraftigare spont, och hur mycket kraftigare behöver den då vara, kanske en faktor kubikroten ur 2,5/1,2 ? (En balks styvhet ökar ju med kubiken på höjden). Normalspont 17, 20, 21 eller vad den nu brukar vara borde då kunna ersättas m 22 26 eller 27 mm, åtminstone hållfasthetsmässigt men kanske sätter något sviktkrav stopp. Hur som helst låter det överkomligt om man bortser från att lite tjockare spont är svår att hitta och anmärkningsvärt dyr om man ser till tjockleken (priset ökar fortare än tjockleken och den brukar vara spårad på undersidan).
En annan variant vore ju att man sätter längsgående takåsar mellan takstolarna ungefär som takåsar mellan gavlarna på ett ryggåstak, men hur ska det utformas då?
En tredje variant vore ju en nockås mellan takstolarna och sedan lutande bräder eller reglar från denna ned till väggen ev kombinerat med sidoåsar och/eller spont. Förutom en mer invecklad konstruktion är risken uppenbar att nockåsen skulle stjäla värdefull höjd. Vet någon förresten varför sådana konstruktioner brukar ritas med sidoreglarna bärande på toppen av nocksåsen i stället för att vara fästa i dess sidor? Det stjäl ju ännu mer höjd.
Spontförtjockningen tilltalar mig eftersom det är en enkel lösning och håller ned den totala taktjockleken. Bredden på huset skulle vara c:a 4 m alltså 2 m för ett takfall och taklutning 14 grader (1:4).
Takstolarna måste förstås göras kraftigare men frågan här handlar inte om det problemet utan om hur undertaket mellan takstolarna då behöver utformas. Räcker det med att ta kraftigare spont, och hur mycket kraftigare behöver den då vara, kanske en faktor kubikroten ur 2,5/1,2 ? (En balks styvhet ökar ju med kubiken på höjden). Normalspont 17, 20, 21 eller vad den nu brukar vara borde då kunna ersättas m 22 26 eller 27 mm, åtminstone hållfasthetsmässigt men kanske sätter något sviktkrav stopp. Hur som helst låter det överkomligt om man bortser från att lite tjockare spont är svår att hitta och anmärkningsvärt dyr om man ser till tjockleken (priset ökar fortare än tjockleken och den brukar vara spårad på undersidan).
En annan variant vore ju att man sätter längsgående takåsar mellan takstolarna ungefär som takåsar mellan gavlarna på ett ryggåstak, men hur ska det utformas då?
En tredje variant vore ju en nockås mellan takstolarna och sedan lutande bräder eller reglar från denna ned till väggen ev kombinerat med sidoåsar och/eller spont. Förutom en mer invecklad konstruktion är risken uppenbar att nockåsen skulle stjäla värdefull höjd. Vet någon förresten varför sådana konstruktioner brukar ritas med sidoreglarna bärande på toppen av nocksåsen i stället för att vara fästa i dess sidor? Det stjäl ju ännu mer höjd.
Spontförtjockningen tilltalar mig eftersom det är en enkel lösning och håller ned den totala taktjockleken. Bredden på huset skulle vara c:a 4 m alltså 2 m för ett takfall och taklutning 14 grader (1:4).
Såg nu själv i Svenskt träs Lathund att för golvbjälkar (två fack C24) verkar tillåten fri längd vara ungefär proportionell mot regelns höjd. 17,20,21 mm spont skulle då bli 35,42 44 mm. 35 kan jag kanske tänka mig sedan verkar det väldigt tjockt. Ibland sätts väl tjocklekar inte av hållfasthetskrav utan av tex brandkrav och då ska de väl inte behöva skalas upp mer än vad hållfastheten kräver?F FGLIN skrev:
