Kriterier för grävning under husgrund.
Hej,
Är lite nyfiken.
När markentrepenören gräver för grunden, hur vet han då utan geotekniskundersökning hur djupt man behöver gräva för att få bärighet för en husgrund?
Vi kommer bygga på en gammal tennisbana och den borde vara utmärkt att ha som underlag men frågan är vilka kriterier markentreprenören använder.
/Matte
Är lite nyfiken.
När markentrepenören gräver för grunden, hur vet han då utan geotekniskundersökning hur djupt man behöver gräva för att få bärighet för en husgrund?
Vi kommer bygga på en gammal tennisbana och den borde vara utmärkt att ha som underlag men frågan är vilka kriterier markentreprenören använder.
/Matte
Medlem
· Västra Götaland
· 135 inlägg
Det finns olika riktlinjer beroeende på jord/marktyper. Tex vi som bor i Göteborg och vår tomt består av lera, så måste vi gräva ner plintarna för vår pergola minst 1 m.
Även dålig mark kan bära avsevärd tyngd utan extraordinär grundläggning (pålning). Det beror i sin tur på hur grunden utföres. Platta på mark med kantförstyvande balkar kan i flera fall sprida ut vikten på så stor yta att marktrycket blir försumbart. Och utför man grunden som en upp-och-ner-vänd låda med ordentliga lådsidor går det att 'stänga in' underlaget så att det inte pressas ut och upp, s.k. flytande grundläggning.
Men bäst är givetvis att ta reda på vad som finns i backen genom borrsondering och i tveksamma fall även ta upp markprov för analys.
Sen finns det ett otal metoder att ta itu med marken före grundläggning, där pålning kanske är den mest kända. Av den finns två metoder: antingen stödpålning ner till fast mark eller berg, eller pålning där vikten överföres via pålarnas mantelyta genom friktion (kohesionspålning), s.k svävande pålning.
En annan metod, oftast använd vid flytlera, är att kalkstabilsera den till fastare mark. Det sker genom tillförsel av kalkmjöl under borrning/''nervispning' i leran av kalken, som sen reagerar med fukten i leran och bildar fastare mark.
Även det geografiska läget spelar roll. Ju längre norrut, ju djupare går tjälen ner. Det gör den oxå i inlandet. Det kan röra sig från 0,7 meter längs Skånes kuster, till flera meter uppe i Norrland.
Så svaret på din fråga är: det går inte utan borrsondering att se vad som finns där nere i backen. Man kan visserligen genom elektronisk mätning av stötvågor från en sändare se hur dessa breder ut sig och därav dra slutsatser om hur det ser ut på djupet, men det är ingen helt säker metod för att bestämma grundläggningssättet.
________________________
Byggaren
Men bäst är givetvis att ta reda på vad som finns i backen genom borrsondering och i tveksamma fall även ta upp markprov för analys.
Sen finns det ett otal metoder att ta itu med marken före grundläggning, där pålning kanske är den mest kända. Av den finns två metoder: antingen stödpålning ner till fast mark eller berg, eller pålning där vikten överföres via pålarnas mantelyta genom friktion (kohesionspålning), s.k svävande pålning.
En annan metod, oftast använd vid flytlera, är att kalkstabilsera den till fastare mark. Det sker genom tillförsel av kalkmjöl under borrning/''nervispning' i leran av kalken, som sen reagerar med fukten i leran och bildar fastare mark.
Även det geografiska läget spelar roll. Ju längre norrut, ju djupare går tjälen ner. Det gör den oxå i inlandet. Det kan röra sig från 0,7 meter längs Skånes kuster, till flera meter uppe i Norrland.
Så svaret på din fråga är: det går inte utan borrsondering att se vad som finns där nere i backen. Man kan visserligen genom elektronisk mätning av stötvågor från en sändare se hur dessa breder ut sig och därav dra slutsatser om hur det ser ut på djupet, men det är ingen helt säker metod för att bestämma grundläggningssättet.
________________________
Byggaren
Tack Byggaren för en utförlig beskrivning.
Det jag är nyfiken på är hur markentreprenören utan undersökningar vet hur djupt han behöver gräva , förutsatt att man inte behöver påla, för att hitta ett bärande lager. Gräver han tills han hittar ett bärlager och hur vet han att det bär lasten? Vid villabyggen görs oftast inte en undersökning då det oftast kostar för mycket och kostnad för förstärkgrund kommer ju ändå vare sig man vet det eller inte och då har man sluppit den dyra undersökningen.
Har själv beställt många undersökningar men då bygger vi också stora kraftverk där man måste veta innan kontrakt vad som behöver göras för att inte gå i stöpet tids och penga mässigt.
Mvh
Matte
Det jag är nyfiken på är hur markentreprenören utan undersökningar vet hur djupt han behöver gräva , förutsatt att man inte behöver påla, för att hitta ett bärande lager. Gräver han tills han hittar ett bärlager och hur vet han att det bär lasten? Vid villabyggen görs oftast inte en undersökning då det oftast kostar för mycket och kostnad för förstärkgrund kommer ju ändå vare sig man vet det eller inte och då har man sluppit den dyra undersökningen.
Har själv beställt många undersökningar men då bygger vi också stora kraftverk där man måste veta innan kontrakt vad som behöver göras för att inte gå i stöpet tids och penga mässigt.
Mvh
Matte
Vad jag sett så verkar det som att grundbyggarna använder sin tidigare erfarenhet när de gör bedömmningen om hur mycket de behöver gräva ut eller kompensationsgrundlägga med. Ofta så finns det en bedömning med i bilden som är gjord innan tomterna styckats ut, (som är beställd av kommunen om det är kommunala tomter).
Det verkar vara ovanligt att villabyggare över huvud taget gör en geoteknisk undersökning före grundläggningen börjar. (Ingen som jag känner har då gjort en sådan).
Det verkar vara ovanligt att villabyggare över huvud taget gör en geoteknisk undersökning före grundläggningen börjar. (Ingen som jag känner har då gjort en sådan).
Jesca_j skrev:
... och ändå är det en ganska billig, enkel och okomplicerad affär att hyra utrustning för att själv göra en borrsondering. Men man måste kunna tolka resultatet oxå. Och man får inte göra det för enkelt för sig
Kommunen, där jag jobbade, hade gjort en enkel borrsondering (för berg) i illustrerat läge (fyra hörn på husplaceringen) för försäljning av kommunala villatomter. Jag hade lagt beslag på ett bra läge, för att bygga hus nummer två, men det blev inte av. Jag överlät den istället till en annan i tomtkön. Han gick på att om byggnadsinspektören valt ut just den tomten, skulle det vara bekymmersfritt att bygga ett hus med källare på den. Det hade grannarna oxå gjort p.b.s. Så han sökte bygglov på ett 1-planshus med källare. Fick utsatt kåken av mig i illustrerat läge (6 m från gata, 4,5 m från tomgräns osv.).
När grävmaskinisten klämde ner skopan mitt i huset sa det KLANG! Det visade sig att det var en bergknalle mitt i det illustrerade läget, cirka 20 cm under mark, men i alla fyra hörnen var det fritt ner till avsevärt djup. Han försökte stämma kommunen för fördyrad grundläggning. Det gick inte. Sen var han på mig och påstod att jag känt till bergknallen och därför avstått tomten. Det gick inte heller. Så han fick bita i det sura äpplet och själv betala besiktning av de omkringliggande husen och bortsprängning av bergknallen. Det kostade en slant utöver kalkylen givetvis.
_______________________
Byggaren