Krav på 50 000:- i ersättning efter installation av belysning på väg

[Hus tomte]

Otrevlig historia för en människa som bara ville ordna belysning. Och en markägare som försöker krama pengar ur andra. Jag ser ingen anledning pudla och att försöka hålla god grannsämja. Den där markägaren har redan visat vad denne har för inställning till grannsämja.
Jag skulle be markägaren dra åt h-vete och jag skulle dra upp belysningen, sen är det klart med de. Inte en spänn som markägaren fick och hoppas han kan sova gott.
Jag skulle också sätta upp en rejäl strålkastare vid min infart ifall det kommer nån nörd på cykel som har kollat upp med google maps för att se var det är nån stans och som vill kolla igen om den bländande belysningen är borta. Herregud vilka människor det finns.
Och ja, som svar på inläggen som kommer nu, jag är en trevlig granne med mycket god grannsämja och vi hjälps åt där jag bor. Att jag är trevlig är för att ingen här agerar översittare eller bara ser mig som en plånbok att plocka pengar ur.
Lycka till Rem hur det är går

Du vet verkligen va servitut betyder

ja håller nog käften i denna tråd

 

[Sigfrid]

Ledningsrätt är ju något man får ansöka om ifall markägaren inte skriver under markupplåtelsen.

Det är långt fram i processen och kommer mest troligt inte bli aktuellt här såvida inte tråd skapare tycker juridiska förhandlingar är något hen vill ha som ny hobby 2021.

Frivilligt avtal bör alltid vara första instans, att ge markägare chans att yttra sig, det underlättar i vilket fall en framtida ledningsrätt om det nu mot all förmodan skulle bli aktuellt.

Ja, som jag skrev i mitt första inlägg kan man ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren eller en ledningsrätt. Utan det har man ingen rätt att förlägga en ledning på annans mark. Känns som självklart, i varje fall om man månar om äganderätten.

 

[Sigfrid]

Då är frågan om man måste ha ledningsrätt i servitutsväg eller om det räknas som egen mark

Titta vad som står i ditt vägservitut, vad har du rätt att göra. Står inget om att förlägga ledningar så får du inte det.

 

[El-Löken66]

Ja, som jag skrev i mitt första inlägg kan man ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren eller en ledningsrätt. Utan det har man ingen rätt att förlägga en ledning på annans mark. Känns som självklart, i varje fall om man månar om äganderätten.

Och jag tror ledningsrätt får man inte med mindre än att belysningen ska gangna allmänheten, om det vore en genomfartsväg till exempel.

Nu går väl denna vägremsan bara till TS och kan ses som en lång infart, ingen annan gagnas således avslag för ledningsrätt.

Kan ha fel här men jag tror det är en svår och krokig väg att gå.

 

[polaris78]

Knappast, rätten att sätta upp belysningsstolpar ingår knappast i vägservitutet. Finns nog inget rättsfall på den extensiva tolkningen.

Och finns det ett enda rättsfall som bevisar motsatsen? att belysning på vägen kan vara en standard höjning likväl som asfaltering och andra uppgraderingar av vägstandarden. Om denna del inte framgår i servitutet så är det ju inte omöjligt att vissa uppgraderingar till moderna standard anses ingå. Finns många gamla vägservitut där man tex asfalterat..dikat osv även om dessa åtgärder var mer ovanliga på små vägar för xx antal år sen.. vägservitutet faller ju inte för att tiden går och nya saker blir mer standard och vanligare även på mindre vägar.. Vägarna breddas och görs bättre för det ställs andra krav än för xx antal år sen.

Det finns mycket kabel i mark som saknar ledningsrätt eller saknar korrekt ledningsrätt men den är inte lovlig att gräva upp eller skada eller kapa för det så det är väl inte utan vissa problem att ta bort dessa stolpar och ledningar heller om man nu skulle komma på det... är väl kronofogde för att ta bort dessa lovligt och inte göra sig till större bov än den som installerat dessa av misstag då man tolkat sitt servitut som att det ingår...

 

[Sigfrid]

Och jag tror ledningsrätt får man inte med mindre än att belysningen ska gangna allmänheten, om det vore en genomfartsväg till exempel.

Nu går väl denna vägremsan bara till TS och kan ses som en lång infart, ingen annan gagnas således avslag för ledningsrätt.

Kan ha fel här men jag tror det är en svår och krokig väg att gå.

Ledningsrätt har inget specifikt med att det ska gynna allmänna intressen. Du kan ha ett eget intresse av att detta blir inskrivet. Bättre än ett nyttjanderättsavtal. Använder detta ofta själv mellan olika bolags rättigheter.

 

[El-Löken66]

Ledningsrätt har inget specifikt med att det ska gynna allmänna intressen. Du kan ha ett eget intresse av att detta blir inskrivet. Bättre än ett nyttjanderättsavtal. Använder detta ofta själv mellan olika bolags rättigheter.

Vilka bolag. En ledningsrätt som bara gynnar en fastighet? Hur motiverades detta.. Brukar du vara med i förhandlingarna?

Citerar från Lantmäteriet:

Ledningsrätt kan bara upplåtas för de typer av ledningar som särskilt angivits i ledningsrättslagen. Dessa är i huvudsak:

• Ledningar som ingår i kommunikationsnät, till exempel optisk fiber eller teleledning
• Kommunikationsmaster
• Starkströmsledningar
• Vatten- och avloppsledningar
• Fjärrvärmeledningar
• Gas- och oljeledningar

Dessutom kan ledningsrätten omfatta vissa tillbehör som är nödvändiga för ledningens funktion. Det kan till exempel röra sig om transformatorer, pumpstationer, brunnar, stolpar, stag med mera.

Så jag har svårt att se hur det du skriver stämmer eller ens kan bli tillämpligt här.

 

[Sigfrid]

Och finns det ett enda rättsfall som bevisar motsatsen? att belysning på vägen kan vara en standard höjning likväl som asfaltering och andra uppgraderingar av vägstandarden. Om denna del inte framgår i servitutet så är det ju inte omöjligt att vissa uppgraderingar till moderna standard anses ingå. Finns många gamla vägservitut där man tex asfalterat..dikat osv även om dessa åtgärder var mer ovanliga på små vägar för xx antal år sen.. vägservitutet faller ju inte för att tiden går och nya saker blir mer standard och vanligare även på mindre vägar.. Vägarna breddas och görs bättre för det ställs andra krav än för xx antal år sen.

Det finns mycket kabel i mark som saknar ledningsrätt eller saknar korrekt ledningsrätt men den är inte lovlig att gräva upp eller skada eller kapa för det så det är väl inte utan vissa problem att ta bort dessa stolpar och ledningar heller om man nu skulle komma på det... är väl kronofogde för att ta bort dessa lovligt och inte göra sig till större bov än den som installerat dessa av misstag då man tolkat sitt servitut som att det ingår...

I detta fall är det fler frågor. Här har kommunen sannolikt ledningsrätt eller nyttjanderättsavtal med markägaren att förlägga fiber. Att någon annan utan avtal eller ledningsrätt lägger ner en elkabel i detta område innebär intrång i rättigheten.
Dessutom är ju frågan om markägaren har rätt att ställa anspråk på att TS lagt en elkabel på markägarens mark utan tillstånd. Så klart markägaren kan göra det.

 

[Sigfrid]

Vilka bolag. En ledningsrätt som bara gynnar en fastighet? Hur motiverades detta.. Brukar du vara med i förhandlingarna?

Citerar från Lantmäteriet:

Så jag har svårt att se hur det du skriver stämmer eller ens kan bli tillämpligt här.

Ledningsrätt och servitut är ju något som gynnar någon part på annans bekostnad, jämför begreppen tjänande och härskande fastighet.

 

[Ymer]

Belysningen matas vad jag förmodar från din fastighet och är placerad på markägarens mark på en väg du har servitut för men tycks ha breddat för att montera belysningen.

Finns ju ett antal olika scenarion som gör att man förstår att markägaren inte vill att du monterar belysning längs vägen.

Ex 1: Du säljer fastigheten och det blir massa otydlighet som måste redas ut med en ny ägare

Ex 2: Markägaren behöver göra något som gör att strömmen måste brytas, vilket gör att han måste ta kontakt med dig får åtgärd på egen mark

Ex 3: Någon skadar sig på anläggningen du monterat på markägarens mark. Vem kan ställas som ansvarig.

Osv osv...

Obeaktat summan om 50tkr är ju den obehagliga överraskningen hos markägaren inte hos dig, det är ju du som gjort något utan samråd.

Intressant ämne med tanke om någon skadar sig.
Ett hypotetiskt exempel.
Vägen blir anlagd precis intill en ravin. Får härskande servitut sätta upp vägräcke? MÅSTE han sätta upp vägräcke?

 

[El-Löken66]

Ledningsrätt och servitut är ju något som gynnar någon part på annans bekostnad, jämför begreppen tjänande och härskande fastighet.

Ja, ledningsrätt gynnar ju såklart någon eller några i slutänden men jag ser inte riktigt vad det har med denna tråd att göra där belysningen endast gynnar TS.

Servitut finns redan, frågan är vad det omfattar.

Om fibern dragits genom frivillig markupplåtelse eller ledningsrätt framgår inte men det förstnämnda brukar vara en betydligt snabbare väg att gå.

 

[Sigfrid]

Ja, ledningsrätt gynnar ju såklart någon eller några i slutänden men jag ser inte riktigt vad det har med denna tråd att göra där belysningen endast gynnar TS.

Servitut finns redan, frågan är vad det omfattar.

Om fibern dragits genom frivillig markupplåtelse eller ledningsrätt framgår inte men det förstnämnda brukar vara en betydligt snabbare väg att gå.

Låt oss då dra ner frågan till det väsentliga, har TS rätt att gräva ner en elledning på annans mark om detta inte ingår i vägservitutet och om detta görs på samma ställe som annan part har rätten att förlägga en underjordsledning?
Nej i båda fallen.
Sen kan man ju i och för sig tycka annorlunda och att TS borde få höra det, men det är en annan sak

 

[Oldfart]

Ja, som jag skrev i mitt första inlägg kan man ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren eller en ledningsrätt.

Du är helt ute och cyklar. Det är mycket möjligt att du arbetar i en bransch där ledningsrätt och markavtal är relevanta och att det är det enda du kommit i kontakt med, men du verkar inte ha riktig koll på lagstiftningen som helhet.

Servitut används för att ge en fastighet rätt att förlägga en ledning på en annan fastighets. Det handlar alltså om rättigheter fastigheter emellan.

Ledningsrätt handlar om att låta tredje part, oberoende av fastigheter, att förlägga ledningar i annans mark. Det är alltså en lagstiftning enbart för göra det möjligt företag och myndigheter att bygga infrastruktur för el, vatten, avlopp och kommunikation mot fastighetsägaren vilja. Dock försöker man alltid lösa det genom frivilliga upplåtelseavtal i första hand.

Det är alltså två helt olika saker.

Som fastighetsägare är servitut, eller möjligtvis anläggningsarende, enda möjligheten att förlägga en ledning på grannens fastighet. Det blir en rättighet knuten till fastigheterna och inte till en juridisk person.Om det berör flera fastigheter kan man bilda en gemensamhetsanläggning.

Som juridisk person, t.ex. elnätsbolag, som skall dra en ny ledning över fastighetrna A, B och C för att sätta upp en transformatorstation till de nya bostäderna D, E och F är däremot i en helt annan situation. Då är ett frivilligt nyttjanderättsavtal första valet och en via lantmäteriet framtvingad ledningsrätt den andra lösningen. Något servitut kan det aldrig bli fråga om.

 

[El-Löken66]

Låt oss då dra ner frågan till det väsentliga, har TS rätt att gräva ner en elledning på annans mark om detta inte ingår i vägservitutet och om detta görs på samma ställe som annan part har rätten att förlägga en underjordsledning?
Nej i båda fallen.
Sen kan man ju i och för sig tycka annorlunda och att TS borde få höra det, men det är en annan sak

Ja, det är ju detta som diskuteras som jag inte riktigt ser att vi får klarhet i. Citerar återigen :

46.1 Väg
Till en väg hör enligt 46 § första stycket vägbana och övriga väganordningar.
Definitionen av vägbegreppet ansluter till motsvarande definition i 2 § VägL
med den skillnaden att även tillfälliga väganordningar kan utgöra tillbehör
enligt AL (jämför även 2 och 3 §§ Vägkungörelsen, 1971:954).
46.2 Väganordning
En väganordning är enligt 46 § andra stycket en anordning som behövs för
vägens bestånd, drift eller brukande. Som exempel på väganordningar kan
nämnas slänt, bankett, dike, vägren, upplagsplats, vändplats, bro, trumma,
skyddsvärn, stängsel och vägmärke.
I den mån det är nödvändigt för att vägen ska fylla sin funktion är följande
anordningar att betrakta som väganordning: hållplats, parkeringsplats,
rastplats, vägbelysning. Beträffande vägar för skogsbrukets behov är
behövliga last- och avläggsplatser för virke att betrakta som väganordningar.

 

[cpalm]

Knappast, rätten att sätta upp belysningsstolpar ingår knappast i vägservitutet.

Okej, så det är alltså inte enbart en fråga om ledningsrätt? TS anläggning saknar dessutom rätt vad avser själva stolparna. Själv tänker jag att ett hypotetiskt servitut som ger rätt att anordna belysning implicit inkluderar ledningsrätten, då ledningen är nödvändig för belysningens funktion?