41 883 läst ·
513 svar
42k läst
513 svar
Kommer klimatförändringar påverka hur vi bygger hus och var vi bygger då skyfallen kommer öka.
Genom de mindre fönstren på den del som är som en källarvåning. Kom från kommunens mark. (gata och över trottoar in på tomten)KnockOnWood skrev:
Jag har motsvarande fönster på mitt hus mot gatan men då vi ligger vid en sluttning blir det aldrig vatten från gatan. Deras hus låg i nedre del av terrängen.
Edit : bild
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Grundstött
· Halland
· 28 345 inlägg
Fast på vilket sätt förhindrar takutsprånget skador pga översvämningar?Isakare skrev:
Det verkar ju inte som vi bygger för skyfall nu iaf. Där man har skyfall har man branta taklutningar och mycket överhäng på taken över byggnaden. Här bygger vi lådor med platta tak utan överhäng alls.
Framtiden kommer visa om lådan är den perfekta byggnaden.
Vidare så grävdes det diken regelbundet både utmed vägar och på marker förr, det har man helt glömt bort, och låser upp sig till rör i marken. Vilken dåre som helst borde förstå att rör har en begränsning, när det är fullt är det fullt.
Platta på mark tar bort mycket av riskerna jämf med krypgrunderna och källare.
Någon nämnde takrännorna skulle vara större men det krävs enormt stora mängder regn för att takrännorna inte ska hinna med om man följer praxis.
Troligare är att någon glömt rensa istället
Anser ni att dagens takavvattning räcker till?
Alltså hängrännorna, klarar de ökad nederbörd utan att översvämmas.
Eller behöver vi andra större varianter som klarar att svälja större mängder nederbörd?
Har själv sett att ibland svämmar hängrännorna över då det är riktigt kraftig nederbörd.
Alltså hängrännorna, klarar de ökad nederbörd utan att översvämmas.
Eller behöver vi andra större varianter som klarar att svälja större mängder nederbörd?
Har själv sett att ibland svämmar hängrännorna över då det är riktigt kraftig nederbörd.
Bygg takavvattning med fallera till säkerhet dvs så att när för mycket vatten kommer i rännorna att det rinner ner på lämplig plats med lutning bort från huset!optimum skrev:
Ingenting, takutsprånget skyddar fasaden.K kanonkula skrev:Fast på vilket sätt förhindrar takutsprånget skador pga översvämningar?
Platta på mark tar bort mycket av riskerna jämf med krypgrunderna och källare.
Någon nämnde takrännorna skulle vara större men det krävs enormt stora mängder regn för att takrännorna inte ska hinna med om man följer praxis.
Troligare är att någon glömt rensa istället
Normala svenska hängrännor på ett normalstort hus med 4 stuprör sväljer inte ett skyfall.
Fast är det inte "vanligare" att översvämning i hängrännan beror på skit(löv, grenar etc) antingen i stupröret eller i hängrännan än att det kommer för mycket regn?Isakare skrev:
Jag vet inte men tycker det borde var otroligt mycket regn som skulle komma för att en korrekt hängrännan inte skulle hinna med
Håller med dig. Hade helt ren ränna och rör inför förra helgen. Men det skyfallet skojar man inte bort och således blev lövfällan översvämmad. Men de kom inte vad jag tänkte på stänk över rännan. Vid normalt regn så sväljer dem det utan bekymmer ju.K kanonkula skrev:
Jag kanske minns fel. Men visst fan var de värre oväder förr. Tänker på 90 talet.optimum skrev:
Vintern blir iallafall inte direkt värre. Har haft snö en gång i mitt liv på min födelsedag i början av november i skåne. (möjligtvis en på 80 talet) Och det var 2009, sen dess hade vintern här varit som en höst. Med 3-7 dagar snötäckt landskap.
Kommer dessutom inte ens ihåg när vi sist hade en så varm sommar som förra året. Men jag tror inte att vi här uppe får det mycket värre.
Som jag ser det är det just de långa våta höstarna som är problemet och dem har vi bevisligen redan fått pröva på ett antal år.Rkarlsson skrev:Jag kanske minns fel. Men visst fan var de värre oväder förr. Tänker på 90 talet.
Vintern blir iallafall inte direkt värre. Har haft snö en gång i mitt liv på min födelsedag i början av november i skåne. (möjligtvis en på 80 talet) Och det var 2009, sen dess hade vintern här varit som en höst. Med 3-7 dagar snötäckt landskap.
Kommer dessutom inte ens ihåg när vi sist hade en så varm sommar som förra året. Men jag tror inte att vi här uppe får det mycket värre.
Hög luftfuktighet och mycket regn under månad efter månad blöter upp vägarna så de förvandlas till plöjd åker och för in stora mängder fukt i grunden under husen och framför allt ställer det till fuktproblem i själva husen. Blidväder omväxlande med frost på vintern bryter upp fogar och falsar i taken.
Vårfloderna blir lindrigare eftersom den ackumulerade snömängden är liten men i stället kan vi få höstfloder som är svårare att förutse än vårfloden. Större åtgång på torkbränsle för bönderna och när det är dags att plöja bär inte åkrarna vikten av en traktor eftersom jorden är genomdränkt.
Sist man inte minst blir det svårare att bedriva självverksamt småskaligt skogsbruk när det inte finns någon riktig tjäle att köra på. Mer vägarbete för att alls komma fram och mer rotskador när det blir spår efter körningen för man kan inte risa körstråken överallt...... på sikt försämras också virkeskvaliteten när träden växer snabbare i ett våtvarmt klimat.
Jävligare klimat för utomhusarbete för man är ju våt hela tiden.
Fy fanken
Möjligt att det blir mildare i norra Sverige med. Min släkting utanför Malung hade ett par vintrar där de kom väldigt sent med snö och kraftig kyla.H heimlaga skrev:Som jag ser det är det just de långa våta höstarna som är problemet och dem har vi bevisligen redan fått pröva på ett antal år.
Hög luftfuktighet och mycket regn under månad efter månad blöter upp vägarna så de förvandlas till plöjd åker och för in stora mängder fukt i grunden under husen och framför allt ställer det till fuktproblem i själva husen. Blidväder omväxlande med frost på vintern bryter upp fogar och falsar i taken.
Vårfloderna blir lindrigare eftersom den ackumulerade snömängden är liten men i stället kan vi få höstfloder som är svårare att förutse än vårfloden. Större åtgång på torkbränsle för bönderna och när det är dags att plöja bär inte åkrarna vikten av en traktor eftersom jorden är genomdränkt.
Sist man inte minst blir det svårare att bedriva självverksamt småskaligt skogsbruk när det inte finns någon riktig tjäle att köra på. Mer vägarbete för att alls komma fram och mer rotskador när det blir spår efter körningen för man kan inte risa körstråken överallt...... på sikt försämras också virkeskvaliteten när träden växer snabbare i ett våtvarmt klimat.
Jävligare klimat för utomhusarbete för man är ju våt hela tiden.
Fy fanken
Men i övrigt är det du beskriver vanliga vädret i Skåne. Vi har höstväder fram till december, sen kan det börja frysa till lite och möjligt komma snö. Man får nog gå ända bak till tidigt 80 slutet av 70 för att hitta riktiga vintrar med start i november här nere.
Som jag skrev så har jag bara upplevt en riktigt vit vinter och de var då 2009 och det snöade och frös från oktober till april/maj.
Men våra hus bör ju vara duktigt fuktskadade i det fallet? Men det är snusstorrt i min källare.
Bönderna i skåne är vana vid leriga åkrar och vägar. Och det är väl så att om de dränerar åkern bra så är det mindre risk ? Tyckte mig att när jag körde taxi så höll varenda lantbruk på med brunnar och rör efter sista skörden.
Men det är ju tråkigt om vi inte kan få riktiga vintrar istället, värre om norra sverige blir utan.
