KNX för belysningsstyrning? Hur och med vad?
Hej
Finns en del om KNX här i forumet, men jag blir inte klok på hur systemen är uppbyggda...
Låt oss säga att jag behöver en lite mer kontroll över en utebelysning,
och att jag behöver ett enkelt tidur för att tända lampan på kvällen
samt en H-0-A vid uteplatsen så man alltid kan tända/släcka lampan om man vill.
Vilka KNX prylar behöver man för att göra en sådan grundläggande koppling?
Och hur skiljer sig kabeldragen från en klassisk installation?
Tackar på förhand.
Finns en del om KNX här i forumet, men jag blir inte klok på hur systemen är uppbyggda...
Låt oss säga att jag behöver en lite mer kontroll över en utebelysning,
och att jag behöver ett enkelt tidur för att tända lampan på kvällen
samt en H-0-A vid uteplatsen så man alltid kan tända/släcka lampan om man vill.
Vilka KNX prylar behöver man för att göra en sådan grundläggande koppling?
Och hur skiljer sig kabeldragen från en klassisk installation?
Tackar på förhand.
KNX är ett bussystem, där en tvåtrådsbuss förbinder och strömförsörjer dess deltagare.
Dessa deltagare kan vara antingen sensorer (tryckknappar, närvarosensorer, ingångsenheter etc) eller aktorer (brytaktorer, dimmeraktorer etc)
Rent spontant skulle jag vilja säga att KNX är helt överkurs för den enkla funktionen. En "klassisk" installation i form av ett helt vanligt kopplingsur och en H-0-A omkopplare skulle bli klart mycket billigare och enklare.
Tanken med ett KNX-system är att kunna samordna hela husets olika funktioner på ett enkelt sätt, tack vare att alla komponenter kan "prata" med varandra.
Om din vision är att bygga vidare på detta successivt är KNX en god idé!
De komponenter som skulle behövas är:
* Strömförsörjning för buss. Finns i olika storlekar beroende på hur stort system man har för avsikt att bygga.
* Kopplingsur för bussanslutning, alternativt ett vanligt traditionellt ur kopplat till en binäringång.
* Brytaktor (dimmeraktor kanske...?) för att styra utebelysningen.
* Tryckknapp för KNX, alternativt en vanlig tryckknapp kopplad till binäringång om knappen ska placeras utomhus, då det är relativt ovanligt med kapslade KNX-tryckknappar.
Sedan tillkommer ett gränssnitt för att kunna programera systemet, samt programvara.
I en "normal" KNX-installation monteras alla aktorer i centralen, och styr därifrån ett flertal olika tändningar till varje rum, inga tändtrådar passerar någon tryckknapp.
För att förbinda tryckknappar och andra typer av sensorer använder man sig av en speciell typ av busskabel, denna kan dras kors och tvärs och grenas hur man vill (inom vissa gränser..), den enda begränsningen som finns, är att det maximalt får finnas 64 deltagare på respektive linje.
Detta på grund av deltagarnas strömförbrukning, som i teorin beräknas till 10 milliampere, och den kraftigaste strömförsörjningen ligger på 640mA.
I praktiken kan förbrukningen vara betydligt lägre, och därmed kan fler deltagare än 64 anslutas till en och samma linje. Bygger man ett större system så delar man in systemet i flera linjer, med hjälp av linjekopplare, men då har vi nog passerat gränsen för vad som är "lite mer kontroll över en utebelysning"...
Blev lite mer långdraget än vad jag tänkt, hoppas att det inte smygit in alltför mycket stavfel och faktafel, sovdags nu...
Dessa deltagare kan vara antingen sensorer (tryckknappar, närvarosensorer, ingångsenheter etc) eller aktorer (brytaktorer, dimmeraktorer etc)
Rent spontant skulle jag vilja säga att KNX är helt överkurs för den enkla funktionen. En "klassisk" installation i form av ett helt vanligt kopplingsur och en H-0-A omkopplare skulle bli klart mycket billigare och enklare.
Tanken med ett KNX-system är att kunna samordna hela husets olika funktioner på ett enkelt sätt, tack vare att alla komponenter kan "prata" med varandra.
Om din vision är att bygga vidare på detta successivt är KNX en god idé!
De komponenter som skulle behövas är:
* Strömförsörjning för buss. Finns i olika storlekar beroende på hur stort system man har för avsikt att bygga.
* Kopplingsur för bussanslutning, alternativt ett vanligt traditionellt ur kopplat till en binäringång.
* Brytaktor (dimmeraktor kanske...?) för att styra utebelysningen.
* Tryckknapp för KNX, alternativt en vanlig tryckknapp kopplad till binäringång om knappen ska placeras utomhus, då det är relativt ovanligt med kapslade KNX-tryckknappar.
Sedan tillkommer ett gränssnitt för att kunna programera systemet, samt programvara.
I en "normal" KNX-installation monteras alla aktorer i centralen, och styr därifrån ett flertal olika tändningar till varje rum, inga tändtrådar passerar någon tryckknapp.
För att förbinda tryckknappar och andra typer av sensorer använder man sig av en speciell typ av busskabel, denna kan dras kors och tvärs och grenas hur man vill (inom vissa gränser..), den enda begränsningen som finns, är att det maximalt får finnas 64 deltagare på respektive linje.
Detta på grund av deltagarnas strömförbrukning, som i teorin beräknas till 10 milliampere, och den kraftigaste strömförsörjningen ligger på 640mA.
I praktiken kan förbrukningen vara betydligt lägre, och därmed kan fler deltagare än 64 anslutas till en och samma linje. Bygger man ett större system så delar man in systemet i flera linjer, med hjälp av linjekopplare, men då har vi nog passerat gränsen för vad som är "lite mer kontroll över en utebelysning"...
Blev lite mer långdraget än vad jag tänkt, hoppas att det inte smygit in alltför mycket stavfel och faktafel, sovdags nu...
Ok, då är jag med på hur dom har skapat systemet.VikHe skrev:
Så i praktiken har man en svagströmsdel med knappar och givare m.m. som pratar med en centralenhet nere i elcentralen som i praktiken är en hel massa reläer på matningen upp till de ställen som man vill styra.
(Och vill man spara pengar kan man göra svagströmsdelen själv
) Fast det låter som man måste ha alla vp-rör i väggarna i ett stjärn nät ut från elcentralen (vilket man inte brukar ha), så det kan bli svårt att få till det i ett befintligt hus om man inte gör om allt från grunden.
Ja, du är inne på rätt spår, några tillägg: lågspänningsdelen (bussen) behöver inte läggas som en stjärna, helt valfri topologi är tillåten, förutom att skapa loopar.
Sen är det ganska vanligt att man gör, som tidigare talare sagt, en jättecentral med alla aktorer samlade, då kan man köpa större aktorer och få ner priset per utgång. Men egentligen har man inte utnyttjat den fulla potentialen då, KNX är hel decentraliserat, finns ingen central styrenhet, så man kan skapa många undercentraler (ex. En per två rum som ligger vägg i vägg) eller puckar i dosor.
Som du säger blir ändå kanaliseringen (åtminstone den optimala) lite annorlunda jmf med traditionellt. Den officiella busskabeln är godkänd för samförläggning med 230, dock är den + 3 FK inget man vill dra längre sträckor i ett 16 rör (egentligen inte en enda centimeter). Men om man kan få fram bussen separat till matande tak/kopplingsdosa i det berörda rummet kunde man kanske knögla ihop det i rören ut till sensorer och förbrukare (och använda diverse puckar). Eller så sätter man en undercentral för rummet (och kanske något angränsande).
Sen ska man notera att busskabeln inte är enda mediet för bussen, kan även gå som PLC (i meningen Power line carrier) eller trådlöst. För längre sträckor kan man också köpa IP interface/router och köra över LAN
/U
Sen är det ganska vanligt att man gör, som tidigare talare sagt, en jättecentral med alla aktorer samlade, då kan man köpa större aktorer och få ner priset per utgång. Men egentligen har man inte utnyttjat den fulla potentialen då, KNX är hel decentraliserat, finns ingen central styrenhet, så man kan skapa många undercentraler (ex. En per två rum som ligger vägg i vägg) eller puckar i dosor.
Som du säger blir ändå kanaliseringen (åtminstone den optimala) lite annorlunda jmf med traditionellt. Den officiella busskabeln är godkänd för samförläggning med 230, dock är den + 3 FK inget man vill dra längre sträckor i ett 16 rör (egentligen inte en enda centimeter). Men om man kan få fram bussen separat till matande tak/kopplingsdosa i det berörda rummet kunde man kanske knögla ihop det i rören ut till sensorer och förbrukare (och använda diverse puckar). Eller så sätter man en undercentral för rummet (och kanske något angränsande).
Sen ska man notera att busskabeln inte är enda mediet för bussen, kan även gå som PLC (i meningen Power line carrier) eller trådlöst. För längre sträckor kan man också köpa IP interface/router och köra över LAN
/U
Så kanske man kan se det, dock är busskabel helt klart dominerande, och nästan alla deltagare (KNX-prylar) är anpassade för just detta medium.jsiei97 skrev:
Jag menade framförallt att det finns alternativ för vissa krångliga situationer, men jag skulle aldrig bygga en hel anläggning utan att använda busskabel som huvudsaklig kommunikation (kanske trådlöst, men knappast det heller)
/U