Jordvärme vs bergvärme - skillnad?
Frågor från en novis som försiktigt smyger in i nybyggardjungeln..
Ställer några "dumma frågor" i hopp om att få svar som gör mig lite klokare..
Vi vill ha bra värmepump i vårt kommande nybyggda hus, och det är väl antingen jord- eller bergvärme som gäller. Men - är det någon egentlig skillnad effektmässigt mellan dessa alternativ?
Hur lång livstid har systemen?
Hur stor tomt behövs för att gräva ned jordvärme?
Är IVT de bästa inom denna bransch, eller finns det andra bra alternativ?
Mer tips emottages tacksamt.
Ställer några "dumma frågor" i hopp om att få svar som gör mig lite klokare..
Vi vill ha bra värmepump i vårt kommande nybyggda hus, och det är väl antingen jord- eller bergvärme som gäller. Men - är det någon egentlig skillnad effektmässigt mellan dessa alternativ?
Hur lång livstid har systemen?
Hur stor tomt behövs för att gräva ned jordvärme?
Är IVT de bästa inom denna bransch, eller finns det andra bra alternativ?
Mer tips emottages tacksamt.
Jordvärmeslangarna skall läggas c/c 1,25 - 1,5 m. Ett normalhus kräver 350 - 450 m slang. Det ger en grävyta på
450 - 650 m2 (teoretiskt), i praktiken något mer.
Om vi tänker oss ett hus på 200 m2, måste totala tomtytan uppgå till 800 m2.
Värmepumpsföretagen kan dimensionera anläggningen
450 - 650 m2 (teoretiskt), i praktiken något mer.
Om vi tänker oss ett hus på 200 m2, måste totala tomtytan uppgå till 800 m2.
Värmepumpsföretagen kan dimensionera anläggningen
Jordvärme är också betydligt billigare än bergvärme. Fixar man lite själv tex gräver ned slangen (mha grävare e.dyl) så kan man komma undan väldigt billigt. Men jag tror inte det fungerar överallt, det beror på vilken jord/sand tomten har.
En "plöjmaskin" är en grävmaskin med 2 olika plogbillar som är 1m långa.
Den 1:a Plöjer man och fixar till om det finns sten eller rötter, så att man får en fin skåra i marken.
Den 2:a dras i samma skåra och lägger ner slangen på 1m djup.
Slangen läggs på samma djup och med samma avstånd på det gamla sättet. Skillnaden är att man slipper gräva upp hela trädgården. Priset är likvärdigt.
Den 1:a Plöjer man och fixar till om det finns sten eller rötter, så att man får en fin skåra i marken.
Den 2:a dras i samma skåra och lägger ner slangen på 1m djup.
Slangen läggs på samma djup och med samma avstånd på det gamla sättet. Skillnaden är att man slipper gräva upp hela trädgården. Priset är likvärdigt.
Vet inte om jag missat något?!
Totala ytan som behövs för att få ned X antal meter slang har väl knappast med nedläggningsmetod att göra? X meter mellan slangarna och X meter lång slang, måste täcka en given yta om man så använder sked eller dynamit för o få dit den..
Rätta mig om jag har fel.
Tänkte kanske slangen läggs på ett mer genomtänkt sätt än i ett plan o ca en meter emellan.
Någonting i stil med de kompaktkollektorer som ser ut som en väldigt stor stege som läggs på högkant på 3 meters djup..eller lite vinklat om det inte finns möjlighet till det djupet..
Borde kunna utveckla läggningen, tex S format i horisontellt plan eller vertikalt?!
Finns ju mycket plats att spara!
Bara undrar...
Totala ytan som behövs för att få ned X antal meter slang har väl knappast med nedläggningsmetod att göra? X meter mellan slangarna och X meter lång slang, måste täcka en given yta om man så använder sked eller dynamit för o få dit den..
Rätta mig om jag har fel.
Tänkte kanske slangen läggs på ett mer genomtänkt sätt än i ett plan o ca en meter emellan.
Någonting i stil med de kompaktkollektorer som ser ut som en väldigt stor stege som läggs på högkant på 3 meters djup..eller lite vinklat om det inte finns möjlighet till det djupet..
Borde kunna utveckla läggningen, tex S format i horisontellt plan eller vertikalt?!
Finns ju mycket plats att spara!
Bara undrar...
Slangen håller 30-50år minst. Till husgrund/platta har man ett 'säkerhetsavstånd' på 2-2,5m. Slangarna som går in i huset genom grunden isoleras. Har man torr sandjord kan man behöva öka på antalet meter slang. Blöt lerjord är bra. Vatten i marken är bra då det gåt att ta ut mycket energi när man fryser vattnet. Kompaktkollektorer fungerar bara om energiuttaget är litet. Används oftast som komplement till luft/frånvärme. Det finns en begränsning av hur många kWh man kan ta ut ur varje m2 mark. Utnyttja så stor del som möjligt av tomten. Pressa inte ihop slingorna då de då kommer att parasitera på varandra. Varje grads höjning av marktemperaturen och därmed köldbärarens temperatur ökar pumpens effektivitet med ca 3%. Nedkylningen av marken kan fördröja våren för växtlighet men det är oftast inte något problem, så återigen lägg slangarna så brett isär som möjligt.
Lånar tråden för en fråga.....
Vi har en tomt på ca 1700m2 som vi kommer att bygga på under året. Funderar på jordvärme då det är min 60 meter till berg enligt säljaren. Marken är gammal åkermark, troligen sandjord eller ngt åt det hållet. Hela tomten ligger i skugga under vinterhalvåret, påverkar detta effektiviteten på jordvärmeanläggningen???
Tackar
Vi har en tomt på ca 1700m2 som vi kommer att bygga på under året. Funderar på jordvärme då det är min 60 meter till berg enligt säljaren. Marken är gammal åkermark, troligen sandjord eller ngt åt det hållet. Hela tomten ligger i skugga under vinterhalvåret, påverkar detta effektiviteten på jordvärmeanläggningen???
Tackar
Det gör det, men jag tror inte du skall vara orolig för det.. Kommer det tex snö tidigt på vintern så isolerar det mot kyla. Nuförtiden är det ju inte så mycket snö, men jag kan inte se att jag har alltför låg intemperatur trots rejält med minusgrader.
Jag och min far har samma VP, men jag har jordvärme och han bergvärme. Lite olika hus har vi, men jag kan absolut inte säga att jag skulle spara pengar på att ha bergvärme istället, jag tycker att våra siffror är likvärdiga.
Jag och min far har samma VP, men jag har jordvärme och han bergvärme. Lite olika hus har vi, men jag kan absolut inte säga att jag skulle spara pengar på att ha bergvärme istället, jag tycker att våra siffror är likvärdiga.
Kompaktkollektorer måste återladdas sommartid, därför enbart till de Twin-pumpar som finna där sker återladdningen med frånluft, med bergvärmepump finns det ingen lönsamhet med kompaktkollektor då kanske man skulle ha solvärme samt slinga från den som återladdning?
Det väsentliga är att slangen hamnar på frostfritt djup då man vill frysa marken genom att ta ut energi och inte pga att tjälen går ner. Snö är ett plus då markens temperatur kan bli lite högre och det dröjer längre innan energiuttaget börjar frysa den. Men som sagt, djupare än vad tjälen går ä det viktiga.patrik659 skrev: