Igenväxt damm på tomten
Rensa den. Eller gräskarp.
Först:
Dammar växer igen och man får rensa dem regelbundet helt enkelt. Men det kan ju vara så att det är någon olämplig växtlighet i din damm som gör att den växer onödigt mycket. Vad är det för växter i dammen?
Får dammen tillskott av förmycket näringsämnen tex via avrinning från marken eller från något vattendrag?
Hur sköter du/ni dammen?
Läget på tomten, skugga som etc?
200 kvm damm är rätt mycket men om djupet bara är en meter kan även värmen i vattnet bidra till snabbare igenväxning. Då blir det extra viktigt vad det är för växter och att rensa flera gånger per säsong.
(Låt det du rensar bort ligga en dag i kanten för att en del av det djur som bor där ska kunna söka sig ner till vattnet igen.)
Plantera absolut inte in karp av något slag. Det är en myt att de håller vatten öppna, de gör de inte, de bidrar till mer näring både genom sin avföring och genom att de sönderdelar det de äter i små, lätt nedbrytbara bitar (de har rätt dåligt bordsskick och tappar massor) som bidrar till ytterligare näring och därmed igenväxning.
Dessutom är det inte bra att ha fisk som inte hör hemma i ekosystemet i dammar som har förbindelse med naturliga vatten. (Detsamma gäller växter som kan spridas den vägen.)
Sedan: det är inte bara dåligt att dammen inte har öppen vattenyta. I en damm med bra balans kan detta skapa en fantastisk biotop både för växter och djur men man vill ju ofta ha lite vattenblänk i alla fall så det får ju bli en avvägning.
Dammar växer igen och man får rensa dem regelbundet helt enkelt. Men det kan ju vara så att det är någon olämplig växtlighet i din damm som gör att den växer onödigt mycket. Vad är det för växter i dammen?
Får dammen tillskott av förmycket näringsämnen tex via avrinning från marken eller från något vattendrag?
Hur sköter du/ni dammen?
Läget på tomten, skugga som etc?
200 kvm damm är rätt mycket men om djupet bara är en meter kan även värmen i vattnet bidra till snabbare igenväxning. Då blir det extra viktigt vad det är för växter och att rensa flera gånger per säsong.
(Låt det du rensar bort ligga en dag i kanten för att en del av det djur som bor där ska kunna söka sig ner till vattnet igen.)
Plantera absolut inte in karp av något slag. Det är en myt att de håller vatten öppna, de gör de inte, de bidrar till mer näring både genom sin avföring och genom att de sönderdelar det de äter i små, lätt nedbrytbara bitar (de har rätt dåligt bordsskick och tappar massor) som bidrar till ytterligare näring och därmed igenväxning.
Dessutom är det inte bra att ha fisk som inte hör hemma i ekosystemet i dammar som har förbindelse med naturliga vatten. (Detsamma gäller växter som kan spridas den vägen.)
Sedan: det är inte bara dåligt att dammen inte har öppen vattenyta. I en damm med bra balans kan detta skapa en fantastisk biotop både för växter och djur men man vill ju ofta ha lite vattenblänk i alla fall så det får ju bli en avvägning.
Är det verkligen en myt att gräskarp håller nere vegetationen i dammar? De äter ju en väldig massa växtlighet för att försörja sig med näring:Jiji skrev:
https://www.aneboda.se/graskarp/
De äter vegetation men de bajsar näring kan man säga. Dessutom sönderdelar de vegetationen till snabbt nedbrytbara växtdelar eftersom det inte är allt de tuggar på som de sväljer utan stora mängder hamnar utanför munnen.Claes Sörmland skrev:
Återväxten kan vara en annan växt än fiskens favorit eller alger.
Karpen kan omöjligtvis tillföra näring. Det de skiter kommer ju från dammen.
Men jag håller med om det olämpliga i att plantera ut den. Det är inte tillåtet i det här fallet.
Men jag håller med om det olämpliga i att plantera ut den. Det är inte tillåtet i det här fallet.
Den används i Nya Zeeland för att hålla vatten öppna i alla fall:
https://www.doc.govt.nz/get-involve...-species/options-for-weed-control/grass-carp/
Och i referenserna som ges längst ned på sidan så uppges mycket goda resultat, läs diskussionen i slutet.
https://www.doc.govt.nz/globalasset...eshwater/grass-carp-effectiveness-effects.pdf
Ett: vi bor inte på nya Zeeland och jag antar att dammen i ts inlägg inte ligger där heller. Det går inte att jämföra växtcykler i olika delar av världen eftersom värmen och fukt, bakterier etc är olika och påverkar nedbrytningen och tillväxten olika. Så om dammar i Nya Zeeland vet jag inget
Två: när vi inom kommunen rensar dammar från gräskarp (inplanerade på 90-talet) upphör, eller minskar drastiskt, problematiken med för höga näringsvärden. (Jag har dessutom studerat näringsnivåerna i dammar på närmare nivå på universitetet men det var så länge sedan att jag inte längre hittar min referenslitteratur.)
Karpen är som en ko. Den äter växter och bajsar gödning. Näringsämnena blir oerhört mycket mer lättillgängliga när de passerar tarmsystemet.
Nu ska vi inte överdriva skillnaderna i ekologi mellan Nya Zeeland och Sverige. De grundläggande principerna är desamma.
När du mäter kväve och fosforhalter i vattnet så mäter du ju lösta näringsämnen (eller partiklar om det görs illa). Men det säger ju inte så mycket direkt om mängden kväve och fosfor i dammens ekosystem. Eller om det ens är begränsande för tillväxten i dammen vid ett givet tillfälle. Gräskarp förväntas ju flytta kväve och fosfor från växterna och slam till det fria vattnet, d v s precis det som du har mätt. Det är ju s a effekten av att växter bryts ned och växer betas.
Jag är mer intresserad av empiri, vad händer med en damm på tio år när gräskarp introduceras? Måste ha mätts och publicerats mängder av gånger. Studierna från Nya Zeeland visar ju att det fungerar i naturliga vatten.
Redigerat:
Vi har tittat på det du frågar efter på olika sätt och resultatet är att gräskarp, i Sverige, bidrar till att dammar växer igen. Näringsämnena ökar i både vattnet och bottenslammet. Tillväxten av icke önskvärda vegetation och alger ökade också.
Men jag hittar inte materialet och jag tänker inte leta mer efter det så därför får det här inlägget bli det sista för min del i ämnet.
Vi får hoppas att du har rätt då! Ofta är sådana här studier i Sverige väldigt dåligt gjorda för man inte har resurser. Typ exjobb och liknande i det närmaste hobbyprojekt i kommunal sektor där man drar slutsatser på väldigt små prov och vaga resultat.
Här finns några gamla svenska försök från 70-80-talen:
https://www.diva-portal.org/smash/resultList.jsf?dswid=8567&language=sv&searchType=SIMPLE&query=gräskarp&af=[]&aq=[[]]&aq2=[[]]&aqe=[]&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
En sammanfattning av studierna efter tio år 1980:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1550895/FULLTEXT01.pdf
Redigerat:
Gräv djupare så du inte får ner solljus till botten. Då brukar det vara svårare för växter att växa där.
Stufier är väl inte sämre gjorda i Sverige än utomlands? Jag skulle t o m kunna säga att inom de områden jag har läst är det ofta tvärtom då finansieringen i många länder följer en mycket sämre modell med ännu högre press på publicering och inte sabba för de som betalar.
Fast man ska inte blanda ihop ett ex-jobb med en vetenskaplig studie eller för den delen basera allt på några enstaka studier.
Vad gäller igenväxta dammar så rensa och gör bort näringen, om möjligt bygg en slamfälla vid inflödet som är lättare att rensa regrlbundet.
Sen kan det hjälpa att se hur det ser ut ovanför dvs vad händer med vattnet innan det når er damm.
Det positiva ör att ni bidrar till en bättre vattenkvalitet i Mälaren.
Fast man ska inte blanda ihop ett ex-jobb med en vetenskaplig studie eller för den delen basera allt på några enstaka studier.
Vad gäller igenväxta dammar så rensa och gör bort näringen, om möjligt bygg en slamfälla vid inflödet som är lättare att rensa regrlbundet.
Sen kan det hjälpa att se hur det ser ut ovanför dvs vad händer med vattnet innan det når er damm.
Det positiva ör att ni bidrar till en bättre vattenkvalitet i Mälaren.
Det är inget fel på svenska studier om de finansieras väl och publicerar sig internationellt i den vetenskapliga litteraturen med peer review.. Men vi är ett litet land så sällan finns resurserna för att utreda nischfrågor som denna. 2025 finns ju heller ingen anledning att inte läsa den internationella litteraturen, vi kan språket och den finns tillgänglig.
Och inte sällan har studier skett utan peer-review inom ramen för myndighetsväsendet eller privat och då kan ju kvaliteten vara bristande. Det är samma i Sverige som i andra länder. T ex de svenska studier som jag länkade ovan från DIVA verkar ha skett inom ramen för IVL Svenska Miljöinstitutet ABs verksamhet (ett statligt AB) )och de är ju publicerade som rapporter.
Och inte sällan har studier skett utan peer-review inom ramen för myndighetsväsendet eller privat och då kan ju kvaliteten vara bristande. Det är samma i Sverige som i andra länder. T ex de svenska studier som jag länkade ovan från DIVA verkar ha skett inom ramen för IVL Svenska Miljöinstitutet ABs verksamhet (ett statligt AB) )och de är ju publicerade som rapporter.