3 495 läst ·
10 svar
3k läst
10 svar
Igångsättning efter tömning av vakuumsolfångare...
Har vakuumsolfångare på taket, i samband med ett takbyte under våren blev de nedmonterade, tömda, och uppmonterade igen.
Jag har fixat en sådan pump, som man pumpar i nytt glykol med.. Pumpar upp till 3 bars tryck.
Sen kör jag igång pumpen, den larmar direkt att det är för lågt flöde, pinnar upp på taket, och vrider om en ballofix, så sprakar det och fräser en stund och glykol växlat med luft kommer ut, efter en stund avstannar allt detta, jag går ned och pumpar i lite mer glykol och gör om hela proceduren.. Har gjort såhär cirka 15 gånger?!?! Men jag får endå inte tillräckligt flöde på pumpen enligt kontrollpanelen.
Jag börjar undra om det verkligen ska vara såhär meckigt ? Vid vilken temperatur ska man lufta resp fylla systemet ? Jag har noterat att när jag luftar ute och det är värme i systemet, så fräser det en jäkla massor, men när jag luftar när panelerna är kalla.. Så fräser det inte alls lika mycket ?
Är det verkligen luft som kommer ut ? Eller är det kokad glykol som förångas ? Har blandat gul glykol med vatten 50/50.
Det är tre st moduler med 30 rör i varje..
Jag har fixat en sådan pump, som man pumpar i nytt glykol med.. Pumpar upp till 3 bars tryck.
Sen kör jag igång pumpen, den larmar direkt att det är för lågt flöde, pinnar upp på taket, och vrider om en ballofix, så sprakar det och fräser en stund och glykol växlat med luft kommer ut, efter en stund avstannar allt detta, jag går ned och pumpar i lite mer glykol och gör om hela proceduren.. Har gjort såhär cirka 15 gånger?!?! Men jag får endå inte tillräckligt flöde på pumpen enligt kontrollpanelen.
Jag börjar undra om det verkligen ska vara såhär meckigt ? Vid vilken temperatur ska man lufta resp fylla systemet ? Jag har noterat att när jag luftar ute och det är värme i systemet, så fräser det en jäkla massor, men när jag luftar när panelerna är kalla.. Så fräser det inte alls lika mycket ?
Är det verkligen luft som kommer ut ? Eller är det kokad glykol som förångas ? Har blandat gul glykol med vatten 50/50.
Det är tre st moduler med 30 rör i varje..
Man använder inte bilkylarglykol till solfångaranläggningar, som du tycks nu använda. Bilkylarglykol är dietylenglykol och giftig. I solfångaranläggningar används ogiftig propylenglykol, som även är biologiskt nedbrytbar. Speciellt i en vakuumsolfångare blir värmebäraren duktigt varmt. Stagnationstemperaturen tror jag är uppåt ca 200 grader Celcius, dvs den maximala temperaturen man får på värmebäraren om man inte circulerar den. Sådan hög temperatur får du inte i en bilkylare. Det kan vara vattenånga som pyser ut, när du luftar nu.
Vi har inga solfångare, men jag skulle tro att det är lämpligast att fylla ditt systemet tidig morgon eller sen kväll, då du inte har så mycket solljus. Då riskerar din propylenglykol-vatten-blandning inte att koka.
Du borde kunna få hjälp av firman som installerat anläggningen.
Att man inte ska använda bilkylarglykol, är för att den är giftig. Den kan hamna i avloppet av misstag. Vänd dig till firman som installerat din anläggning, så hjälper de dig säkert med vilken typ av glykol du ska använda. Kanske går det att använda bilkylarglykol också, men den är giftig och det är främst därför den inte används i solfångare.
Vi har inga solfångare, men jag skulle tro att det är lämpligast att fylla ditt systemet tidig morgon eller sen kväll, då du inte har så mycket solljus. Då riskerar din propylenglykol-vatten-blandning inte att koka.
Du borde kunna få hjälp av firman som installerat anläggningen.
Att man inte ska använda bilkylarglykol, är för att den är giftig. Den kan hamna i avloppet av misstag. Vänd dig till firman som installerat din anläggning, så hjälper de dig säkert med vilken typ av glykol du ska använda. Kanske går det att använda bilkylarglykol också, men den är giftig och det är främst därför den inte används i solfångare.
Redigerat:
Vem rekommenderade dig att använda bilkylarglykol i din solfångaranläggning av vakuumrörstyp? Vad står det i instruktionsboken till din solfångaranläggning? Där står just sådant om hur man ska fylla anläggningen med värmebärare och vilket tryck du ska ställa in på manometern.
Redigerat:
Här kan du köpa glykol för vakumsolfångare..
http://electrotecenergy.se/glykol/
Etylenglykol
Den gula glykolen på jula, är just etylenglykol.
Panelerna satt där när jag köpte huset, högst oklart vem som installerat dem.. Och föregående ägaren är ej anträffningsbar.
http://electrotecenergy.se/glykol/
Etylenglykol
Den gula glykolen på jula, är just etylenglykol.
Panelerna satt där när jag köpte huset, högst oklart vem som installerat dem.. Och föregående ägaren är ej anträffningsbar.
Frostskyddsmedel har du ju bara för att det inte ska frysa. Egentligen skulle man inte alls vilja ha någon frostskyddsvätska i värmebäraren, utan rent vatten, vore mycket bättre, på alla sätt och vis. Utom, det att vatten kan frysa vintern.
Har du nu fyllt i dietylenglykol (samma som 1,2 Etandiol, och samma som i folkmun glykol, eller ibland benämns etylenglykol), använd den då. Den håller säkert ett tag. Du bör inte släppa ut den giftiga dietylenglykolen i avloppet. Förbrukad dietylenglykol-vattenblandning måste du nog ta till återvinningsstation för giftigt avfall, skulle jag tro.
Men skaffa en instruktionsbok från någon annan anläggning. Du måste ju veta vilket tryck du ska ställa in på manometern vid expansionskärlet för att undvika kokning uppe i solfångarna. Sedan kanske trycket i gummiblåsan i expansionskärlet har tappat trycket, och behöver fyllas på med gas/luft.
Agrol som säljer den "glykol" Agrol OAT du länkar till, de verkar inte rekommendera den till solfångare, i alla fall nämns inget om att den kan användas för solfångare. Företaget i Varberg du länkar till, där vid produkten saknas säkerhetsbladet till den glykol de säljer. Och i ett sådant säkerhetsdatablad, måste det stå att den är giftig. Undanhåller de att den är giftig?
Företaget i Varberg har en instruktion för solfångare, läs den då blir du i alla fall klokare:
http://electrotecenergy.se/wp-conte...g-av-solvärmesystem-solfångare-2013-03-05.pdf
Har du nu fyllt i dietylenglykol (samma som 1,2 Etandiol, och samma som i folkmun glykol, eller ibland benämns etylenglykol), använd den då. Den håller säkert ett tag. Du bör inte släppa ut den giftiga dietylenglykolen i avloppet. Förbrukad dietylenglykol-vattenblandning måste du nog ta till återvinningsstation för giftigt avfall, skulle jag tro.
Men skaffa en instruktionsbok från någon annan anläggning. Du måste ju veta vilket tryck du ska ställa in på manometern vid expansionskärlet för att undvika kokning uppe i solfångarna. Sedan kanske trycket i gummiblåsan i expansionskärlet har tappat trycket, och behöver fyllas på med gas/luft.
Agrol som säljer den "glykol" Agrol OAT du länkar till, de verkar inte rekommendera den till solfångare, i alla fall nämns inget om att den kan användas för solfångare. Företaget i Varberg du länkar till, där vid produkten saknas säkerhetsbladet till den glykol de säljer. Och i ett sådant säkerhetsdatablad, måste det stå att den är giftig. Undanhåller de att den är giftig?
Företaget i Varberg har en instruktion för solfångare, läs den då blir du i alla fall klokare:
http://electrotecenergy.se/wp-conte...g-av-solvärmesystem-solfångare-2013-03-05.pdf
Redigerat:
Arnodt skrev:
Jodå..
Jag fick snurr på det, tror jag..
Pumpade upp trycket en mulen kall dag, till cirka 2 bar.
Sen upp på taket och lufta, ned igen pumpa i mer tryck, körde cirkulationspumpen en stund. Sen upp och lufta.
Fick justera upp flödet lite, nu ligger det på stabila 5 liter/min.
I morse tittade solen fram lite, och jag fick runt 60 grader på taket rätt fort, och 40 grader på inkommande vatten.
Kör det vattnet genom en plattvärmeväxlare som värmer en acctank på 500 liter.
Bra att du fått igång anläggningen. Det var alltså aningen lättare att fylla systemet med värmebärare på kväll tidig morgon, då ingen sol?
Man ska ställa in trycket så att man undviker att värmebäraren kokar uppe i solfångarna, som sitter på taket.
Men nu sitter inte tryckgivaren där uppe på taket utan troligen nere nära expansionskärlet. Ofta är det bara en simpel manometer, och en sådan anger tryckskillnaden mot normala atmosfärstrycket, ofta är skalan Bar. Manometern mäter alltså övertrycket jämfört med lufttrycket i lokalen där manometern sitter.
Stagnationstemperaturen är den temperatur värmebäraren kan uppnå då stark bestrålning(tänk solig sommardag vid lunchtid) och att värmebäraren står still i solfångaren.
Stagnationstemperaturen för en platt-solfångare är ca 205 grader C.
Vid bestrålning 1000 W/m2 och utetemp 30 grader.
Stagnationstemperaturen för en vakuumrörs-solfångare är högre och ca 250 grader C.
Vid bestrålning 1000 W/m2 och utetemp 30 grader.
Har du 120 grader C på en vatten/propylenglykol-blandning med ca 50 vikts% (volym-% blir nästa samma 49,7 %) då har den ett ångtryck på ca 1,65 bar(a), dvs ca 0,65 bar övertryck jämfört atmosfären. Vid 200 grader är ångtrycket hela ca 13,1 bar(a). Trycken är ca samma för etylenglykol-vattenblandning. Ställer du samma vatten/propylenglykol-blandning i en kastrull på spisen kokar den vid ca 105 grader. Alltså bara några grader högre än kokpunkten för vatten, som bekant är 100 grader.
Har du ångtrycket på värmebäraren på 0,65 bar övertryck, och säg 10 meter ner till expansionskärlet, där manometer sitter, då läser du nog av på den ca 1,65 bar övertryck.
Ska du precis förhindra kokning vid 120 grader, ska du då ställa in 1,65 bar övertryck på manometern. Görs genom att man fyller på gummiblåsan i expansionskärlet. Ska du förhindra värmebärarkokning vid 200 grader, ja då skulle du behöva ställa in hela 13,1 bar övertryck på manometern, men innan dess har säkerhetsventilen nog löst ut. Kan man överhuvudtaget förhindra värmebärarkokning? Hur gör ni andra solfångarägare?
Hur blir det för dig en solig het sommardag och ackumulatortanken är redan vid kokpunkten? Ni har redan duschat och badat och någon värme till vattenradiatorerna behövs ej. Då kan du inte ta hand om mer värmeenergi, låter du då värmebäraren stå och koka i solfångaren? Öppnar säkerhetsventilen då och släpper ut din giftiga glykol/vattenblandningen?
Eller öppnar du varmvattenkranarna och släpper ut varmvatten till avlopp för att på så vis göra av med all värmen solfångaren producerar.
Har du ingen styrning av flödet genom solfångarna?
Du måste väl ha en temperaturgivare för värmebäraren vid utloppet på solfångaren, och när den temperaturen blir lägre än temperaturen i din ackumulatortank + 5 grader, att då flödet stoppas. Annars riskerar du att det pumpas varm värmebärare upp till solfångaren och kyls av, du värmer då utomhusluften, dvs tvärtom mot vad du vill åstadkomma. På natten t.ex.
Man ska ställa in trycket så att man undviker att värmebäraren kokar uppe i solfångarna, som sitter på taket.
Men nu sitter inte tryckgivaren där uppe på taket utan troligen nere nära expansionskärlet. Ofta är det bara en simpel manometer, och en sådan anger tryckskillnaden mot normala atmosfärstrycket, ofta är skalan Bar. Manometern mäter alltså övertrycket jämfört med lufttrycket i lokalen där manometern sitter.
Stagnationstemperaturen är den temperatur värmebäraren kan uppnå då stark bestrålning(tänk solig sommardag vid lunchtid) och att värmebäraren står still i solfångaren.
Stagnationstemperaturen för en platt-solfångare är ca 205 grader C.
Vid bestrålning 1000 W/m2 och utetemp 30 grader.
Stagnationstemperaturen för en vakuumrörs-solfångare är högre och ca 250 grader C.
Vid bestrålning 1000 W/m2 och utetemp 30 grader.
Har du 120 grader C på en vatten/propylenglykol-blandning med ca 50 vikts% (volym-% blir nästa samma 49,7 %) då har den ett ångtryck på ca 1,65 bar(a), dvs ca 0,65 bar övertryck jämfört atmosfären. Vid 200 grader är ångtrycket hela ca 13,1 bar(a). Trycken är ca samma för etylenglykol-vattenblandning. Ställer du samma vatten/propylenglykol-blandning i en kastrull på spisen kokar den vid ca 105 grader. Alltså bara några grader högre än kokpunkten för vatten, som bekant är 100 grader.
Har du ångtrycket på värmebäraren på 0,65 bar övertryck, och säg 10 meter ner till expansionskärlet, där manometer sitter, då läser du nog av på den ca 1,65 bar övertryck.
Ska du precis förhindra kokning vid 120 grader, ska du då ställa in 1,65 bar övertryck på manometern. Görs genom att man fyller på gummiblåsan i expansionskärlet. Ska du förhindra värmebärarkokning vid 200 grader, ja då skulle du behöva ställa in hela 13,1 bar övertryck på manometern, men innan dess har säkerhetsventilen nog löst ut. Kan man överhuvudtaget förhindra värmebärarkokning? Hur gör ni andra solfångarägare?
Hur blir det för dig en solig het sommardag och ackumulatortanken är redan vid kokpunkten? Ni har redan duschat och badat och någon värme till vattenradiatorerna behövs ej. Då kan du inte ta hand om mer värmeenergi, låter du då värmebäraren stå och koka i solfångaren? Öppnar säkerhetsventilen då och släpper ut din giftiga glykol/vattenblandningen?
Eller öppnar du varmvattenkranarna och släpper ut varmvatten till avlopp för att på så vis göra av med all värmen solfångaren producerar.
Har du ingen styrning av flödet genom solfångarna?
Du måste väl ha en temperaturgivare för värmebäraren vid utloppet på solfångaren, och när den temperaturen blir lägre än temperaturen i din ackumulatortank + 5 grader, att då flödet stoppas. Annars riskerar du att det pumpas varm värmebärare upp till solfångaren och kyls av, du värmer då utomhusluften, dvs tvärtom mot vad du vill åstadkomma. På natten t.ex.
Redigerat:
salkin85,
Du säger du pumpade upp trycket till 2 bar, sedan upp och lufta.
Är det verkligen i rätt ordning? Borde det inte vara så att du fyller systemet med värmebärare då systemet är trycklöst? När du har fyllt och utluftat systemet, först då trycksätter du värmebäraren och justerar in korrekt tryck på manometern. Givetvis bör du allra först se till att gummiballongen i expansionskärlet har ett visst förtryck ca som det tryck du senare ska ställa in.
Egentligen bör man vara 2 personer vid fyllningen, en nere vid expansionskärlet där värmebäraren pumpas in, och en uppe på taket vid utluftningsventilen, som kan stänga den ventilen när all luft har kommit ut, för att slippa söla ner med värmebärare på taket. Den kan man nog annars halka på.
Jag har aldrig fyllt på solfångare, men kan litet om teknik, inbillar jag mig.
Du säger du pumpade upp trycket till 2 bar, sedan upp och lufta.
Är det verkligen i rätt ordning? Borde det inte vara så att du fyller systemet med värmebärare då systemet är trycklöst? När du har fyllt och utluftat systemet, först då trycksätter du värmebäraren och justerar in korrekt tryck på manometern. Givetvis bör du allra först se till att gummiballongen i expansionskärlet har ett visst förtryck ca som det tryck du senare ska ställa in.
Egentligen bör man vara 2 personer vid fyllningen, en nere vid expansionskärlet där värmebäraren pumpas in, och en uppe på taket vid utluftningsventilen, som kan stänga den ventilen när all luft har kommit ut, för att slippa söla ner med värmebärare på taket. Den kan man nog annars halka på.
Jag har aldrig fyllt på solfångare, men kan litet om teknik, inbillar jag mig.
Redigerat:
Klicka här för att svara