Hur skall vi kunna ha basindustri framöver?
Detta är en spinnoff-tråd från diskussionerna runt Cementa.
Cementa och andranföretag vet inte hur de skall kunna få godkända tillstånd, särskilt eftersom Cementa inte ens fick veta på vilket sätt deras ansökan var bristfällig. Detta beror på att miljökraven är så högt ställda, men framförallt beror det på att de inte vet vilka krav de skall uppnå. Att uppfylla kraven blir att ösa pengar i ett bottenlöst hål utan att veta om det fylls upp till kanten eller inte.
Vi har hamnat i ett läge nu där gruvindustrin inte kan förlänga tillstånd på gruvor, än mindre starta nya för att det är så svårt att få godkänt. Här har vi många exempel: Cementa, Kallak, Älvsbyn (Boliden) osv. NorthVolt försöker dessutom få till gruvor för att få försörjning av litium och kobolt till sina batterier. Men det verkar omöjligt att få till detta...
Ett annat exemplet med vattenkraftverken som stängs ned och rivs för att de måste söka om tillstånden att få ha dem och de nya reglerna är så dyra att följa att det inte lönar sig.
Eller som det verkar att man inte skall få bruka skogen på traditionellt sätt längre, eller kanske inte alls. EU vill rädda sin co2-ststistik med att förlänga kolcykeln. Att det i praktiken inte funkar bryr de sig inte så mycket om...
Boliden har förresten problem att bli av med överskottet från smältverken också. Det är ett material som är mindre giftigt än stenkross och har bättre egenskaper än stenkross vid husbyggen och vägbyggen, men det får inte användas då det är en restprodukt. Produkten klassas som industriavfall och man måste istället bygga deponier för materialet, som alltså är omsmält sten som i huvudsak består av kisel och järn. Många vägar och hus i Skellefteå är redan byggda på s.k. Järnsand. Skall de rivas? Nej, det är det inga krav på. Detta är ytterligare ett exempel på hur miljökrav är på väg att förgöra möjligheterna för industrin i landet.
Så, hur skallmsverige ta sig ur detta? Höga miljökrav är bra, men de måste ju också vägas med nyttan för samhället, just nu väger miljökraven mycket tyngre...
Cementa och andranföretag vet inte hur de skall kunna få godkända tillstånd, särskilt eftersom Cementa inte ens fick veta på vilket sätt deras ansökan var bristfällig. Detta beror på att miljökraven är så högt ställda, men framförallt beror det på att de inte vet vilka krav de skall uppnå. Att uppfylla kraven blir att ösa pengar i ett bottenlöst hål utan att veta om det fylls upp till kanten eller inte.
Vi har hamnat i ett läge nu där gruvindustrin inte kan förlänga tillstånd på gruvor, än mindre starta nya för att det är så svårt att få godkänt. Här har vi många exempel: Cementa, Kallak, Älvsbyn (Boliden) osv. NorthVolt försöker dessutom få till gruvor för att få försörjning av litium och kobolt till sina batterier. Men det verkar omöjligt att få till detta...
Ett annat exemplet med vattenkraftverken som stängs ned och rivs för att de måste söka om tillstånden att få ha dem och de nya reglerna är så dyra att följa att det inte lönar sig.
Eller som det verkar att man inte skall få bruka skogen på traditionellt sätt längre, eller kanske inte alls. EU vill rädda sin co2-ststistik med att förlänga kolcykeln. Att det i praktiken inte funkar bryr de sig inte så mycket om...
Boliden har förresten problem att bli av med överskottet från smältverken också. Det är ett material som är mindre giftigt än stenkross och har bättre egenskaper än stenkross vid husbyggen och vägbyggen, men det får inte användas då det är en restprodukt. Produkten klassas som industriavfall och man måste istället bygga deponier för materialet, som alltså är omsmält sten som i huvudsak består av kisel och järn. Många vägar och hus i Skellefteå är redan byggda på s.k. Järnsand. Skall de rivas? Nej, det är det inga krav på. Detta är ytterligare ett exempel på hur miljökrav är på väg att förgöra möjligheterna för industrin i landet.
Så, hur skallmsverige ta sig ur detta? Höga miljökrav är bra, men de måste ju också vägas med nyttan för samhället, just nu väger miljökraven mycket tyngre...
Vi kastar in skogen i debatten och bjuder in @Maskintok.
För att klara gällande klimatmål är den stora frågan hur det blir med avverkningen framöver. Sverige är ett föregångsland när det gäller avverkning och återplantering. Om jag förstått saken rätt har vi mer skog nu än förr. Men nu ska alltså avverkningen minska så att skogen får ägna sig åt co2 upptagning istället?
För att klara gällande klimatmål är den stora frågan hur det blir med avverkningen framöver. Sverige är ett föregångsland när det gäller avverkning och återplantering. Om jag förstått saken rätt har vi mer skog nu än förr. Men nu ska alltså avverkningen minska så att skogen får ägna sig åt co2 upptagning istället?
Det blir ju inte så mycket co2-upptag då den redan är färdigvuxen, det blir mest en förlängning på kolcykeln. "Om skogen står kvar i 20 år till efter 60 år, så har vi ju ökat skogens upptagningsförmåga med 33%!"Krille-72 skrev:
Vi kastar in skogen i debatten och bjuder in @Maskintok.
För att klara gällande klimatmål är den stora frågan hur det blir med avverkningen framöver. Sverige är ett föregångsland när det gäller avverkning och återplantering. Om jag förstått saken rätt har vi mer skog nu än förr. Men nu ska alltså avverkningen minska så att skogen får ägna sig åt co2 upptagning istället?
Jag vet inte om man skall skratta eller gråta...
Här är en artikel värd att läsa. Detta kan vara framtiden gott folk. Läs och kommentera!
https://danskebank.se/-/media/files...ed409ec&hash=615F15CC0726BD0B99DA6B44DC185B7D
https://danskebank.se/-/media/files...ed409ec&hash=615F15CC0726BD0B99DA6B44DC185B7D
Ja det här är ju högst intressant. Är det någon, som vet var ( om ) det finns grafer över hur mycket den totala massan av t.ex. en gran ( stam + grenar + barr + rötter ) verkligen växer med stigande ålder ?pacman42 skrev:
Att ge MP vågmästarroll ger långtgående effekter man "inte" kunde förutse. Naivt som någon sa
Det ska bara se bra och miljövänligt ut, sen om det verkligen är det spelar mindre roll.
Vi kommer få importera massvis med material samt el till högre priser och smutsigare klimat.
Jag vill se andra blocket styra, ju tidigare desto bättre. Det kan vara en väg ut ur denna soppa.
Det ska bara se bra och miljövänligt ut, sen om det verkligen är det spelar mindre roll.
Vi kommer få importera massvis med material samt el till högre priser och smutsigare klimat.
Jag vill se andra blocket styra, ju tidigare desto bättre. Det kan vara en väg ut ur denna soppa.
Man kan räkna på det här:HasseTeknik skrev:
- https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/ekonomi/skogsvard-och-ekonomi/
Men jag kan för lite för att använda dessa verktyg rent praktiskt tyvärr.
Jo, men problemet är ju att skogsförvaltare räknar ekonomi på enbart virket ( + ev. flis) och miljörörelsen räknar hela plantan och jag har inte lyckats hitta siffror, som varken bekräftar eller förkastar påståenden om att fler år ökar förmågan att binda CO2 i motsvarande mängd.
Trädkronan ökar inte i omfång när trädet börjar bli fullvuxet, den flyttas bara uppåt. Det är bara veden som ökar. Träden idag kapas när deras tillväxtkurva dalat för mycket, det är då det lönar sig att plantera nytt. Och när det inte blir så mycket mer ved, då kan inte heller så mycket mer koldioxid bindas.
Krille-72 skrev att om han har förstått saken rätt så har vi mer skog nu än förr. Jo det är rätt om man räknar träd, och med träd räknar bolagen även träd som är en halv meter höga, men skog. Jag bor i N. Norrland och där har vi ingen skog kvar, kalhyggen på kalhyggen och däremellan plantager med enbart ett trädslag i rader som aldrig någonsin kan bli en skog. Varför kämpar t.ex.. Sveaskog med att få hugga dom fjällnära skogarna och dom små rutor av skog med lite äldre skog som finns mellan kusten och fjällen, jo dom har ingen skog kvar. Läste förresten i en skogstidning att vi har mer skog i dag som är över 140 år än vi hade för 100 år sedan, var finns den skogen? Inte i Sverige.
Det beror ju till stor del på växtsättet också om t.ex. de nedersta grenarna förtvinar och t.o.m. ramlar av. Vi icke-forskare kan ju bara se trädets utseende och årsringarna på stubben efter avverkning och det går ju att räkna på. Det jag är ute efter är siffror på hur mycket, som ändras när det även gäller grenar, barr och rötter.
Skogen har väl inte brukats traditionellt sedan det mekaniska skogsbruket tog över på 70 - 80-talet.
Även om Greta the Destroyer är en tacksam måltavla torde de snabbväxande barrplantagen på Irland betraktas som ett större hot mot pappersindustrin än miljöpolitiken, jag tror väl också att skogsindustrin är medveten om detta och att de höjda tonläget från företrädarna kanske framförallt ska tolkas som ett uttryck för att vilja öka konkurrenskraften i förhållande mot snabbväxande barrplantage i tempererade regnskogsområden.
Som en annärkning kan nämnas att det skogsindustrin kallar färdigvuxen ingalunda är ett biologiskt begrepp, det betyder snarare att trädet är färdigt för skörd och då ligger det förstås i beräkningen att trädet i sin storlek just då är lämpligt för maskinparken. Granar, tallar och alla de träd vi har kan bli många gånger större men då går skördemaskinerna bet.
Även om Greta the Destroyer är en tacksam måltavla torde de snabbväxande barrplantagen på Irland betraktas som ett större hot mot pappersindustrin än miljöpolitiken, jag tror väl också att skogsindustrin är medveten om detta och att de höjda tonläget från företrädarna kanske framförallt ska tolkas som ett uttryck för att vilja öka konkurrenskraften i förhållande mot snabbväxande barrplantage i tempererade regnskogsområden.
Som en annärkning kan nämnas att det skogsindustrin kallar färdigvuxen ingalunda är ett biologiskt begrepp, det betyder snarare att trädet är färdigt för skörd och då ligger det förstås i beräkningen att trädet i sin storlek just då är lämpligt för maskinparken. Granar, tallar och alla de träd vi har kan bli många gånger större men då går skördemaskinerna bet.
Från artikeln jag länkade tidigare:
”Skogsbruket kan hänvisa till ett ”track record” som är svårslaget. De senaste 60 åren har man i Sverige lyckats med konststycket att öka den totala skogsvolymen med över 50 %. Samtidigt har man tagit ut hela den ursprungliga volymen två gånger. Det låter nästan för bra för att vara sant.
Under denna period har man i princip utrotat kemiska bekämp ningsmedel i skogen. Man har blivit den i särklass viktigaste näringen för att behålla landsbygden levande. Årligen dragit in över 100 mdr kr netto i exportintäkter genom att såga trävaror
till hus och koka massa till förpackningar. Man har utvecklat ett skogsbruk helt fokuserat på att maximera mängden sågtimmer, se figur 1. Men genom att också ta tillvara på restprodukterna har man successivt lyckats tränga undan fossil olja i energisystemet. Detta har gjort att bioenergi från skogen i dag utgör drygt 30 % av Sveriges totala energiförbrukning. Skogen och skogens produkter har etablerat sig som den i särklass största kolsänkan i Sverige”.
Det gäller att vara mycket uppmärksam när valstugorna öppnar nästa år. Det är dags för folk att uppmärksamma vad miljörörelsen egentligen håller på med samt vilka konsekvenser deras förslag verkligen får för både Miljö och Näringsliv.
”Skogsbruket kan hänvisa till ett ”track record” som är svårslaget. De senaste 60 åren har man i Sverige lyckats med konststycket att öka den totala skogsvolymen med över 50 %. Samtidigt har man tagit ut hela den ursprungliga volymen två gånger. Det låter nästan för bra för att vara sant.
Under denna period har man i princip utrotat kemiska bekämp ningsmedel i skogen. Man har blivit den i särklass viktigaste näringen för att behålla landsbygden levande. Årligen dragit in över 100 mdr kr netto i exportintäkter genom att såga trävaror
till hus och koka massa till förpackningar. Man har utvecklat ett skogsbruk helt fokuserat på att maximera mängden sågtimmer, se figur 1. Men genom att också ta tillvara på restprodukterna har man successivt lyckats tränga undan fossil olja i energisystemet. Detta har gjort att bioenergi från skogen i dag utgör drygt 30 % av Sveriges totala energiförbrukning. Skogen och skogens produkter har etablerat sig som den i särklass största kolsänkan i Sverige”.
Det gäller att vara mycket uppmärksam när valstugorna öppnar nästa år. Det är dags för folk att uppmärksamma vad miljörörelsen egentligen håller på med samt vilka konsekvenser deras förslag verkligen får för både Miljö och Näringsliv.
