I Japan lagras virke av tradition vertikalt, jag har varken sett eller hört något som talar emot metoden. Se bara till att planken inte lutar för mycket utan står så vertikalt som det bara är möjligt, annars kan det kanske finnas risk för att plankorna böjer sig lite med tiden. Egentligen kanske det är mer logiskt att förvara virke vertikalt med tanke på hur träd växer?
Största nackdelen med att förvara virke stående på änd är väl att man inte får hjälp av tyngdkraften med att hålla virket rakt.
Det finns ett fenomen som i hållfasthetsläran heter krypning och som går ut på att trä kan deformeras plastiskt i viss mån om det får ligga i spänn tillräckligt länge. Det innebär rent praktiskt att om man stabblägger virket ordentligt så håller stabben emot vridningen och på sikt minskar vridkraften och plankan blir inte fullt så vriden som den annars skulle ha blivit.
En kamrat förvarar mycket virke stående på änd i ett uthus med högt till tak....och jag började fundera på varför det vred sig så mycket....och det här är det teoretiska svaret som jag fick fram......
Det finns ett fenomen som i hållfasthetsläran heter krypning och som går ut på att trä kan deformeras plastiskt i viss mån om det får ligga i spänn tillräckligt länge. Det innebär rent praktiskt att om man stabblägger virket ordentligt så håller stabben emot vridningen och på sikt minskar vridkraften och plankan blir inte fullt så vriden som den annars skulle ha blivit.
En kamrat förvarar mycket virke stående på änd i ett uthus med högt till tak....och jag började fundera på varför det vred sig så mycket....och det här är det teoretiska svaret som jag fick fram......
Det var något sådan jag funderade om också. Men jag stabbar virket och förvarar det ute först på det normala viset, under några plåtbitar som tak.
Men om man förvarar det redan torkade virket vertikalt i verkstan, där jag har en mindre mängd virke, så borde väl den värsta vridningen har gått ur redan, så att säga.
Men om man förvarar det redan torkade virket vertikalt i verkstan, där jag har en mindre mängd virke, så borde väl den värsta vridningen har gått ur redan, så att säga.
Du har helt rätt i detta. Det du beskriver kallas i materialläran för spänningsrelaxation. Dvs att spänningen relaxerar under konstant töjning. Krypning är töjning som funktion av tid under belastning. Mikromekaniskt är det samma fenomen, men man mäter det och uttrycker det bara på lite olika sätt. Jag är helt övertygad om att klassisk stabbning är rätt väg att gå. När materialet är torrt och fint kan man kanske förvara det stående om man har konstant temperatur och luftfuktighet. Jag menar, man skall ju i alla fall rikta materialet som inledande del av snickeriarbetet.heimlaga skrev:
Det är rätt det ni säger. Men ni är ni nere på micrometernivå som är helt orelevant i sammanhanget kan jag tycka. För frågan var väll om man kan förvara det stående och inte torka det stående. Jag har haft plankor stående i många år och det har det inte varit något fel på vid tillverkning både ek mahogny och furu. Men det är kanske möjligt vad vet jag, att om det står förvarat i flera årtionde att det kanske händer något.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Konstigt att hus inte bågnar ihop om stående virke skulle "krypa".
Låt virket vrida sig under torkningen och bli spänningsfritt.
Ska man "lufttorka" virke så behöver det nog ligga i rätt miljö något år iaf.
Stående torkning/förvaring har den fördelen att båda sidor torkar lika, en liggande torkar bättre/fortare på ovansidan.
Protte
Låt virket vrida sig under torkningen och bli spänningsfritt.
Ska man "lufttorka" virke så behöver det nog ligga i rätt miljö något år iaf.
Stående torkning/förvaring har den fördelen att båda sidor torkar lika, en liggande torkar bättre/fortare på ovansidan.
Protte
Redigerat:
