Hur räknas verkningsgrad?
Hur räknas verkningsgraden ut på en vedpanna (eller pellets för den delen)? Vad tas med? Är den den värmeenergi man får ut av bränslen oavsett var denna energi tar vägen? Räknas värmeenergin i rökgaserna med? Pannans värmeläckage till omgivningen? Eller är det bara förmågan att överföra värme till vattnet?
Om jag minns rätt har vår kökspanna en angiven verkningsgrad på 72% (vanlig överförbränning alltså). Men en kökspanna ger ju även en hel del varmluft och de varma rökgaserna ger en varm skorsten som avger en del värme under kanske 10 timmar.
Men om verkningsgraden anger förmåga att tillgodogöra sig värmeenergi oavsett pannans konstruktion för värmeöverföring, är ju den teoretiska verkningsgraden bra lägre än 72%, även om vi kan ta till vara det mesta ändå.
Bara lite nyfiken...
Om jag minns rätt har vår kökspanna en angiven verkningsgrad på 72% (vanlig överförbränning alltså). Men en kökspanna ger ju även en hel del varmluft och de varma rökgaserna ger en varm skorsten som avger en del värme under kanske 10 timmar.
Men om verkningsgraden anger förmåga att tillgodogöra sig värmeenergi oavsett pannans konstruktion för värmeöverföring, är ju den teoretiska verkningsgraden bra lägre än 72%, även om vi kan ta till vara det mesta ändå.
Bara lite nyfiken...
Lite info här kanske?
http://www.afabinfo.com/pdf_doc/faktablad/artverkningsgrader.pdf
http://www.afabinfo.com/pdf_doc/faktablad/artverkningsgrader.pdf
Perfekt - tack!
Om jag läser det dokumentet, betyder det att den faktiska verkningsgraden är högre än både systemverkningsgrad och den angivna pannverkningsgraden eftersom vi tar till vara strålningsvärme från pannan, delvis rökgasvärme och strålningsvärme från systemet i övrigt, eftersom allt finns inne i huset. Åtminstone gäller det vinterhalvåret (under sommaren eldar vi ändå inte i kökspannan).
Sammanfattat
För en kökspanna borde förbränningsverkningsgraden var mest intressant, d v s 100% minus ej tillgodogjort rökgastemperatur, luftöverskott och andel oförbränt i aska (minimalt) och rökgaser. CO-halt och CO2-halt blir intressant för att räkna ut oförbränt i rökgaserna.
ÄFAB konstaterar också att systemverkningsgraden hos en eldstad som också fungerar som radiator är högre än en vanlig värmepanna. Det borde innebära att ett kökspannesystem eller liknande, inte drar så mycket mer ved än en modern vedpanna som står i ett utrymme där förlusterna inte tas till vara trots att underförbränningspannan har högre pannverkningsgrad. (De låga utsläppen talar naturligtvis ändå till den moderna pannans fördel.)
Om jag läser det dokumentet, betyder det att den faktiska verkningsgraden är högre än både systemverkningsgrad och den angivna pannverkningsgraden eftersom vi tar till vara strålningsvärme från pannan, delvis rökgasvärme och strålningsvärme från systemet i övrigt, eftersom allt finns inne i huset. Åtminstone gäller det vinterhalvåret (under sommaren eldar vi ändå inte i kökspannan).
Sammanfattat
För en kökspanna borde förbränningsverkningsgraden var mest intressant, d v s 100% minus ej tillgodogjort rökgastemperatur, luftöverskott och andel oförbränt i aska (minimalt) och rökgaser. CO-halt och CO2-halt blir intressant för att räkna ut oförbränt i rökgaserna.
ÄFAB konstaterar också att systemverkningsgraden hos en eldstad som också fungerar som radiator är högre än en vanlig värmepanna. Det borde innebära att ett kökspannesystem eller liknande, inte drar så mycket mer ved än en modern vedpanna som står i ett utrymme där förlusterna inte tas till vara trots att underförbränningspannan har högre pannverkningsgrad. (De låga utsläppen talar naturligtvis ändå till den moderna pannans fördel.)
Sen kan man dessutom köra vissa pannor med kondensation efter pannan, och på så sätt inbilla sig själv att man har en verkningsgrad på över 100%, har jag hört.
Mitt svar på den ursprungliga frågan blir därför: "Precis hur f-n som helst!"
Mitt svar på den ursprungliga frågan blir därför: "Precis hur f-n som helst!"