Hur "nödkyla" solvärmesystemet?
Det finns uppenbarligen flera teorier och idéer om hur man ska hantera den överskottsvärme, som man kan få i ett solvärmesystem, om förbrukningen är för liten i förhållande till solinstrålningen.
Egentligen skulle man ha en motordriven markis över solfångarna, för att bota problemet vid källan. Men det vet jag inte om det finns. Jag har i alla fall inte sett det någonstans.
Kanske något man skulle börja sälja?
Hur gör du, som har solvärme, för att hantera detta problem?
Egentligen skulle man ha en motordriven markis över solfångarna, för att bota problemet vid källan. Men det vet jag inte om det finns. Jag har i alla fall inte sett det någonstans.
Kanske något man skulle börja sälja?
Hur gör du, som har solvärme, för att hantera detta problem?
Det handlar väl om styr/reglerteknik av vattenflödet till panelerna, eller? Hittade lite info här:
http://www.boroe.com/PDF-DOK/Produktblad_SolpaketTIP.pdf
http://www.boroe.com/installation/default.htm
http://www.boroe.com/PDF-DOK/Produktblad_SolpaketTIP.pdf
http://www.boroe.com/installation/default.htm
Ja, det är ju första steget.
Men jag menar vad man tar sig till, när ackumulatortankarna är uppladdade till i närheten av kokpunkten och solen fortfarande skiner så att det vill bli ännu varmare?
Men jag menar vad man tar sig till, när ackumulatortankarna är uppladdade till i närheten av kokpunkten och solen fortfarande skiner så att det vill bli ännu varmare?
Då stänger ju solstyrsystemet automatiskt av matningen till acken och sedan krävs någon form av kylning av solsystemet, varav partiell förångning tycks vara det vanligaste nere på kontinenten, alt. kylning med kallvattenslinga. Markiser har jag bara hört diskuteras - det verkar vara lite krångligt i jämförelse med kylning eftersom mer mekanik är inblandat.
Bäst vore förstås om man kunde lagra solenergiöverskottet till vintern men det är ju som bekant lite lurigt... Den som har en bra lösning på det problemet lär kunna tjäna en del sköna slantar.
Bäst vore förstås om man kunde lagra solenergiöverskottet till vintern men det är ju som bekant lite lurigt... Den som har en bra lösning på det problemet lär kunna tjäna en del sköna slantar.
Ja, just det. Det är ju det som ger problemet, eftersom det är då det blir hett som tusan på taket. Partiell förångning är ju en metod, om anläggningen är konstruerad för att fungera så. Men annars då? Var ska man göra av värmen, när det blir för mycket?Kasch skrev:
OK, saknar ditt system helt kylning idag? Kanske vore värt att skaffa ett drivpaket med inbyggda kylmöjligheter som partiell förångning? Fast helt gratis är det ju inte - Exoheat tar 7875:- för sitt system (CU-8), expansionskärl inkluderat. Se http://www.exoheat.com/filer/manual_cu8.pdf.
Några bra tips om mekanisk skuggning eller liknande har jag tyvärr inte. Du kanske skulle prova att ställa frågan på solforumet under www.pellets.info ?
Några bra tips om mekanisk skuggning eller liknande har jag tyvärr inte. Du kanske skulle prova att ställa frågan på solforumet under www.pellets.info ?
Jaså, det finns ett solforum också. Tack för tipset.
För närvarande har jag det så här (fast det ville jag egentligen inte tala om, innan jag fått lite andra idéer från andra människor):
1. Någorlunda rejäla tankar, 2250 liter, gör ju att det finns en del att värma upp, till att börja med. 60ºC temperaturhöjning där är 155 kWh, ungefär.
2. Ett element i källaren, kopplat för att kunna självcirkulera, om cirkulationspumpen för övrigt står stilla på sommaren. Men jag vet ju egentligen inte hur mycket effekt jag kan mata ut där. Men i princip är det ju en bra tanke att värma grunden och jaga ut fukten ur källaren på sommaren. Jag provade att öppna det elementet fullt häromkvällen. Då hade det tömt tankarna på morgonen (normalt räcker de till nästa kväll), men så här års körs det ju ut en del för att värma huset också. Förespråkarna för denna princip säger att det går att mäta hur grunden, och även marken runt huset, värms upp, och att det skulle komma huset tillgodo om inte till vintern, så en bit in på hösten, i alla fall.
3. På vinden finns två rum, där vi brukar ha tvärdrag på sommaren (fönster och dörrar öppna rakt igenom vinden). Som nästa "nödsteg" kan man ju tänka sig att köra cirkulationspumpen, shunten fullt öppen, temostatventilerna i vindsrummen på fullt pådrag och så låta värmen blåsa bort där uppe. Eftersom det är högst upp blir det inte någon värme vi lider av i resten av huset. Förhoppningsvis håller övriga termostatventiler i huset tätt, så att den enda extravärmen blir det som cirkulerar i matarrören.
4. Jag har en enkel möjlighet att ansluta en magnetventil och tappa hetvatten ur beredaren, om det blir riktigt varmt i tanken. Men det vill jag ju egentligen inte, eftersom jag har kommunalt vatten, så det kostar ju några öre för varje liter som rinner bort på det viset. Det sitter ingen ventil där nu, men vi har i alla fall förberett för den.
5. Tvångsduschning, kan man kommendera ungarna till det? Emily tyckte vi skulle skaffa en swimmingpool, som vi kunde värma upp...
För övrigt är mitt system inte av den typ som medger partiell förångning. Trycket går upp till 9 bar, vilket höjer kokpunkten till 175ºC, ungefär, men sen börjar det ju att fräsa i rören.
För närvarande har jag det så här (fast det ville jag egentligen inte tala om, innan jag fått lite andra idéer från andra människor):
1. Någorlunda rejäla tankar, 2250 liter, gör ju att det finns en del att värma upp, till att börja med. 60ºC temperaturhöjning där är 155 kWh, ungefär.
2. Ett element i källaren, kopplat för att kunna självcirkulera, om cirkulationspumpen för övrigt står stilla på sommaren. Men jag vet ju egentligen inte hur mycket effekt jag kan mata ut där. Men i princip är det ju en bra tanke att värma grunden och jaga ut fukten ur källaren på sommaren. Jag provade att öppna det elementet fullt häromkvällen. Då hade det tömt tankarna på morgonen (normalt räcker de till nästa kväll), men så här års körs det ju ut en del för att värma huset också. Förespråkarna för denna princip säger att det går att mäta hur grunden, och även marken runt huset, värms upp, och att det skulle komma huset tillgodo om inte till vintern, så en bit in på hösten, i alla fall.
3. På vinden finns två rum, där vi brukar ha tvärdrag på sommaren (fönster och dörrar öppna rakt igenom vinden). Som nästa "nödsteg" kan man ju tänka sig att köra cirkulationspumpen, shunten fullt öppen, temostatventilerna i vindsrummen på fullt pådrag och så låta värmen blåsa bort där uppe. Eftersom det är högst upp blir det inte någon värme vi lider av i resten av huset. Förhoppningsvis håller övriga termostatventiler i huset tätt, så att den enda extravärmen blir det som cirkulerar i matarrören.
4. Jag har en enkel möjlighet att ansluta en magnetventil och tappa hetvatten ur beredaren, om det blir riktigt varmt i tanken. Men det vill jag ju egentligen inte, eftersom jag har kommunalt vatten, så det kostar ju några öre för varje liter som rinner bort på det viset. Det sitter ingen ventil där nu, men vi har i alla fall förberett för den.
5. Tvångsduschning, kan man kommendera ungarna till det? Emily tyckte vi skulle skaffa en swimmingpool, som vi kunde värma upp...
För övrigt är mitt system inte av den typ som medger partiell förångning. Trycket går upp till 9 bar, vilket höjer kokpunkten till 175ºC, ungefär, men sen börjar det ju att fräsa i rören.
du behöver inte vara orolig jag har inte lyckats komma över 95 grader någonsin, går inefektiv som 17 vid den tempen
Var glad för att det system du har idag, det ger dig mera än varmvatten sommartid - och att fippla bort överskottet sommartid är billigare än att "plussa do" vår och höst.
Med stigande energipriser så blir denna "överdimensionering" mer o mer lönsam.
Jag tycker att det finns några sätt i ditt fall, tex:
#1 du kan utnyttja att verkningsgraden "på taket" sjunker mycket kraftigt med stigande intemp till panelerna
Koppla så (sommartid) att när säg halva tanken är fylld till säg 90-95 C så börjar du cirkulera varmt vatten till panelerna
(du kan räkna ut hur många kWh eller delta temp du behöver ha för att kunna ta nästa helsoldag)
#2 kyl acken nattetid (sommartid) gm att cirkulera hett vatten gm panelerna
(lika här, går att räkna ut hur mycket ledig kapacitet som behövs)
#3 att ha ett/flera (stora) element i självcirk som värmer/torkar ur källaren sommartid det mår huset bra av och det magasinerar också bra många kWh för kommande tider (går ja att räkna på)
detta kan man styra enkelt tex gm att en termostatstyrd ventil öppnar vid en viss laddnivå eller temp i acken
detta alternativ skulle jag prioritera och ta 1&2 om 3:an ej räcker
#4 kylning med en fläkt är möjlig och billigare än pariell kokning, men nakcdelen är elförbrukning och elberoende, varför 3 är bättre/billigare
#5 nödkylning med kommunalt vatten (tryck även vid strömbortfall) kan ju vara bra att ha "på toppen"
1:an tycker jag att man skall försöka jobba på först, men i ditt fall tycker jag att 3:an skall ha högsta prioritet
Med stigande energipriser så blir denna "överdimensionering" mer o mer lönsam.
Jag tycker att det finns några sätt i ditt fall, tex:
#1 du kan utnyttja att verkningsgraden "på taket" sjunker mycket kraftigt med stigande intemp till panelerna
Koppla så (sommartid) att när säg halva tanken är fylld till säg 90-95 C så börjar du cirkulera varmt vatten till panelerna
(du kan räkna ut hur många kWh eller delta temp du behöver ha för att kunna ta nästa helsoldag)
#2 kyl acken nattetid (sommartid) gm att cirkulera hett vatten gm panelerna
(lika här, går att räkna ut hur mycket ledig kapacitet som behövs)
#3 att ha ett/flera (stora) element i självcirk som värmer/torkar ur källaren sommartid det mår huset bra av och det magasinerar också bra många kWh för kommande tider (går ja att räkna på)
detta kan man styra enkelt tex gm att en termostatstyrd ventil öppnar vid en viss laddnivå eller temp i acken
detta alternativ skulle jag prioritera och ta 1&2 om 3:an ej räcker
#4 kylning med en fläkt är möjlig och billigare än pariell kokning, men nakcdelen är elförbrukning och elberoende, varför 3 är bättre/billigare
#5 nödkylning med kommunalt vatten (tryck även vid strömbortfall) kan ju vara bra att ha "på toppen"
1:an tycker jag att man skall försöka jobba på först, men i ditt fall tycker jag att 3:an skall ha högsta prioritet
Inte över 95 grader?? Jag har hört flera fall, bland annat från min egen installatör, där isoleringen till matarledningen från solfångaren smält då temperaturen ibland ligger på 170-180 grader med vakumsolfångare... (Vanlig rörisolering som då inte varit högtemperaturtålig).
Innan vi fått i vatten, och alltså inte hade någon belastning på solfångaren, mätte jag 174ºC på kopparplåten i rören.
Det är nog ingen mening att cirkulera vatten på nätterna. Jag har vakuumrör med heatpipe, så det är omöjligt att få ut värmen i solfångaren igen. Blir ju lite förluster i rören, förstås.
Elementet i källaren blir första steget, förstås.
Det är nog ingen mening att cirkulera vatten på nätterna. Jag har vakuumrör med heatpipe, så det är omöjligt att få ut värmen i solfångaren igen. Blir ju lite förluster i rören, förstås.
Elementet i källaren blir första steget, förstås.
vist ,man kan få villken temp man vill i en solfångar system, ställer man låg flöde får man hög temp ,ställer man högre flöde o lägre temp i systemet,min erfarenhet hittils e att ställer jag hög flöde får jag mindre skillnad mellan inkommande o utgående vattnet i sommras när d va som mest soligt killnaden var 10 grader fördelen e att stör inte skikningen i tanken (botten slinga) så mycke,o svårare att nå högre temp. får man driftstopp på en solig dag tempen kan mycke väl 170-180 grader ,har stoppat systemet på en dag på prov kom up till 115 grader på nolltid
Klaus L på solentek har gjort så. Det ligger massa slang nergrävd under huset.Mr_B skrev:
Har tyvärr inte hittat någon mer info om detta..
Detta är absolut ett relevant problem.
Jag kommer att optimerar för höst och vår och montera fångaren med cirka 60 graders lutning rakt mot söder, det minskar solinstrålningen på sommaren något. Sedan tänker jag placera den på nere på backen och mekaniskt avskärma delar av solfångaren på sommaren, enligt idén med markis. Tänk KISS
Jag kommer att optimerar för höst och vår och montera fångaren med cirka 60 graders lutning rakt mot söder, det minskar solinstrålningen på sommaren något. Sedan tänker jag placera den på nere på backen och mekaniskt avskärma delar av solfångaren på sommaren, enligt idén med markis. Tänk KISS
Ställer man solfångarna på backen är det naturligtvis en bagatell att både luta dem som man vill och att skugga dem, om det blir för soligt. Men i mitt fall hade det varit samma sak som att skugga dem alldeles för mycket, på grund av omgivande skog.