El är ingen energikälla, utan det är en metod att överföra arbete från en kraftkälla till en användare.

Som användare betalar vi (starkt förenklat) för själva arbetet via energikostnaden (kr/kW) och för överföringen via kostnaden till elnätet.

I praktiken tillkommer sedan skatter, fasta avgifter, myndighetsavgifter etc.

Nu när kostnaden för vår elanvändning stiger då reagerar vi naturligtvis på att det blir dyrare (konstigt vore det annars) men har vi inte funderat på det tidigare så borde vi fundera på; Hur mycket värderar vi att vi har tillgång till elkraft?

När elkraftsutbyggnaden accelererade för ca 100 år sedan då accepterade många (vi kan nog säga de flesta) att det byggdes kraftstationer och kraftledningar eftersom kunde ersätta kroppsarbete med elkraft och dessutom kunde få belysning.

Idag tar vi tillgång till billig elkraft som en självklarhet och har vant oss med det. Men det är mycket möjligt att vi kommer att få en högre kostnad för vår elkraft framöver.

Ett sätt att hantera detta är att fundera över hur vi värdesätter elkraften.

Kan du ersätta din elbelysning med annan ljuskälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?

Kan du ersätta driften en hiss, eller driften av din elektronik med en annan drivkälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?

Går du igenom din elanvändning så ser du att ”priset” (hur du värdesätter) elkraften beror på vad du använder den till.

För de flesta torde värderingen av direktel för uppvärmning vara betydligt lägre än värdet av att kunna driva datorer och annan elektronik.

Om du bara har tillgång till en viss mängd elkraft (t.ex. 10 000 kWh/år) då måste du hushålla med den energimängden. Då får du tänka efter var du har jag störst nytta av att använda den mängden elkraft, och hur minskar jag min elanvändning till den energimängden?

För drygt 10 år sedan när diskussionens vågor gick höga om ”vitsen” med att sätta krav på ljuskällornas effektivitet, av många kallat; ”att förbjuda glödlampor, så höll jag ett föredrag bl.a. om verkningsgrad för ljuskällor.

Där jämförde jag glödlampans ca 2 % med att förflytta ett paket uppför en trappa i ett hus ytan hiss.

· En person som väger 82kg går uppför en trappa med ett paket som väger 20kg på ryggen (totalt 102kg). Han avancerar i genomsnitt ett våningsplan (3m) på 24sek
· Han levererar då medeleffekten 125W och efter 8 timmas promenad, energin (arbetet att bära paketet + sig själv) 1kWh. (Bara paketet ~ 0.2kWh)
· För 1 kWh elenergi betalar vi idag ca 1.3 kr
· Inklusive värmeförluster, (η ~ 12%), 8,3kWh
· Total verkningsgrad 0.2/8.3 ~ 2,4%

Jag kom alltså med ett antal förenklingar och approximationer fram till att det är en ganska dålig verkningsgrad i att bära paket i trapp. En eldriven hiss kan göra arbetet betydligt effektivare (mindre förluster) och den nödvändiga elenergin kostar inte så mycket t.ex. i förhållande till matkostnaden.

Desto mer jag har arbetat med frågor om elanvändning desto mer har jag sett fördelen i att försöka använda elkraften så effektivt som möjligt för varje uppgift (belysning, elektronik, ventilation etc.) och försöka att se (värmeförluster) som något som vi visserligen kan få, men inte värdera den ”nyttan” av elenergin så stort.

Även om man, i exemplet, efter 8 timmars arbete skulle kunna tillföra byggnaden (huset) ca 8 kWh (kropps)värme ser nog få det, som en bra lösning att på det viset kunna värma huset, d.v.s. ingenting att prioritera eller föredra.

Idag betalar vi lika mycket för varje kWh även om ”nyttan”(värdet) för oss, kan anses olika om det handlar t.ex. om värme, driften en hiss, av elektronik, belysning etc.

Kan det vara så att vi borde ändra vårt sätt att värdesätta elenergin (kWh) beroende på vad vi använder den till, och därigenom göra det lättare att prioritera effektivare elanvändning?
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.