18 346 läst ·
22 svar
18k läst
22 svar
Hur mycket hänger sig en grind?
Vet inte hur låsningen skulle se ut men när jag riktade upp en grind som hade sjunkit lät jag grinden hänga kvar i gångjärnen, tog bort diagonalbrädan, spände upp grinden lite högre än låset och skruvade fast diagonalen igen. I nybyggnation och lodräta gångjärn skall det väl inte behövas men kanske kan det vara en ide. Det är samma sak om man vill att bdfintligt staket ska matcha i höjd. Snickra fyrkanten stadig innan placering men skruva fast diagonalen på plats. Det förutsätter ju att det inte spöregnar o e ganska gött o va ute o pula.
Rent teoretiska nedböjningar på en eller två bräder pga dess egenvikt går ju snabbt att räkna ut men en hel grind med fackverk, ja då tror till och med en civilingenjör att det är vettigare att testa sig fram.
Rent teoretiska nedböjningar på en eller två bräder pga dess egenvikt går ju snabbt att räkna ut men en hel grind med fackverk, ja då tror till och med en civilingenjör att det är vettigare att testa sig fram.
Suck, eller så har vissa läst igenom hela tråden två gånger och ändå lyckats missa information oavsett bilder. Jag ber om ursäkt för min miss men förstår inte denna anklagande ton. För mig är detta forum till för att hjälpa varandra och inte för att racka ner på folk som missar information, stavar fel eller särskriver.
Orsaken till min fråga var att det dels var oklart om vikten inkluderade beklädning av grinden eller bara stommen. Om man använder sig av nät påverkar det sällan nedböjningen då vikten är låg, det är svårt att spänna på ett bra sätt samt om man får till en bra montering endast fungerar i dragavlastningssyfte. Är det brädor, vilket jag missat att TS hade skrivit i sitt första inlägg, kan det få både en positiv alternativt negativ inverkan på hur mycket grinden hänger sig. Det beror på brädornas vikt (medtagna i beräkningen?) samt då de skall matcha staketet i övrigt dess placering/utformning på stommen, finns dock ingen information om detta i TS inlägg. Fördelen med brädor är att de både tryck- och dragavlastar. Det blir lite knepigare att räkna men tar man med dessa parametrar i estimeringen får man ett ganska korrekt resultat.
Ett tips är att minska nedböjningen av grinden genom att justera diagonalstöttans position med hänsyn tagen till beklädningen samt var man önskar få belastningarna.
Då JKrister satt tonen i tråden avhåller jag mig vidare från att svara vidare. Jag önskar trådskaparen lycka till med detta spännande projekt.
Orsaken till min fråga var att det dels var oklart om vikten inkluderade beklädning av grinden eller bara stommen. Om man använder sig av nät påverkar det sällan nedböjningen då vikten är låg, det är svårt att spänna på ett bra sätt samt om man får till en bra montering endast fungerar i dragavlastningssyfte. Är det brädor, vilket jag missat att TS hade skrivit i sitt första inlägg, kan det få både en positiv alternativt negativ inverkan på hur mycket grinden hänger sig. Det beror på brädornas vikt (medtagna i beräkningen?) samt då de skall matcha staketet i övrigt dess placering/utformning på stommen, finns dock ingen information om detta i TS inlägg. Fördelen med brädor är att de både tryck- och dragavlastar. Det blir lite knepigare att räkna men tar man med dessa parametrar i estimeringen får man ett ganska korrekt resultat.
Ett tips är att minska nedböjningen av grinden genom att justera diagonalstöttans position med hänsyn tagen till beklädningen samt var man önskar få belastningarna.
Då JKrister satt tonen i tråden avhåller jag mig vidare från att svara vidare. Jag önskar trådskaparen lycka till med detta spännande projekt.
Nilsson2. Tackar för synpunkterna.
Beklädningen är inte medräknad i egenvikten utan det är enbart reglarna som ger nedböjning på 163mm. Dock är detta höftat och beräknat utifrån "Elementarfall 2" i min gamla formelsamling av Sture Lönnelid och Rune Norberg. (Fast inspänd ände och jämt fördelad last Q längst hela balkens längd. Q= egenvikten för den i bilden skissade träkonstruktionen, balken beräknad som 2st 45x120 reglar.
Min tanke var att om man då bygger grinden skevt med en skillnad på 163mm så skulle det vara för mycket om grinden enbart bestod av reglarna, men med addering av beklädnad i form av 21x70 råplan med c-c 90-100mm samt väder vind och sättningar så skulle de 163 mm jämnas ut.
Det jag funderar på nu är om jag istället för att bygga regelramen skevt i stället bygger den rak och vinkelrät, men tvingar den skevt med naren. Fördelen skulle vara att det är enklare att bygga grinden så istället för att göra vinklade urtag. Men då jag ännu inte hunnit så långt så är jag öppen för förslag.
/M
Beklädningen är inte medräknad i egenvikten utan det är enbart reglarna som ger nedböjning på 163mm. Dock är detta höftat och beräknat utifrån "Elementarfall 2" i min gamla formelsamling av Sture Lönnelid och Rune Norberg. (Fast inspänd ände och jämt fördelad last Q längst hela balkens längd. Q= egenvikten för den i bilden skissade träkonstruktionen, balken beräknad som 2st 45x120 reglar.
Min tanke var att om man då bygger grinden skevt med en skillnad på 163mm så skulle det vara för mycket om grinden enbart bestod av reglarna, men med addering av beklädnad i form av 21x70 råplan med c-c 90-100mm samt väder vind och sättningar så skulle de 163 mm jämnas ut.
Det jag funderar på nu är om jag istället för att bygga regelramen skevt i stället bygger den rak och vinkelrät, men tvingar den skevt med naren. Fördelen skulle vara att det är enklare att bygga grinden så istället för att göra vinklade urtag. Men då jag ännu inte hunnit så långt så är jag öppen för förslag.
/M
Klicka här för att svara