Hur kan jag ”se genom väggarna” på vårt plankhus med murad mellanvägg?
Har ett gammalt hus på Gotland som eventuellt ska byggas ut (det vill säga om det går och tillåts). Huset är byggt med en speciell teknik. Det har kallats ”bulhus”, men enligt AI är det ett ”plankhus med murat mellanvägg" eller ett "plankhus med kanalmur".
Ytterväggarna har ursprungligen bestått av två väggar med stående plankor fästa i tjocka bärande stockar uppe och nere. Mellan dessa har man murat med murbruk (inte sten eller tegelsten).
Under 1970-talet revs huset ur invändigt. Jag tror också att innerväggarna revs (åtminstone skedde så på vissa ställen). Delvis nya öppningar i muren gjordes - mot ägarnas invändningar - för dörrar och fönster. Nya innerväggar spikades med spånskivor på träreglar.
Vill nu bygga ut huset utan att skada väggarna ytterligare. Men hur vet vi var användbara ”hål” i murarna finns? Vi vill ju inte riva ner mer av innerväggarna än nödvändigt.
(Vi vill också ändra planlösningen inne i huset, men det blir kanske en annan tråd.
Huset fick genom ombyggnaden på 1970-talet en för oss olämplig planlösning, vilken är skälet till att en utbyggnad behövs. Den domineras av en helt onödig T-formad korridor - ett utrymme som kunde ha använts till ett extra rum och förstoring av särskilt badrummet och köket. Köket blev minimalt och placerades helt fel. Badrummet gjordes minimalt utan utrymme för badkar. Den gamla torpargrunden fylldes igen och ersattes av en platta där alla vatten- och avloppsledningar låstes fast på för en för oss fungerande planlösning helt felaktiga ställen. Bakgrunden till detta var att arkitekten i sin första ritning - som ägarna underkände - missat att ta hänsyn till de murade väggarna och ville ta upp mängder av nya hål i dessa för alla dörrar och fönster.)
Ytterväggarna har ursprungligen bestått av två väggar med stående plankor fästa i tjocka bärande stockar uppe och nere. Mellan dessa har man murat med murbruk (inte sten eller tegelsten).
Under 1970-talet revs huset ur invändigt. Jag tror också att innerväggarna revs (åtminstone skedde så på vissa ställen). Delvis nya öppningar i muren gjordes - mot ägarnas invändningar - för dörrar och fönster. Nya innerväggar spikades med spånskivor på träreglar.
Vill nu bygga ut huset utan att skada väggarna ytterligare. Men hur vet vi var användbara ”hål” i murarna finns? Vi vill ju inte riva ner mer av innerväggarna än nödvändigt.
(Vi vill också ändra planlösningen inne i huset, men det blir kanske en annan tråd.
Huset fick genom ombyggnaden på 1970-talet en för oss olämplig planlösning, vilken är skälet till att en utbyggnad behövs. Den domineras av en helt onödig T-formad korridor - ett utrymme som kunde ha använts till ett extra rum och förstoring av särskilt badrummet och köket. Köket blev minimalt och placerades helt fel. Badrummet gjordes minimalt utan utrymme för badkar. Den gamla torpargrunden fylldes igen och ersattes av en platta där alla vatten- och avloppsledningar låstes fast på för en för oss fungerande planlösning helt felaktiga ställen. Bakgrunden till detta var att arkitekten i sin första ritning - som ägarna underkände - missat att ta hänsyn till de murade väggarna och ville ta upp mängder av nya hål i dessa för alla dörrar och fönster.)
Beskrivningen av huset låter inte som bulhus.
Enl Wikipedia (som jag anser korrekt då beskrivningarna stämmer överens med min bild av bulhus som jag införskaffat från div olika källor):
På Gotland kallas ett hus i skiftesverk ofta för bulhus.
Skiftesverk är en träbyggnadsteknik. Väggar i skiftesverk består av liggande, grova plankor som är infällda i stolpar med spår.
De olika teknikerna med resvirke är inte identiska med, och får inte förväxlas med skiftesverk. Resvirke har alltid utfyllnad av stående stockar eller plankor, därav namnet.
Murverk är mig veterligt inget som har med bulhus att göra. (Eller mer specifikt då själva väggkonstruktionen.
Kanalmur eller dubbelmur med fyllning är väl tämligen traditionellt stenhusbygge?
Alt en variant på korsvirke om det avser utfyllnad mellan bärande stolpar?
Det är avgörande att förstå hur huset är konstruerat för att kunna ge några tips.
Det är stor skillnad på om det är ett bärande stolpverk eller bärande stenväggar.
Bilder och ev ritningar på huset underlättar att förstå hur det är byggt och vad som kan tänkas vara bärande resp inte. Särskilt bilder där man ser in i konstruktionen, dvs öppnade väggar och golv och tak.
Enl Wikipedia (som jag anser korrekt då beskrivningarna stämmer överens med min bild av bulhus som jag införskaffat från div olika källor):
På Gotland kallas ett hus i skiftesverk ofta för bulhus.
Skiftesverk är en träbyggnadsteknik. Väggar i skiftesverk består av liggande, grova plankor som är infällda i stolpar med spår.
De olika teknikerna med resvirke är inte identiska med, och får inte förväxlas med skiftesverk. Resvirke har alltid utfyllnad av stående stockar eller plankor, därav namnet.
Murverk är mig veterligt inget som har med bulhus att göra. (Eller mer specifikt då själva väggkonstruktionen.
Kanalmur eller dubbelmur med fyllning är väl tämligen traditionellt stenhusbygge?
Alt en variant på korsvirke om det avser utfyllnad mellan bärande stolpar?
Det är avgörande att förstå hur huset är konstruerat för att kunna ge några tips.
Det är stor skillnad på om det är ett bärande stolpverk eller bärande stenväggar.
Bilder och ev ritningar på huset underlättar att förstå hur det är byggt och vad som kan tänkas vara bärande resp inte. Särskilt bilder där man ser in i konstruktionen, dvs öppnade väggar och golv och tak.
Det är de tjocka stockarna som är bärande. Man har murat mellan dem och spikar stående brädor på in- och utsidan. Murbruket bör inte vara bärande, men det är ändå olämpligt att skada detta.Oldboy skrev:
Några ritningar finns inte. Det enda kommunen sparat är arkitektens första ritning, som inte alls motsvarar hur huset ser ut.
Jag undrar främst om det finns något sätt att tekniskt detektera var bruket är borta.
Huruvida det finns ngt instrument för detta vet jag ej.B BertStL skrev:
Jag föreställer mig att man antingen måste lossa på ngn bräda på in- eller utsida så man kan se in, och ev också känna med handen vad som kan finnas innanför.
Ett annat alt är att borra hål (på ställen som relativt lätt kan döljas om möjligt).
Två varianter på det:
- Borra med litet men långt borr och helt enkelt försöka känna med borret vad det borrar i för mtrl*.
- Borra med ett hålborr, dvs ta upp ett hål från in- eller utsida, så man kan se in bakom brädorna.
Ett problem med båda metoderna är om det finns vindskyddspapp/väv eller asfaboard som vindskydd bakom ytterpanelen, liksom då i de nyare delarna om det sitter fuktspärr/byggplast. Det är inte bra att ta hål på dessa skikt om man inte kan tejpa igen dem igen.
Man kan också få ledtrådar var facken bör vara om man kan se var takbjälkarna går. Det är dock möjligt att takbjälkarna inte ligger över stående väggstolpar om stommen är i grovt virke. Det beror antagligen på om huset från början varit avsett för tungt eller lätt tak, dvs torvtak eller ag-tak (vasstak). På Gotland har även förekommit tak av kalksten, och naturligtvis tegeltak om huset inte är så gammalt.
På nybyggda delar (tillbyggnader), som med största sannolikhet är byggda med moderna mtrl och tekniker, där är det troligt att takbjälkar/takstolar ligger över stående reglar. Normalt regelavstånd i dagens trästommar är cc 60 cm, där takstolar brukar ligga på cc 120 cm.
Hur gammalt är huset?
Är det byggt som boningshus från början?
Är huset k- eller q-märkt?
Husets ålder är inte känd, men det är nog från omkring 1900.
Det byggdes som affär (lanthandel) och bostad med en kammare och förrådsvind en trappa upp. (Affärens förråd fanns annars i en separat byggnad.)
Huset är inte K-märkt etc.
Huset hade i början av 1960-talet spåntak, som snart ersattes med brädpanel, takpapp och lite senare aluminiumplåt på tunna reglar.
Jag vet inte om takstolarna är ovan stolparna. Men jag tror knappast det var nödvändigt. Stockarna är mycket rejäla. Huset är byggt i kärnvirke.
Regelavståndet i väggarna är nog snarare 120 än 60 cm. Men det är passat efter de ursprungliga fönstren och dörrarna.
Tyvärr är det nog dubbla lager byggplast i väggarna, ett på ömse sida om isoleringen som lades till på 1970-talet.
(Jag är inne på att göra en lite större tillbyggnad i husets ena ände, vilket jag tror är oproblematiskt, att flytta en innervägg för att få större kök och att utvidga badrummet. Badrummet kan växa genom en mindre tillbyggnad, om det går utan att skada väggarna och tillåts med hänsyn till närheten till vägen. Ett alternativ är att flytta en innervägg, men då krävs en mindre utbyggnad på husets andra sida, som sannolikt inte kan ske utan att väggarna skadas.)
Hm, en sådan där väggscanner kanske skulle kunna detektera huruvida det är en stenvägg eller en trästolpe/regel/stock....?
Annars vet jag inget sätt att ta reda på hur ett hus är byggt annat än att börja lossa på delar för att kika bakom. just i detta fall låter det som om en radikal ändring gjordes under 70-t och om dessutom arkitektens ursprungliga förslag blivit åsidosatt så har antagligen en del saker i konstruktionen också ändrats till vad byggaren och/eller byggherren kände för vid tillfället. Eller så var man tvungen att modifiera förslaget då ursprungsbyggnaden inte var som man då förväntade sig och att det därför inte var praktiskt genomförbart att bygga som man/arkitekten hade tänkt sig.
Just det här huset tycks ha en märklig/ovanlig blandning av mtrl och byggmetod som åtminstone jag har svårt att få ett grepp om.
Med gamla hus är det inget konstigt att olika byggtekniker förekommer då de oftast har renoverats, byggts om och till under årens lopp. Det underlättar om man vet vilka delar av huset som är ursprungliga och vilka som är tillbyggda/kraftigt ändrade och ungefär när det inträffat och gärna varför. Då kan man bygga upp ngn form av föreställning av vad som kan förväntas.
T ex en blandning av stenväggar och träväggar kan bero på att huset byggts till. Ursprungligen ett stenhus som fått en tillbyggnad i trä. Eller, om inte en tillbyggnad, så är en annan gammal god orsak till sten att det funnits en eldstad där och kanske också en tillhörande stor bakugn.
Just på Gotland är ju gamla hus många ggr byggda i sten, om än oftast tjocka massiva kalkstensväggar.
En möjlighet appropå hushistoria är att mha fastighetsbeteckningen gå in på Lantmäteriet och se om och vilka uppgifter de har. Jag surfade in där för ett gäng år sedan och hittade att vår fastighet hade flyttats ut från byn till dagens läge vid Laga skifte som genomfördes i byn 1826-1830. Inte mkt hjälp för exakt konstruktion men ändå finns ju en del uppgifter om hur hus var byggda för olika tidsepoker och delar av landet genom tiderna. Både Gotland och Skåne avviker en del från övriga landet då både historia och lokala förutsättningar skiljer sig en del fr Sverige i övrigt. Det gör också att det kan finnas lokala data i andra källor än de stora nationella.
Visst är det intressant och spännande vilka perspektiv hushistoria kan ge för att förstå varför det ser ut som det gör idag?
Det ger också huset en "själ", en terroir där plats, historia och funktion binds samman till en begriplig enhet, till skillnad från dagens syn där plats och historia är bortrationaliserade så att samma potemkinkulissartade skokartongarkitektur möter en var i landet man än är.
Annars vet jag inget sätt att ta reda på hur ett hus är byggt annat än att börja lossa på delar för att kika bakom. just i detta fall låter det som om en radikal ändring gjordes under 70-t och om dessutom arkitektens ursprungliga förslag blivit åsidosatt så har antagligen en del saker i konstruktionen också ändrats till vad byggaren och/eller byggherren kände för vid tillfället. Eller så var man tvungen att modifiera förslaget då ursprungsbyggnaden inte var som man då förväntade sig och att det därför inte var praktiskt genomförbart att bygga som man/arkitekten hade tänkt sig.
Just det här huset tycks ha en märklig/ovanlig blandning av mtrl och byggmetod som åtminstone jag har svårt att få ett grepp om.
Med gamla hus är det inget konstigt att olika byggtekniker förekommer då de oftast har renoverats, byggts om och till under årens lopp. Det underlättar om man vet vilka delar av huset som är ursprungliga och vilka som är tillbyggda/kraftigt ändrade och ungefär när det inträffat och gärna varför. Då kan man bygga upp ngn form av föreställning av vad som kan förväntas.
T ex en blandning av stenväggar och träväggar kan bero på att huset byggts till. Ursprungligen ett stenhus som fått en tillbyggnad i trä. Eller, om inte en tillbyggnad, så är en annan gammal god orsak till sten att det funnits en eldstad där och kanske också en tillhörande stor bakugn.
Just på Gotland är ju gamla hus många ggr byggda i sten, om än oftast tjocka massiva kalkstensväggar.
En möjlighet appropå hushistoria är att mha fastighetsbeteckningen gå in på Lantmäteriet och se om och vilka uppgifter de har. Jag surfade in där för ett gäng år sedan och hittade att vår fastighet hade flyttats ut från byn till dagens läge vid Laga skifte som genomfördes i byn 1826-1830. Inte mkt hjälp för exakt konstruktion men ändå finns ju en del uppgifter om hur hus var byggda för olika tidsepoker och delar av landet genom tiderna. Både Gotland och Skåne avviker en del från övriga landet då både historia och lokala förutsättningar skiljer sig en del fr Sverige i övrigt. Det gör också att det kan finnas lokala data i andra källor än de stora nationella.
Visst är det intressant och spännande vilka perspektiv hushistoria kan ge för att förstå varför det ser ut som det gör idag?
Det ger också huset en "själ", en terroir där plats, historia och funktion binds samman till en begriplig enhet, till skillnad från dagens syn där plats och historia är bortrationaliserade så att samma potemkinkulissartade skokartongarkitektur möter en var i landet man än är.
Ska kolla om det finns någon väggscanner som klarar jobbet.Hm, en sådan där väggscanner kanske skulle kunna detektera huruvida det är en stenvägg eller en trästolpe/regel/stock....?
Annars vet jag inget sätt att ta reda på hur ett hus är byggt annat än att börja lossa på delar för att kika bakom. just i detta fall låter det som om en radikal ändring gjordes under 70-t och om dessutom arkitektens ursprungliga förslag blivit åsidosatt så har antagligen en del saker i konstruktionen också ändrats till vad byggaren och/eller byggherren kände för vid tillfället. Eller så var man tvungen att modifiera förslaget då ursprungsbyggnaden inte var som man då förväntade sig och att det därför inte var praktiskt genomförbart att bygga som man/arkitekten hade tänkt sig.
Just det här huset tycks ha en märklig/ovanlig blandning av mtrl och byggmetod som åtminstone jag har svårt att få ett grepp om.
Med gamla hus är det inget konstigt att olika byggtekniker förekommer då de oftast har renoverats, byggts om och till under årens lopp. Det underlättar om man vet vilka delar av huset som är ursprungliga och vilka som är tillbyggda/kraftigt ändrade och ungefär när det inträffat och gärna varför. Då kan man bygga upp ngn form av föreställning av vad som kan förväntas.
T ex en blandning av stenväggar och träväggar kan bero på att huset byggts till. Ursprungligen ett stenhus som fått en tillbyggnad i trä. Eller, om inte en tillbyggnad, så är en annan gammal god orsak till sten att det funnits en eldstad där och kanske också en tillhörande stor bakugn.
Just på Gotland är ju gamla hus många ggr byggda i sten, om än oftast tjocka massiva kalkstensväggar.
En möjlighet appropå hushistoria är att mha fastighetsbeteckningen gå in på Lantmäteriet och se om och vilka uppgifter de har. Jag surfade in där för ett gäng år sedan och hittade att vår fastighet hade flyttats ut från byn till dagens läge vid Laga skifte som genomfördes i byn 1826-1830. Inte mkt hjälp för exakt konstruktion men ändå finns ju en del uppgifter om hur hus var byggda för olika tidsepoker och delar av landet genom tiderna. Både Gotland och Skåne avviker en del från övriga landet då både historia och lokala förutsättningar skiljer sig en del fr Sverige i övrigt. Det gör också att det kan finnas lokala data i andra källor än de stora nationella.
Visst är det intressant och spännande vilka perspektiv hushistoria kan ge för att förstå varför det ser ut som det gör idag?
Det ger också huset en "själ", en terroir där plats, historia och funktion binds samman till en begriplig enhet, till skillnad från dagens syn där plats och historia är bortrationaliserade så att samma potemkinkulissartade skokartongarkitektur möter en var i landet man än är.
Kanske bör huset anses som ett korsvirkeshus. Det är ju byggt som ett sådant fastän det, kanske senare, försetts med brädpanel?
Det är nog många korsvirkeshus som försetts med brädpanel. Den gamla ursprungliga delen av vår brädklädda skånelänga kan vara ett korsvirkeshus att döma av de 4m2 vägg jag renoverat, dock utan stenfyllning, bara glasfiberull. Syllen och grunden är renoverade tidigare då de inte är en tidig 1800-tals-konstruktion.B BertStL skrev:
Många korsvirkeshus fick extra skydd av de nedre facken redan när de byggdes eller lite senare. Tak utan hängrännor ger mkt markskvätt vilket lerklinade väggar inte tycker om, liksom det ofta förekommande horisontalregnet. Så skyddet kunde vara pilflätade mattor lutade mot väggen eller brädor eller annat lämpligt mtrl man hade tillgång till. Kan tänka mig att i slutet av 1800-t när sågverksindustrin hade slagit igenom i hela landet så blev det hela väggarna, och inte bara de nedre facken, som blev brädslagna iom att det fanns tillgång till "billiga" brädor. (Iaf billigare än handklyvna.)
Är det en korsvirkesstomme så är det ett korsvirkeshus. Sedan har ju hybrider förekommit, liksom tillbyggnader av annan typ, liksom renoveringar med förenklad konstruktion.