Medlem
· Västra Götaland
· 17 inlägg
Hej!
Jag håller på att renovera ett förråd anno 1978. Det har tilläggsisolerats vid något tillfället med glasfiber samt diffusionsspärr. Förrådet har element som vi försökt hålla 10-15 grader året om.
Förrådet har alltid luktat gammal stuga och ventilationen har inte funnits förrän ett par år tillbaka. Trots ventilation så har lukten varit kvar.
För ungefär en vecka sedan så valde jag att riva ut allt utom reglar.
Jag märkte då bla fukt/svart mögel på utsidan av diffspärren (mot isoleringen). Min teori här är att fuktig luft har kondenserat mot plasten när utsidan är varmare än insidan. Det är framförallt den södra delen som varit påverkad. Utöver fukten i isolering så är reglarna i bra skick.
Förrådet har tyvärr ingen luftspalt mot panel och är inget jag kommer att kunna lägga till i efterhand. Med andra ord ligger panelen direkt mot reglar.
Min plan är att fortfarande ha värme och isolering i förrådet trots riskkonstruktionen. Efter en hel del googlade och sökande i forumtrådar så är min plan att köra på en öppen konstruktion där jag tänkt använda material som klarar en del fukt (träfiberisolering).
Så min vägg är tänkt att ha följande konstruktion:
Panel (målad med akrylat så andas ej)
Reglar med träfiber 70mm
Vindskydd
Luftspalt på 22mm med förmåga att kunna transportera luft fritt mellan tak/väggar och för att låta isolering transportera ut eventuell fukt inåt
Plywood
Jag har funderat på att installera ångbroms istället för vindskydd (som i dagsläget endast skall håll isoleringen på plats) men undrar nu om detta kommer att behövas eller är fukten som kommer inifrån marginell i ett förråd som detta. Kan ångbroms också låsa in fukt i reglerna i värsta fall?
Förrådet används som förvaring. Den fukten som tillkommer är luft utifrån samt enstaka cyklar som kommer in från regn. Förrådet kommer att vara uppvärmt 15 grader samt ha mekanisk frånluft för att skapa undertryck.
Jag inser att förrådet inte uppfyller alla moderna regler vad gäller konstruktion men tänker mig här att det säkert finns personer som byggt liknande och kan ge synpunkter?
Tack för feedback!
Jag håller på att renovera ett förråd anno 1978. Det har tilläggsisolerats vid något tillfället med glasfiber samt diffusionsspärr. Förrådet har element som vi försökt hålla 10-15 grader året om.
Förrådet har alltid luktat gammal stuga och ventilationen har inte funnits förrän ett par år tillbaka. Trots ventilation så har lukten varit kvar.
För ungefär en vecka sedan så valde jag att riva ut allt utom reglar.
Jag märkte då bla fukt/svart mögel på utsidan av diffspärren (mot isoleringen). Min teori här är att fuktig luft har kondenserat mot plasten när utsidan är varmare än insidan. Det är framförallt den södra delen som varit påverkad. Utöver fukten i isolering så är reglarna i bra skick.
Förrådet har tyvärr ingen luftspalt mot panel och är inget jag kommer att kunna lägga till i efterhand. Med andra ord ligger panelen direkt mot reglar.
Min plan är att fortfarande ha värme och isolering i förrådet trots riskkonstruktionen. Efter en hel del googlade och sökande i forumtrådar så är min plan att köra på en öppen konstruktion där jag tänkt använda material som klarar en del fukt (träfiberisolering).
Så min vägg är tänkt att ha följande konstruktion:
Panel (målad med akrylat så andas ej)
Reglar med träfiber 70mm
Vindskydd
Luftspalt på 22mm med förmåga att kunna transportera luft fritt mellan tak/väggar och för att låta isolering transportera ut eventuell fukt inåt
Plywood
Jag har funderat på att installera ångbroms istället för vindskydd (som i dagsläget endast skall håll isoleringen på plats) men undrar nu om detta kommer att behövas eller är fukten som kommer inifrån marginell i ett förråd som detta. Kan ångbroms också låsa in fukt i reglerna i värsta fall?
Förrådet används som förvaring. Den fukten som tillkommer är luft utifrån samt enstaka cyklar som kommer in från regn. Förrådet kommer att vara uppvärmt 15 grader samt ha mekanisk frånluft för att skapa undertryck.
Jag inser att förrådet inte uppfyller alla moderna regler vad gäller konstruktion men tänker mig här att det säkert finns personer som byggt liknande och kan ge synpunkter?
Tack för feedback!
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 198 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 198 inlägg
En svår nöt , 70 mm isolering är inte mycket .
Iom att ytterpanelen ej har ngn luftspalt så är det just ytterpanelen som ligger risigt till .
När du använder träfiberisolering så använd ångbroms mot den varma sidan .
När du ej kommer att använda en luftavfuktare så tippar jag att din konstruktion med en luftspalt snabbar på utbytet av fuktig inomhusluft till isoleringen mm.
Mitt råd är att bygga med ångbroms och skippa luftspalten .
Skaffa en hygrometer och gå absolut ej över 80% luftfuktighet .
Blir det över 80% RH så skaffa en luftavfuktare .
Iom att ytterpanelen ej har ngn luftspalt så är det just ytterpanelen som ligger risigt till .
När du använder träfiberisolering så använd ångbroms mot den varma sidan .
När du ej kommer att använda en luftavfuktare så tippar jag att din konstruktion med en luftspalt snabbar på utbytet av fuktig inomhusluft till isoleringen mm.
Mitt råd är att bygga med ångbroms och skippa luftspalten .
Skaffa en hygrometer och gå absolut ej över 80% luftfuktighet .
Blir det över 80% RH så skaffa en luftavfuktare .
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 17 inlägg
Tack för rådet!Tomture61 skrev:
En svår nöt , 70 mm isolering är inte mycket .
Iom att ytterpanelen ej har ngn luftspalt så är det just ytterpanelen som ligger risigt till .
När du använder träfiberisolering så använd ångbroms mot den varma sidan .
När du ej kommer att använda en luftavfuktare så tippar jag att din konstruktion med en luftspalt snabbar på utbytet av fuktig inomhusluft till isoleringen mm.
Mitt råd är att bygga med ångbroms och skippa luftspalten .
Skaffa en hygrometer och gå absolut ej över 80% luftfuktighet .
Blir det över 80% RH så skaffa en luftavfuktare .
Jag har själv vänt åt samma håll men går nog steget längre och tar en variabel ångbroms med väldigt lågt SD-värde (runt 0.2). Isover vario xtra.
Jag har både fukt- och temp-givare i förrådet som är kopplat till home assistant. Känns som jag får hålla koll på detta. Kanske värt att sätta fuktgivande i själva isoleringen med?
Medlem
· Västra Götaland
· 17 inlägg
Angående att skippa luftspalten. Eftersom luftspalten kommer att ha samma temp som insidan och installation av variabel ångbroms är på plats så kommer inte diffusion ske snabbare till regelverket. Jag tror du tänker på helt öppen konstruktion isf?Tomture61 skrev:
En svår nöt , 70 mm isolering är inte mycket .
Iom att ytterpanelen ej har ngn luftspalt så är det just ytterpanelen som ligger risigt till .
När du använder träfiberisolering så använd ångbroms mot den varma sidan .
När du ej kommer att använda en luftavfuktare så tippar jag att din konstruktion med en luftspalt snabbar på utbytet av fuktig inomhusluft till isoleringen mm.
Mitt råd är att bygga med ångbroms och skippa luftspalten .
Skaffa en hygrometer och gå absolut ej över 80% luftfuktighet .
Blir det över 80% RH så skaffa en luftavfuktare .
Hur mycket skada gör genomföringar (sätta upp några hyllor och krokar) på det stora hela i en konstruktion som denna? Min tanke är att skapa ett installationsskikt på 28mm.
Redigerat:
Vindskydd ska sitta mot ytterpanelen, dvs utanför isoleringen.
Ångbroms på insidan. Tveksamt om den behövs dock.
Installationsskikt är kanske ok men enklare och bättre/säkrare med utanpåliggande. (Har för mig att jag sett/läst någonstans att dold el ej får förekomma i enklare byggnader pga risken för gnagare. Kan vara att det gäller huvudsakligen ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter. Kommer inte ihåg.)
Installationsskikt eller inte. Luftspalt är alltid dumt och onödigt på insidan av en vägg. Ger sämre isolering och risken för drag genom väggen ökar radikalt, samt att risken för utspridd mögel ökar, (fukt+syre+damm=perfekta levnadsbetingelser för mögel, och den maximala värmen gör tillväxten snabbare).
Se till att få det lufttätt i alla skivskarvar, dvs alla 4 kanter på varje skiva ska vara luft/dragtät.
Iom att det är ett förråd där människor och djur inte vistas annat än mkt kortvarigt, och endast cyklar ställs in ibland (regnvåta) så är tillförsel av fukt minimal. Med lite ventilation så är det inte ngt problem.
Det som kan ge fuktskador/mögel är tillförsel av fukt utöver den som finns i utomhusluften. I detta fall är den mkt liten och därmed försumbar.
Den största fuktkällan är normalt vi människor som andas och svettas ut en massa fukt konstant. För garage är det även blöta bilar som körs in dagligdags. En bil för ju in oerhört mkt mer vatten än en cykel.
Somliga tar även in ved och torkar i garage vilket också genererar mkt vattenånga över relativt lång tid. Hur mkt beror givetvis på hur stora volymer ved det är frågan om.
Ångbroms på insidan. Tveksamt om den behövs dock.
Installationsskikt är kanske ok men enklare och bättre/säkrare med utanpåliggande. (Har för mig att jag sett/läst någonstans att dold el ej får förekomma i enklare byggnader pga risken för gnagare. Kan vara att det gäller huvudsakligen ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter. Kommer inte ihåg.)
Installationsskikt eller inte. Luftspalt är alltid dumt och onödigt på insidan av en vägg. Ger sämre isolering och risken för drag genom väggen ökar radikalt, samt att risken för utspridd mögel ökar, (fukt+syre+damm=perfekta levnadsbetingelser för mögel, och den maximala värmen gör tillväxten snabbare).
Se till att få det lufttätt i alla skivskarvar, dvs alla 4 kanter på varje skiva ska vara luft/dragtät.
Iom att det är ett förråd där människor och djur inte vistas annat än mkt kortvarigt, och endast cyklar ställs in ibland (regnvåta) så är tillförsel av fukt minimal. Med lite ventilation så är det inte ngt problem.
Det som kan ge fuktskador/mögel är tillförsel av fukt utöver den som finns i utomhusluften. I detta fall är den mkt liten och därmed försumbar.
Den största fuktkällan är normalt vi människor som andas och svettas ut en massa fukt konstant. För garage är det även blöta bilar som körs in dagligdags. En bil för ju in oerhört mkt mer vatten än en cykel.
Somliga tar även in ved och torkar i garage vilket också genererar mkt vattenånga över relativt lång tid. Hur mkt beror givetvis på hur stora volymer ved det är frågan om.
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 198 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 198 inlägg
Har ett garage på 35 kvm med 195 mm isolering + diffspärr i väggar , 290 isolering i tak + diffspärr .Oldboy skrev:
Vindskydd ska sitta mot ytterpanelen, dvs utanför isoleringen.
Ångbroms på insidan. Tveksamt om den behövs dock.
Installationsskikt är kanske ok men enklare och bättre/säkrare med utanpåliggande. (Har för mig att jag sett/läst någonstans att dold el ej får förekomma i enklare byggnader pga risken för gnagare. Kan vara att det gäller huvudsakligen ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter. Kommer inte ihåg.)
Installationsskikt eller inte. Luftspalt är alltid dumt och onödigt på insidan av en vägg. Ger sämre isolering och risken för drag genom väggen ökar radikalt, samt att risken för utspridd mögel ökar, (fukt+syre+damm=perfekta levnadsbetingelser för mögel, och den maximala värmen gör tillväxten snabbare).
Se till att få det lufttätt i alla skivskarvar, dvs alla 4 kanter på varje skiva ska vara luft/dragtät.
Iom att det är ett förråd där människor och djur inte vistas annat än mkt kortvarigt, och endast cyklar ställs in ibland (regnvåta) så är tillförsel av fukt minimal. Med lite ventilation så är det inte ngt problem.
Det som kan ge fuktskador/mögel är tillförsel av fukt utöver den som finns i utomhusluften. I detta fall är den mkt liten och därmed försumbar.
Den största fuktkällan är normalt vi människor som andas och svettas ut en massa fukt konstant. För garage är det även blöta bilar som körs in dagligdags. En bil för ju in oerhört mkt mer vatten än en cykel.
Somliga tar även in ved och torkar i garage vilket också genererar mkt vattenånga över relativt lång tid. Hur mkt beror givetvis på hur stora volymer ved det är frågan om.
Har självdrag och värmer 15 -20 gr .
På hösten / vintern är det nog närmare 80% RH men använder luftavfuktare så har haft som max 60%
Parkerar ej snöig bil .
Om du inte tillför ngn fukt så är det inget problem, men om du har upp mot 80% RH vid 15-20C så måste du tillföra en hel del fukt. Normal inomhusfukt vintertid i Luleå ligger väl kanske runt 20-30% RH vid 20C?
Med så välisolerat garage så antar jag att det är relativt nybyggt och därmed har en isolerad platta, vilket då bör minimera mängden tillförd markfukt genom plattan?
I ett ekonomiutrymme här där det nästan inte tillförs ngn fukt alls så ligger RH på 70-75% vid 7-12C utan ngn ventilation, upp mot 80% på sommaren. Med ventilation (FTX) går det ner till ca 50%.
Daggpunkten för detta utrymme ligger trots det lägre än för bostaden, vilket är rimligt då mkt mindre fukt tillförs. Det är huvudsakligen ett förvaringsutrymme.
Tjockleken på isoleringen har stor betydelse för mögelrisken. Ju tjockare väggar/isolering desto längre tid tar det för fukt att torka ut. Risken för mögel ökar exponentiellt med vägg/isoleringstjockleken. 70-95 mm isolering är tämligen tunt och har därmed hyfsade möjligheter att torka upp relativt snabbt.
Med små mängder tillförd fukt och ventilation så är risken för mögel liten.
Vi bor på en gammal gård med flera ouppvärmda ekonomibyggnader, inkl garaget där en blöt bil ofta körs in. Ingenstans har jag sett några mögelangrepp på trävirke. Då är detta Skåne som har ett milt och fuktigt klimat som passar mögel förträffligt. Utomhusluften ligger mellan 95-100% RH hela vintern.
Med så välisolerat garage så antar jag att det är relativt nybyggt och därmed har en isolerad platta, vilket då bör minimera mängden tillförd markfukt genom plattan?
I ett ekonomiutrymme här där det nästan inte tillförs ngn fukt alls så ligger RH på 70-75% vid 7-12C utan ngn ventilation, upp mot 80% på sommaren. Med ventilation (FTX) går det ner till ca 50%.
Daggpunkten för detta utrymme ligger trots det lägre än för bostaden, vilket är rimligt då mkt mindre fukt tillförs. Det är huvudsakligen ett förvaringsutrymme.
Tjockleken på isoleringen har stor betydelse för mögelrisken. Ju tjockare väggar/isolering desto längre tid tar det för fukt att torka ut. Risken för mögel ökar exponentiellt med vägg/isoleringstjockleken. 70-95 mm isolering är tämligen tunt och har därmed hyfsade möjligheter att torka upp relativt snabbt.
Med små mängder tillförd fukt och ventilation så är risken för mögel liten.
Vi bor på en gammal gård med flera ouppvärmda ekonomibyggnader, inkl garaget där en blöt bil ofta körs in. Ingenstans har jag sett några mögelangrepp på trävirke. Då är detta Skåne som har ett milt och fuktigt klimat som passar mögel förträffligt. Utomhusluften ligger mellan 95-100% RH hela vintern.
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 198 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 198 inlägg
Fukten som kan bli i garaget kommer ej från insidan .Oldboy skrev:
Om du inte tillför ngn fukt så är det inget problem, men om du har upp mot 80% RH vid 15-20C så måste du tillföra en hel del fukt. Normal inomhusfukt vintertid i Luleå ligger väl kanske runt 20-30% RH vid 20C?
Med så välisolerat garage så antar jag att det är relativt nybyggt och därmed har en isolerad platta, vilket då bör minimera mängden tillförd markfukt genom plattan?
I ett ekonomiutrymme här där det nästan inte tillförs ngn fukt alls så ligger RH på 70-75% vid 7-12C utan ngn ventilation, upp mot 80% på sommaren. Med ventilation (FTX) går det ner till ca 50%.
Daggpunkten för detta utrymme ligger trots det lägre än för bostaden, vilket är rimligt då mkt mindre fukt tillförs. Det är huvudsakligen ett förvaringsutrymme.
Tjockleken på isoleringen har stor betydelse för mögelrisken. Ju tjockare väggar/isolering desto längre tid tar det för fukt att torka ut. Risken för mögel ökar exponentiellt med vägg/isoleringstjockleken. 70-95 mm isolering är tämligen tunt och har därmed hyfsade möjligheter att torka upp relativt snabbt.
Med små mängder tillförd fukt och ventilation så är risken för mögel liten.
Vi bor på en gammal gård med flera ouppvärmda ekonomibyggnader, inkl garaget där en blöt bil ofta körs in. Ingenstans har jag sett några mögelangrepp på trävirke. Då är detta Skåne som har ett milt och fuktigt klimat som passar mögel förträffligt. Utomhusluften ligger mellan 95-100% RH hela vintern.
Det är luften utanför som bidrar .
I bostadshuset är det 20-25 % på vintern .
Märkte en sak med LLVP I vintras , vid minus 5-7 gr så frostade den av så ofta att den ej bidrog med ngn värme .
Frosten på utedelen kommer från luften på utsidan .
Funkade bättre vid kallare väder .
Det som driver risken för fuktutfällning i väggar och tak är storleken på det fukttillskott som mänsklig aktivitet tillför.
Om man tar uteluften och värmer upp den inomhus utan att tillföra ngn fukt av mänsklig aktivitet såsom i ett tomt hus så återgår luftfuktigheten i luften till exakt samma nivå som uteluften vid samma temperatur, dvs i ytterskiktet av en vägg.
Tar man då ex med tomma hus (fritidshus/sommarstugor) så kan det uppenbarligen lukta "sommarstuga", dvs mögel. Det kommer sig av den fuktiga uteluften, absolut. Men, den lukten uppstår inte i ett hus enbart av massivträ. Det är papper och textilier huvudsakligen som blir angripna. Lukten/möglet kan även uppstå på inerta ytor såsom betong och glas om de är smutsiga med mkt organiskt damm.
Förr lade man sina textilier i träkistor i ouppvärmda rum (kistekammare) för att de inte skulle bli mögliga eller angripna av mögeldoft som är i det närmaste omöjlig att tvätta bort.
Lätt uppvärmning och ventilation brukar normalt hålla undan problemet med mögel pga hög luftfuktighet. Det bör det göra även i ett förråd med lite mänsklig aktivitet/tillförd extra fukt. Ju mer tillförd fukt desto mer värme och ventilation behövs. Alt så kan en lågtemperaturavfuktare användas. Båda metoderna håller nere luftfuktigheten.
I TS fall låter det som att lite värme + ventilation, som är planerat, kommer att räcka till. Då bör det heller inte bli några problem i väggarna.
Om man tar uteluften och värmer upp den inomhus utan att tillföra ngn fukt av mänsklig aktivitet såsom i ett tomt hus så återgår luftfuktigheten i luften till exakt samma nivå som uteluften vid samma temperatur, dvs i ytterskiktet av en vägg.
Tar man då ex med tomma hus (fritidshus/sommarstugor) så kan det uppenbarligen lukta "sommarstuga", dvs mögel. Det kommer sig av den fuktiga uteluften, absolut. Men, den lukten uppstår inte i ett hus enbart av massivträ. Det är papper och textilier huvudsakligen som blir angripna. Lukten/möglet kan även uppstå på inerta ytor såsom betong och glas om de är smutsiga med mkt organiskt damm.
Förr lade man sina textilier i träkistor i ouppvärmda rum (kistekammare) för att de inte skulle bli mögliga eller angripna av mögeldoft som är i det närmaste omöjlig att tvätta bort.
Lätt uppvärmning och ventilation brukar normalt hålla undan problemet med mögel pga hög luftfuktighet. Det bör det göra även i ett förråd med lite mänsklig aktivitet/tillförd extra fukt. Ju mer tillförd fukt desto mer värme och ventilation behövs. Alt så kan en lågtemperaturavfuktare användas. Båda metoderna håller nere luftfuktigheten.
I TS fall låter det som att lite värme + ventilation, som är planerat, kommer att räcka till. Då bör det heller inte bli några problem i väggarna.
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 198 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 198 inlägg
För att återgå till mitt garage .Oldboy skrev:
Det som driver risken för fuktutfällning i väggar och tak är storleken på det fukttillskott som mänsklig aktivitet tillför.
Om man tar uteluften och värmer upp den inomhus utan att tillföra ngn fukt av mänsklig aktivitet såsom i ett tomt hus så återgår luftfuktigheten i luften till exakt samma nivå som uteluften vid samma temperatur, dvs i ytterskiktet av en vägg.
Tar man då ex med tomma hus (fritidshus/sommarstugor) så kan det uppenbarligen lukta "sommarstuga", dvs mögel. Det kommer sig av den fuktiga uteluften, absolut. Men, den lukten uppstår inte i ett hus enbart av massivträ. Det är papper och textilier huvudsakligen som blir angripna. Lukten/möglet kan även uppstå på inerta ytor såsom betong och glas om de är smutsiga med mkt organiskt damm.
Förr lade man sina textilier i träkistor i ouppvärmda rum (kistekammare) för att de inte skulle bli mögliga eller angripna av mögeldoft som är i det närmaste omöjlig att tvätta bort.
Lätt uppvärmning och ventilation brukar normalt hålla undan problemet med mögel pga hög luftfuktighet. Det bör det göra även i ett förråd med lite mänsklig aktivitet/tillförd extra fukt. Ju mer tillförd fukt desto mer värme och ventilation behövs. Alt så kan en lågtemperaturavfuktare användas. Båda metoderna håller nere luftfuktigheten.
I TS fall låter det som att lite värme + ventilation, som är planerat, kommer att räcka till. Då bör det heller inte bli några problem i väggarna.
Under bygget gång när tak och ytterpanel , fönster dörrar / port fanns på plats så lade jag märke till ett fenomen .
Detta var Nov - Dec , senhöst med hög luftfuktighet ute .
När solen tittade fram så förblev det lite kallare i garaget , fönster blev så igenimmade på insidan att det ej gick att titta ut , framför porten (slagport med liten glipa mot tröskel) så var det blött på golvet av fukt .
Nope , hade ej regnat .
Ventilationen kunde ej bli bättre med stora glipor mellan yttertak / vägg .
Fukt i luften kunde ej hållas kvar i luften i garaget så den kondenserade på fasta ytor .
Har samma fenomen i alla ouppvärmda ekonomibyggnader, men huvudsakligen på våren.
Brukar ställa upp dörrar vid varmt väder på våren för att snabbare få upp tempen inne i byggnaderna. Då blir det fuktigt på golvet innanför dörren i stallet. Beroende på tempskillnad inne och ute, samt hur mkt fukt det är i utomhusluften så försvinner den kondensfukten lite olika snabbt. Ibland på några timmar och ibland inte alls förrän några timmar efter att dörren stängts. Efter några dagar med varmt vårväder och uppställda dörrar på dagtid så bildas ingen kondens på golvet.
Garaget har normalt inte det fenomenet iom att golvet ännu endast är rågjutet, dvs ingen finsats ovanpå, så det är ca 1 dm glipa mellan portblad och golv och därför välventilerat och temperaturutjämnat runt porten.
Det är dock små fuktmängder över begränsad tid, så det torkar upp snabbt igen. Har man ett bostadshus så råder samma fuktbelastning, fast mångdubbelt större pga mänsklig aktivitet, från insidan under halva året, dvs vintersäsong, (om jag kategoriserar grovt). Mögel behöver allt ifrån ngn vecka till 1-2 mån för att börja växa vid rätt förhållanden. När de sedan börjat "slå rot" så växer de till sig direkt tillräckligt med fukt tillförs. Det gör att små fuktmängder som tillförs under kort tid och sedan torkar upp i stort sett lika fort genererar inget mögel iom att startvillkoren aldrig uppfylls. Med bostadshus är det annorlunda. 4-8 mån vintersäsong med kondensation uppfyller möglets startvillkor med råge, varje år.
Massivträ är ett utmärkt material för att hantera dessa mindre fuktmängder. Det demonstreras av all gamla byggnader runtom i landet, (ända tillbaka till Hedenhös). Pappbelagd gips däremot är inte ett bra mtrl i det avseendet. Massivträ kan ta till sig och buffra små mängder fukt utan att ta skada, under förutsättning att fukten relativt snabbt kan avges igen. Med plastbelagda gipsväggar och tak i t ex ett garage så tas ingen fukt upp utan den kondenserar på alla kalla ytor. Typiskt fönster, dörrar och golv. Är det större fuktmängder så kondenserar det även på plasten, dvs färgen, på väggar och tak. Särskilt vid skruv/spikskallar som agerar köldbryggor.
Brukar ställa upp dörrar vid varmt väder på våren för att snabbare få upp tempen inne i byggnaderna. Då blir det fuktigt på golvet innanför dörren i stallet. Beroende på tempskillnad inne och ute, samt hur mkt fukt det är i utomhusluften så försvinner den kondensfukten lite olika snabbt. Ibland på några timmar och ibland inte alls förrän några timmar efter att dörren stängts. Efter några dagar med varmt vårväder och uppställda dörrar på dagtid så bildas ingen kondens på golvet.
Garaget har normalt inte det fenomenet iom att golvet ännu endast är rågjutet, dvs ingen finsats ovanpå, så det är ca 1 dm glipa mellan portblad och golv och därför välventilerat och temperaturutjämnat runt porten.
Det är dock små fuktmängder över begränsad tid, så det torkar upp snabbt igen. Har man ett bostadshus så råder samma fuktbelastning, fast mångdubbelt större pga mänsklig aktivitet, från insidan under halva året, dvs vintersäsong, (om jag kategoriserar grovt). Mögel behöver allt ifrån ngn vecka till 1-2 mån för att börja växa vid rätt förhållanden. När de sedan börjat "slå rot" så växer de till sig direkt tillräckligt med fukt tillförs. Det gör att små fuktmängder som tillförs under kort tid och sedan torkar upp i stort sett lika fort genererar inget mögel iom att startvillkoren aldrig uppfylls. Med bostadshus är det annorlunda. 4-8 mån vintersäsong med kondensation uppfyller möglets startvillkor med råge, varje år.
Massivträ är ett utmärkt material för att hantera dessa mindre fuktmängder. Det demonstreras av all gamla byggnader runtom i landet, (ända tillbaka till Hedenhös). Pappbelagd gips däremot är inte ett bra mtrl i det avseendet. Massivträ kan ta till sig och buffra små mängder fukt utan att ta skada, under förutsättning att fukten relativt snabbt kan avges igen. Med plastbelagda gipsväggar och tak i t ex ett garage så tas ingen fukt upp utan den kondenserar på alla kalla ytor. Typiskt fönster, dörrar och golv. Är det större fuktmängder så kondenserar det även på plasten, dvs färgen, på väggar och tak. Särskilt vid skruv/spikskallar som agerar köldbryggor.
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 198 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 198 inlägg
Medlem
· Västra Götaland
· 17 inlägg
Jag körde på variabel ångbroms (Isover Vario Xtra) som kan andas vid behov. Skippade luftspalt enligt er rekommendation. Plywood som inre vägg.
Tack för hjälpen!
Tack för hjälpen!
Klicka här för att svara


