Bra fråga men det är några med problem med den.
1. Vad pratar vi om för hus? Det finns många olika typer av hus/byggnader
2. Vad är det som ska vara bra? För gamla hus uppfyller inte samma kravspec som nya hus, ett hyreshus har inte samma krav som ett fritidshus osv...
3. Vilken punkt är viktigast att den är bra? Är det fuktsäkerhet, energi, kostnad eller utseende som har högst prioritet?
Dessa måste besvaras innan du kan börja titta på lösningar och metoder.
Sen två saker.
A: Det är inget fel på mineralull. Det är bara ett byggmaterial. Felet ligger i mängden och utförandet och de följer (oftast) två prioriteringar. Energikrav och kostnad.
Ju högre energikrav desto skörare konstruktion och det gäller de flesta material.
Drar du ned på kostnaden på produktionen så så genas det mer och du har högre chans för inbyggda fel.
B: Inget hus har någonsin behövt andas, Människor behöver andas, inte hus.
Kontrollerad eller styrd ventilation ger dig en någorlunda kontroll över luftflödena i byggnaden that's it.
Sen kan den vara för kraftig med drag, ljud osv eller bristfällig med dålig luft och för koncentration av fukt eller skadliga ämnen.
Självdrag är bara en annan typ av ventilation. Problemet är att där så har du några fler okända variabler att jobba med när du ska göra en åtgärd.
1. Vad pratar vi om för hus? Det finns många olika typer av hus/byggnader
2. Vad är det som ska vara bra? För gamla hus uppfyller inte samma kravspec som nya hus, ett hyreshus har inte samma krav som ett fritidshus osv...
3. Vilken punkt är viktigast att den är bra? Är det fuktsäkerhet, energi, kostnad eller utseende som har högst prioritet?
Dessa måste besvaras innan du kan börja titta på lösningar och metoder.
Sen två saker.
A: Det är inget fel på mineralull. Det är bara ett byggmaterial. Felet ligger i mängden och utförandet och de följer (oftast) två prioriteringar. Energikrav och kostnad.
Ju högre energikrav desto skörare konstruktion och det gäller de flesta material.
Drar du ned på kostnaden på produktionen så så genas det mer och du har högre chans för inbyggda fel.
B: Inget hus har någonsin behövt andas, Människor behöver andas, inte hus.
Kontrollerad eller styrd ventilation ger dig en någorlunda kontroll över luftflödena i byggnaden that's it.
Sen kan den vara för kraftig med drag, ljud osv eller bristfällig med dålig luft och för koncentration av fukt eller skadliga ämnen.
Självdrag är bara en annan typ av ventilation. Problemet är att där så har du några fler okända variabler att jobba med när du ska göra en åtgärd.
Jo, och ändringsmöjligheten är viktig. Efter 25 år ska ju badrummen ut. Man bör titta på livscykelkostnaden. Men jag hann inte skriva allt tidigare. Som jag ser det bör målsättningen vara att man inte ska behöva ha hantverkare i ett hus, utan när man vill ändra något tar man in en montör som jobbar med prefabricerade standardmoduler där olika fabrikat passar med varandraf91jsw skrev:
Jag tror också att man bör jobba mer med färdiga moduler. Kan man t.ex. lyfta in/ut en badrumsmodul så borde man kunna byta ett badrum på mindre än en dag. I mitt idealhus går ett badrumsbyte till så här.
1) Man skruvar ner några sektioner yttervägg.
2) Kopplar loss V/A och el från anslutningsplatsen.
3) Den gamla badrumsmodulen lyfts ut med mobilkran.
4) Den nya badrumsmodulen lyfts in med samma kran.
5) El och V/A återansluts.
6) Väggsektionerna återmonteras.
Jag föreslår också att man ska bygga plattan extra långlivad. T.ex. extra kraftiga rör som har en beräknad livslängd på minst 120 år. Plattan ska man inte behöva bila upp i onödan.
På liknande sätt bör man jobba med kök. Hela köket bör mer eller mindre komma i en sektion.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 796 inlägg
Tänker man så så ska inte rören ligga i plattan öht, krypgrund är lätt att ändra i
En väldigt bra fråga Dennis.
Absolut värd att diskutera.
Mitt förlag är att gå ett steg tillbaka och ett steg framåt i en ny riktning.
I dagens läge bygger man oerhört stora uppvärmda utrymmen med tvåvåningshöga vardagsrum och glasväggar och terassdörrar rätt ut (ibland rentav dubbeldörrar) och burspråk och en massa andra energislösande lösningar. Det energislöseriet försöker man kompensera med hutlöst tjocka isoleringar av billiga material som till sin natur är extremt känsliga för småskador och byggfel. För att de hutlöst tjocka isoleringarna skall fungera ens en tid krävs maskinell ventilation som alltid fungerar. Sammantaget blir hela konstruktionen alldeles för känslig för smärre störningar och skador.
Hela den utvecklingen sammanfaller med en period av historiskt sett extremt våta vintrar med den största fuktbelastningen på byggnader som vi har haft sedan den tiden då man eldade en brasa på jordgolvet och röken drog ut igenom ljoren i taket.
Resultatet blir katastrof. Jag tror att det vi har sett hittills bara är början.
Mitt förslag är att bygga mindre hus med en klimatmässigt vettig form.
Det skulle till exempel kunna vara en moderniserad form av Per-Albintorp /korsbyggningar/enklare frontmannagårdar av den norrländska och finländska typen. En kvadratisk eller rektangulär grundplan med murstocken i mitten som ger värme och ventilation i alla rum. En våning eller två våningar med tillräckligt mycket kallvindsvolym ovanpå
En enda ytterdörr som leder in till en halvkall farstu som bildar en luftsluss mellan inne och ute. Normalstora fönster i alla vädersträck. 2,4-2,7 meters takhöjd i alla rum och en dörr i eller nära vindstrappan så att all värme inte far upp på vinden.
Framför allt så behöver man inte ha så stora hus. En fyrapersoners familj torde klara sig bra på 110-125 kvadratmeter bostadsyta.
Vi bor tre vuxna på 90 kvadratmeter bostadsyta just nu och det går bra.
Dessutom bör huset vara förberett så att en del går att i det närmaste kallställa med bara några plusgrader under perioder när färre personer bor i huset.
I extremt väderutsatta lägen skulle jag kunna tänka mig ett kallförråd av bräder byggt mot den mest väderutsatta väggen. Enligt samma princip som den stenmurning man kan se utanpå vissa äldre husgavlar på Färöarna.
När man bygger på det här viset kan man tillåta sig större värmeläckage genom konstruktionerna utan att totala energiförbrukningen för huset blir hutlöst stor. Även om totala energiförbrukningen blir litet högre än för dagens hus uppvägs ökningen av minskad energiåtgång i byggskedet och flerdubbelt längre hållbarhet.
Då kan man ha enkla och rejäla lösningar som tål både ett treveckors elavbrott och litet diverse småskador av olika slag. Utan maskinell ventilation oh andra dyra nödlösningar.
Till exempel massiva väggar av siporex eller vanliga träväggar med fuktbroms och träfiberisolering eller varför inte massivträväggar med litet tilläggsisolering på utsidan...... eller kanske man rentav kunde börja överväga litet seriösa experiment med mackelering som byggmaterial och -metod.
Skulle jag bygga ett nytt miljövänligt hus åt mig i dag och ha hälsa och tid och budget som räcker till att bygga bra och inga hinder av isoleringskrav så skulle jag gå till skogs och hugga timmer och blocka det till 7 tum. Gräva ut en källare med pannrum i mitten och vedintag vid yttervägg men ställa till krypgrund under resten.
Timra upp en korsbyggning i en och en halv våning men dra ut den litet på längden jämfört med de traditionella för att ge rum för ett avbalkat badrum. Låta stockarna variera i grovlek på traditionellt vis för att spara virke. Timra av rått virke och lägga linblånor eller mossa mellan stockarna. Låta timran stå och torka i två år under färdigt tak av galvaniserad plåt innan jag isolerar trossbottnarna med ekofiber och tilläggsisolerar utsidan litet. Klä utsidan med locklistpanel. Entums sågade bräder i varierande bredder mellan 5 och 9 tum som de råkar komma ur stockarna och 7/8x2 tums ribbor.
Helt säkert skulle uppvärmningsbehovet bli större än för ett större hyperiosolerat hus men jag tror faktiskt att totala energibehovet under hela husets livscykel inte skulle bli så fasligt högt.
Någon borde göra ett seriöst forskningsprojekt av det här och börja räkna. Jämföra bortslösade kilowattimmar i transport och tillverkning av onödigt högförädlade byggmaterial för hus med onödigt kort livslängd med bortslösade kilowattimmar i uppvärmning.
Absolut värd att diskutera.
Mitt förlag är att gå ett steg tillbaka och ett steg framåt i en ny riktning.
I dagens läge bygger man oerhört stora uppvärmda utrymmen med tvåvåningshöga vardagsrum och glasväggar och terassdörrar rätt ut (ibland rentav dubbeldörrar) och burspråk och en massa andra energislösande lösningar. Det energislöseriet försöker man kompensera med hutlöst tjocka isoleringar av billiga material som till sin natur är extremt känsliga för småskador och byggfel. För att de hutlöst tjocka isoleringarna skall fungera ens en tid krävs maskinell ventilation som alltid fungerar. Sammantaget blir hela konstruktionen alldeles för känslig för smärre störningar och skador.
Hela den utvecklingen sammanfaller med en period av historiskt sett extremt våta vintrar med den största fuktbelastningen på byggnader som vi har haft sedan den tiden då man eldade en brasa på jordgolvet och röken drog ut igenom ljoren i taket.
Resultatet blir katastrof. Jag tror att det vi har sett hittills bara är början.
Mitt förslag är att bygga mindre hus med en klimatmässigt vettig form.
Det skulle till exempel kunna vara en moderniserad form av Per-Albintorp /korsbyggningar/enklare frontmannagårdar av den norrländska och finländska typen. En kvadratisk eller rektangulär grundplan med murstocken i mitten som ger värme och ventilation i alla rum. En våning eller två våningar med tillräckligt mycket kallvindsvolym ovanpå
En enda ytterdörr som leder in till en halvkall farstu som bildar en luftsluss mellan inne och ute. Normalstora fönster i alla vädersträck. 2,4-2,7 meters takhöjd i alla rum och en dörr i eller nära vindstrappan så att all värme inte far upp på vinden.
Framför allt så behöver man inte ha så stora hus. En fyrapersoners familj torde klara sig bra på 110-125 kvadratmeter bostadsyta.
Vi bor tre vuxna på 90 kvadratmeter bostadsyta just nu och det går bra.
Dessutom bör huset vara förberett så att en del går att i det närmaste kallställa med bara några plusgrader under perioder när färre personer bor i huset.
I extremt väderutsatta lägen skulle jag kunna tänka mig ett kallförråd av bräder byggt mot den mest väderutsatta väggen. Enligt samma princip som den stenmurning man kan se utanpå vissa äldre husgavlar på Färöarna.
När man bygger på det här viset kan man tillåta sig större värmeläckage genom konstruktionerna utan att totala energiförbrukningen för huset blir hutlöst stor. Även om totala energiförbrukningen blir litet högre än för dagens hus uppvägs ökningen av minskad energiåtgång i byggskedet och flerdubbelt längre hållbarhet.
Då kan man ha enkla och rejäla lösningar som tål både ett treveckors elavbrott och litet diverse småskador av olika slag. Utan maskinell ventilation oh andra dyra nödlösningar.
Till exempel massiva väggar av siporex eller vanliga träväggar med fuktbroms och träfiberisolering eller varför inte massivträväggar med litet tilläggsisolering på utsidan...... eller kanske man rentav kunde börja överväga litet seriösa experiment med mackelering som byggmaterial och -metod.
Skulle jag bygga ett nytt miljövänligt hus åt mig i dag och ha hälsa och tid och budget som räcker till att bygga bra och inga hinder av isoleringskrav så skulle jag gå till skogs och hugga timmer och blocka det till 7 tum. Gräva ut en källare med pannrum i mitten och vedintag vid yttervägg men ställa till krypgrund under resten.
Timra upp en korsbyggning i en och en halv våning men dra ut den litet på längden jämfört med de traditionella för att ge rum för ett avbalkat badrum. Låta stockarna variera i grovlek på traditionellt vis för att spara virke. Timra av rått virke och lägga linblånor eller mossa mellan stockarna. Låta timran stå och torka i två år under färdigt tak av galvaniserad plåt innan jag isolerar trossbottnarna med ekofiber och tilläggsisolerar utsidan litet. Klä utsidan med locklistpanel. Entums sågade bräder i varierande bredder mellan 5 och 9 tum som de råkar komma ur stockarna och 7/8x2 tums ribbor.
Helt säkert skulle uppvärmningsbehovet bli större än för ett större hyperiosolerat hus men jag tror faktiskt att totala energibehovet under hela husets livscykel inte skulle bli så fasligt högt.
Någon borde göra ett seriöst forskningsprojekt av det här och börja räkna. Jämföra bortslösade kilowattimmar i transport och tillverkning av onödigt högförädlade byggmaterial för hus med onödigt kort livslängd med bortslösade kilowattimmar i uppvärmning.
Det är väl energi kraven som ställer till det i nya hus!
Tjock isolering och tätahus är ett måste.
Vi har massor med energi i Sverige. Miljö mupparna ställer till det som vanligt
Tjock isolering och tätahus är ett måste.
Vi har massor med energi i Sverige. Miljö mupparna ställer till det som vanligt
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är bara att inse att gamla byggmetoder inte är förenliga med dagens energihushållningskrav. Ett bra sätt att bygga ytterväggar är att använda extremt tjockt håltegel (tillverkas i Tyskland) som putsas på ut- och insida. Man behöver inte fundera på diffspärrar och risken för kondens inuti väggen. Den bästa grunden är definitivt betongplatta på mark som är isolerad undertill och längs ytterkanterna. I vindsbjälklag får man använda trä med cellulosafiber som isolering samt ångbroms. Yttertaket kan också behöva isoleras på undersidan. För att optimera energianvändningen behöver man ha rejäla fönster i söderläge samt tunga konstruktioner innanför skalet som kan lagra värme. Man kan också experimentera med orangeriliknande konstruktioner framför ytterväggarna. Även om det är motbjudande får man nog acceptera FTX system för ventilationen. Det är givetvis teoretiskt möjligt att konstruera passiva ventilationssystem som utnyttjar de termiska krafterna, men det ställer mycket större krav på designen.
Kul diskussionstråd!
Kul diskussionstråd!
En isolering som inte släpper igenom någon värme eller drar till sig någon fukt och kan monteras utan att man skapar köldbryggor, i väggar tak och golv. Kontrollerad ventilation med återvinning.
[video=youtube;G2TbHTU-QNs]https://www.youtube.com/watch?v=G2TbHTU-QNs[/video]
Det torde innebära att man riskfritt kunde hålla den yttre väggen väl ventilerad utan risk för kondens någonstans.
[video=youtube;G2TbHTU-QNs]https://www.youtube.com/watch?v=G2TbHTU-QNs[/video]
Det torde innebära att man riskfritt kunde hålla den yttre väggen väl ventilerad utan risk för kondens någonstans.
Varför skulle FTX-ventilation vara "motbjudande" menar du?justusandersson skrev:
Är det motbjudande med hjul på skottkärran också (det är ju ett "sentida" påhitt)?
Jag tänkte då jag gjorde denna tråden på vad vore realistiska vis att bygga hus så dom blir mera robusta mot fukt och mögel angrepp. Både för egnahemshus och kommersiella byggnader, skolor osv.
Det tillåter inte så stora deviationer från normen som finns idag skulle jag säga, mera som en finjustering av vad som finns idag. Det är nog inte sannolikt att timmerhus blir norm igen, eller att högisolerade hus blir enkelt åsidosatta, eller att betongplattor och golvvärme går ur mode och vi börjar bygga utan dusch.
Framtidens hus är sannolikt en 2x6 eller 2x8 baserad ram-konstruktion med tvåstegsfasad, som i dagsläget. Sen kan det väl skilja vad man kör med sen, gipsskivor eller annat, val av isolering, ångspärr eller fuktbroms eller nånting alls? Aktiv ventilation lämnar nog kvar men kanske man borde bygga huset så man kan öppna vädringsluckor och fixa naturligt självdrag om det behövs? En rejäl eldstad i mitten av huset vore i det fallet bra.
Jag undrar här om det är bättre med murade skorstenar än de moderna plåtskorstenar som används idag, dom borde värma upp kallvinden och hjälpa till att avfukta där uppe.
Jag har läst att luftsolfångare har använts för att värma inkommande luft i torp och liknande och de lär funka väldigt effektivt på att hålla luften friskare och hjälpa med avfuktning, jag undrar om det vore en fungerande passiv metod för att avfukta kallvindar. Vädrar som vanligt, men då solen lyser kommer värmen, 90 grader vertikalt på väggen gör den är effektivast på vintern.
Det tillåter inte så stora deviationer från normen som finns idag skulle jag säga, mera som en finjustering av vad som finns idag. Det är nog inte sannolikt att timmerhus blir norm igen, eller att högisolerade hus blir enkelt åsidosatta, eller att betongplattor och golvvärme går ur mode och vi börjar bygga utan dusch.
Framtidens hus är sannolikt en 2x6 eller 2x8 baserad ram-konstruktion med tvåstegsfasad, som i dagsläget. Sen kan det väl skilja vad man kör med sen, gipsskivor eller annat, val av isolering, ångspärr eller fuktbroms eller nånting alls? Aktiv ventilation lämnar nog kvar men kanske man borde bygga huset så man kan öppna vädringsluckor och fixa naturligt självdrag om det behövs? En rejäl eldstad i mitten av huset vore i det fallet bra.
Jag undrar här om det är bättre med murade skorstenar än de moderna plåtskorstenar som används idag, dom borde värma upp kallvinden och hjälpa till att avfukta där uppe.
Jag har läst att luftsolfångare har använts för att värma inkommande luft i torp och liknande och de lär funka väldigt effektivt på att hålla luften friskare och hjälpa med avfuktning, jag undrar om det vore en fungerande passiv metod för att avfukta kallvindar. Vädrar som vanligt, men då solen lyser kommer värmen, 90 grader vertikalt på väggen gör den är effektivast på vintern.
Nej jag hoppas verkligen att vi inte behöver gå tillbaka till boende med utedass utan dusch. Jag har bott så i ett och ett halvt år när jag inte hade råd med bättre. Det var inget vidare.
Vi skall inte räkna bort timmerhusen helt. Man behöver inte hugga draget med yxa och fintälja ovansidan på stockarna med barkkniv och såga med fogsvans och borra med tvåhandsborrsväng så som farfar gjorde på sin tid.
Framför allt behöver man inte skräda timret med bilan numera och man behöver inte heller slätbila efter upptimringen när man har sågat timmer. På farfars tid hade de redan börjat blocka timret på cirkelsåg men att blocka timmer på en såg utan tryckrulle kräver 7 man och går oerhört långsamt och är farligt dessutom.
Farfar timrade upp nya boningshuset på två somrar i början på 60-talet med litet hantlangning från två söner i tonåren. Vid sidan om jordbruket som skulle skötas. Med modern utrustning går det betydligt fortare.
I dag behövs det bara 3-4 man då man blockar timmer på en modern KARA cirkelsåg. Det finns bra timmerfräsar i dag som man kan ställa in enligt stockens toppdiameter och rotdiameter och så kör man och får en färdigbearbetad avsmalnande stock färdig att knuta in i väggen. Alla stockar passar inte med fräst drag men då sågar man draget med motorsåg. Dessutom finns det kranar att lyfta med.
Jag tror inte att timrandet någonsin kommer att bli så vanligt som det var förr men jag tror att med modern utrustning så finns det en framtid.
Vi skall inte räkna bort timmerhusen helt. Man behöver inte hugga draget med yxa och fintälja ovansidan på stockarna med barkkniv och såga med fogsvans och borra med tvåhandsborrsväng så som farfar gjorde på sin tid.
Framför allt behöver man inte skräda timret med bilan numera och man behöver inte heller slätbila efter upptimringen när man har sågat timmer. På farfars tid hade de redan börjat blocka timret på cirkelsåg men att blocka timmer på en såg utan tryckrulle kräver 7 man och går oerhört långsamt och är farligt dessutom.
Farfar timrade upp nya boningshuset på två somrar i början på 60-talet med litet hantlangning från två söner i tonåren. Vid sidan om jordbruket som skulle skötas. Med modern utrustning går det betydligt fortare.
I dag behövs det bara 3-4 man då man blockar timmer på en modern KARA cirkelsåg. Det finns bra timmerfräsar i dag som man kan ställa in enligt stockens toppdiameter och rotdiameter och så kör man och får en färdigbearbetad avsmalnande stock färdig att knuta in i väggen. Alla stockar passar inte med fräst drag men då sågar man draget med motorsåg. Dessutom finns det kranar att lyfta med.
Jag tror inte att timrandet någonsin kommer att bli så vanligt som det var förr men jag tror att med modern utrustning så finns det en framtid.
Redigerat:
Jo det finns säkert en framtid, men för majoriteten av folk så köper väl mest sannolikt ett hus från en tillverkare som gör allt jobb åt dom. Jag skulle säga den som bygger ett timmerhus har förmodligen allt sånthär på klart och kommer nog inte att lida av fukt eller mögelproblem i sitt hus tack vare att konstruktionen är ganska optimal ur den synpunkten.
Det är snarare de stora företagens metoder som borde läggas under lupp och förbättras för att få största genomslag i samhället.
Det är snarare de stora företagens metoder som borde läggas under lupp och förbättras för att få största genomslag i samhället.
Ja.... fast om du tänker hur det var så sent som då vi var barn på 80-90-talet så byggde ju folk mycket mera själva. Går man ännu en generation bakåt till farfars på byggen så var det ju mer eller mindre praksis att leja på det kvalificerade arbetet och göra resten själv.
Så som ekonomin pekar nedåt i oändlighet och klassklyftorna växer så tror jag inte att vanligt folk kommer att ha råd att köpa nyckelfärdigt i framtiden. Skall man bita sig fast i nyckeln-i-hand tankesättet då så bor snart alla i skraltiga baracker och husvagnar.
I ett sådant läge blir det rimligtvis mycket fler platsbyggda hus. Det viss säga mest normala resvirkeshus men också litet murverk och sannolikt en del timring.
Så som ekonomin pekar nedåt i oändlighet och klassklyftorna växer så tror jag inte att vanligt folk kommer att ha råd att köpa nyckelfärdigt i framtiden. Skall man bita sig fast i nyckeln-i-hand tankesättet då så bor snart alla i skraltiga baracker och husvagnar.
I ett sådant läge blir det rimligtvis mycket fler platsbyggda hus. Det viss säga mest normala resvirkeshus men också litet murverk och sannolikt en del timring.
Jag tror att bygget av nya hus kommer att robotiseras. Här har vi ett exempel på en stenhusbyggande robot. Det finns också många olika initiativ som jobbar med 3d-printing av hus.
https://www.facebook.com/Vocativ/videos/1335937806418451/
Här är en längre video med mera info om processen
[video=youtube;5bW1vuCgEaA]https://www.youtube.com/watch?v=5bW1vuCgEaA[/video]
Googlar man lite så hittar man massor av exempel på 3d-printing av hus.
Kanske kan man jobba med skumglasblock eller skumglasprinting? Då bygger man helt täta, brandsäkra, fuktokänsliga, isolerade hus och man kan använda samma material till grund, väggar och tak. Skumglas isolerar alltså lika bra som cellplast, är helt ångtätt, och tål oerhört mycket mer tryck.
Kan man printa med glas kan man troligen också printa rör för el och va på samma gång. Bara att dra in kablar och vattenrör sen. Och lågtryckssystem som golvvärme kan man nog printa direkt in i golvet. Sedan lägger man bara på det ytskikt man vill ha (trä/textil/etc).
https://www.facebook.com/Vocativ/videos/1335937806418451/
Här är en längre video med mera info om processen
[video=youtube;5bW1vuCgEaA]https://www.youtube.com/watch?v=5bW1vuCgEaA[/video]
Googlar man lite så hittar man massor av exempel på 3d-printing av hus.
Kanske kan man jobba med skumglasblock eller skumglasprinting? Då bygger man helt täta, brandsäkra, fuktokänsliga, isolerade hus och man kan använda samma material till grund, väggar och tak. Skumglas isolerar alltså lika bra som cellplast, är helt ångtätt, och tål oerhört mycket mer tryck.
Kan man printa med glas kan man troligen också printa rör för el och va på samma gång. Bara att dra in kablar och vattenrör sen. Och lågtryckssystem som golvvärme kan man nog printa direkt in i golvet. Sedan lägger man bara på det ytskikt man vill ha (trä/textil/etc).
Redigerat:
