Själv gjorde vi detta jobb för att få dit isolering då källarväggarna kylde ut så mycket. Gjorde stor skillnad. Inga problem med fukt.
Fanns det någon dränering tidigare?Serfi skrev:
Men oavsett så skall du i alla fall inte gå under nivån på grundsulan.
Men vad ligger innanför grundmuren ? En platta på marken?
Dränerar du bort vattnet under den så lär det ju också kunna bli sättningar.
när jag kollar runt på nätet står att dräneringsrör läggs ca 10 cm under sulan. Detta går mot det som vi prata om i denna tråd - där röret inte ska placeras under sulan.
Jag blir lite snurrig och undrar vad som gäller ? Eller är det så att allt beror på husets konstruktion, ålder, placering etc?
Borde inte det inte finnas mer info om denna eventuella risk ute på nätet hos dräneringsfirmor?
Jag blir lite snurrig och undrar vad som gäller ? Eller är det så att allt beror på husets konstruktion, ålder, placering etc?
Borde inte det inte finnas mer info om denna eventuella risk ute på nätet hos dräneringsfirmor?
Ja men det är på en ”modern” grundläggning där set är dränerande och kapillärtbrytande material under plattan och sulan, där lägger man dräneringens vattengång 1dm under underkant sula på högsta punkt.C claym skrev:
Men din grundmur har ju en lastbärande funktion som baseras på materialet i marken. Ligger det lera där och du dränerar ut vattnet kommer du skapa sättningar i kåken.
Men valet är ditt
Jag måste också sälla mig till skaran som undrar varför i hela världen du ska dränera om? Det gör man väl egentligen bara om man har fuktproblem i källaren, annars ska den räcka husets hela livslängd. All grävning runt grundläggningar medför också risker för sättningsskador, speciellt när du tar bort jordtrycket på bara den ena sidan av grundmuren som du gjort nu medans jorden fortfarande trycker på från insidan.
(Även om den inte ska överdrivas så finns det också enligt jordmekanikens lagar en teoretisk risk för sättningar också om man bara tar bort jord ovanför sulan, det på grund av att de ovanliggande massornas tyngd ökar grundläggningens bärförmåga i sin helhet).
(Även om den inte ska överdrivas så finns det också enligt jordmekanikens lagar en teoretisk risk för sättningar också om man bara tar bort jord ovanför sulan, det på grund av att de ovanliggande massornas tyngd ökar grundläggningens bärförmåga i sin helhet).
Tack för svar och kommentar @GoC och @witten!
Jag är mer och mer tveksam till att dränera om min kåk fr 37, just pga av riskerna.
Som jag skrev tidigare är källare väldigt fräsch (luktmässigt). Visst vi har putssläpp och trasigt tunt betonggolv - men detta kan jag ju åtgärda ändå ? Enda anledningen till dränering är, som jag beskrev, att vi ska bygga ny farstukvist och ville väl ha gjort dränering innan denna byggs då jag antar att det blir svårt att dränera/ gräva om en nygjuten platta som kvisten står på.
Jag kanske ska skippa dränering och foka på knacka puts från källarväggar och knacka betong från golv och gjuta nytt fint....
Jag tycker era svar är helt logiska men jag blir förbannad att denna info inte finns beskrivet på nätet eller att etablerade firmor tar upp detta när de besöker hus för offerter! I guess money talks ...
Jag är mer och mer tveksam till att dränera om min kåk fr 37, just pga av riskerna.
Som jag skrev tidigare är källare väldigt fräsch (luktmässigt). Visst vi har putssläpp och trasigt tunt betonggolv - men detta kan jag ju åtgärda ändå ? Enda anledningen till dränering är, som jag beskrev, att vi ska bygga ny farstukvist och ville väl ha gjort dränering innan denna byggs då jag antar att det blir svårt att dränera/ gräva om en nygjuten platta som kvisten står på.
Jag kanske ska skippa dränering och foka på knacka puts från källarväggar och knacka betong från golv och gjuta nytt fint....
Jag tycker era svar är helt logiska men jag blir förbannad att denna info inte finns beskrivet på nätet eller att etablerade firmor tar upp detta när de besöker hus för offerter! I guess money talks ...
Pengar som du säger, och okunskap om gamla byggmetoder. Så länge inte vatten tränger in är det inga problem.C claym skrev:
Men detta är ett resultat av 70-80 talets ”fuskbyggen” eller snarare okunskap om resultatet av nya byggmetoder.
Gör ju inget om förstukvisten inte har dränering. Bara se till att fuktspärra mellan betong och trävirke är det enda man behöver tänka på. Fuktig betong skadar inget så länge det inte kommer i kontakt med organiskt material.
GoC skrev:
Tanke var mer att: om vi bygger en kvist och vi senare (tex pga av att vatten forsar in på den sidan etc) inser att vi måste dränera den sidan där kvisten står. Hur blir det då? Generellt hur löser man ett sånt ”problem”? Dränerar man så mycket man kan av husets sida och skippar sträckan där kvisten står intill väggen och drar röret runt kvisten?
Röret i sig har väldigt liten funktion i de flesta fall, det är mer som ett bräddavlopp. Det är viktigare att fyllnadsmaterialet är genomsläppligt. Det finns två typer av vatten, grundvatten samt regnvatten. Grundvattnet når de dränerande massorna när det rinner från den omkringliggande marken och mot huset, där rinner det in i de dränerande massorna (och dräneringsröret om det är stora mängder vatten) och vidare ut i dräneringsbrunnen som leder bort från tomten. Grundvattnet ligger oftast flera meter ner under marken.
Det andra vattnet är regnvatten, det ska ledas bort från huset primärt. De dränerande massorna är så genomsläppliga att de inte binder vatten som fuktbelastar grunden. Du ser ut att ha morän vilket är ganska dränerande, så det är bra.
Det andra vattnet är regnvatten, det ska ledas bort från huset primärt. De dränerande massorna är så genomsläppliga att de inte binder vatten som fuktbelastar grunden. Du ser ut att ha morän vilket är ganska dränerande, så det är bra.
Jo, tyvärr. Har sett flera exempel på att senare sättningar har förstört tegelrör från 30-60-tal. Ibland har de varit helt sönderbrutna när man plockat upp dem. Men så länge de är hela så fungerar de.
Däremot är det vanligt att äldre dräneringar blir mer eller mindre verkningslösa då det läcker ned jord och slam i det genomsläppliga materialet. Så länge det är genomsläppligt fungerar det förstås alldeles utmärkt.
Generellt skulle jag säga att det handlar om VAR man bygger lika mycket som HUR man bygger. Jag skulle ju inte vilja köpa ett hus som ligger i ett väldigt låglänt
område, på en utdikad mosse, på gammal åkermark med översvämningsrisk o s v. Det finns ingen dränering i världen som kan stoppa den typen av vattenflöde som uppstår på den sortens ställen.
Ett bra exempel är Kållered söder om Göteborg. Hela industriområdet och en stor del av bebyggelsen är byggd på ett gammalt kärr där Kålleredbäcken rann igenom (nu kulverterad). Varje gång det kommer störtregn blir det översvämning och Ikeas parkering blir ett hav. Byggnaderna har sättningsskador och fuktskador om vartannat. E6:an stängs av. Där skulle man nog aldrig ha byggt.
Appropå det där med att det genomsläppliga materialet tätnar av jord och slam, så är det mer vanligt med moderna konstruktioner, geotextilen som läggs runt rörgraven och singlet har en förmåga att tätna. Traditionellt dräneringsgrus av naturgrus har en kornfördelning så att det inte tätnar eller släpper in finmaterial. Men det finns ju inte att få tag på knappt idag då allt grusmaterial är krossat berg. Därav nymodiga konstruktioner med geotextiler och tvättat singel för att inte stenmjölet skall sätta igen slitsarna i plaströren. En tegeldränerig fungerar även om du lägger den i jord. Men visst är dom könsliga för sättningar, men är ju ytterst sällan du har så stora rörelser runt en husgrund.
Det beror som sagt på var man bygger. Vissa marker rör (hehe) sig mer, andra mindre. Och visst sätts äldre dräneringar igen även om det säkert är som du säger med naturgrus (som jag lade vid en punktdränering i somras) kontra stenkross.
Men man ska ju veta att många äldre hus inte alls har ett grusdike närmast grundmuren. I många fall har man återfyllt med sand eller befintliga massor och räknat med att tegelrören ska ta dag- och grundvatten.