Grålle bra linte gårds traktor ??
tittar lite efter någon liten smidig traktor , har skog på 5000 kvm röjer en del där sen tomten utöver är på 8000kvm så det är en del sen är det en väg som behövs plogas samt lite underhåll med att grus jämna till osv .
Såg många grålle på blocket allt från 10000 - 20000 kr är det en bra maskin i fall dom är bra skötta är dom lättkörda är ej traktor van direkt , vad ska man annars ha för den pengen som är bra
Såg många grålle på blocket allt från 10000 - 20000 kr är det en bra maskin i fall dom är bra skötta är dom lättkörda är ej traktor van direkt , vad ska man annars ha för den pengen som är bra
Lite dyrare än du har specat men får du tag i en Buster 400 för en vettig peng så får du en mycket fin och kompetent gårdstraktor.
Jag har tidigare haft en nästan identisk till den i den länkade annonsen som jag var mycket nöjd med men den såldes till förmån en nyare och fräschare MF 135 Special (likadan motor) vilket också är en trevlig traktor men står lite högre i pris.
Jag kan tyvärr inte uttala mig om Grålle då jag aldrig kört någon.
BM Buster 400 http://www.blocket.se/vi/73029697.htm
Mf 135 http://www.blocket.se/vi/72351655.htm
Jag har tidigare haft en nästan identisk till den i den länkade annonsen som jag var mycket nöjd med men den såldes till förmån en nyare och fräschare MF 135 Special (likadan motor) vilket också är en trevlig traktor men står lite högre i pris.
Jag kan tyvärr inte uttala mig om Grålle då jag aldrig kört någon.
BM Buster 400 http://www.blocket.se/vi/73029697.htm
Mf 135 http://www.blocket.se/vi/72351655.htm
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Svärfar hade en grålle, så jag kan bara hålla med mickeg att en 400 eller en 135 är ett bättre val. En Buster 320 är också en trevlig traktor.
Protte
Protte
En Grålle i okej skick för 10-20.000 låter nästan för bra för att vara sant. Dessa traktorer brukar vara väldigt dyra, då de är samlarobjekt,snarast än brukstraktorer. Det är dessutom bensin/fotogenmotorer vilket inte är idealt för en traktor. Bättre att köpa liten dieseltraktor från ca -65, från IH eller Volvo. Finns givetvis fler märken.
Grålle har ingen höjdreglering på lyften. Det är den överlägset största nackdelen. Dessutom har den ingen differentialspärr. Man klarar sig utan spärr men för den som är litet ovan att parera med styrbromsarna är spärren en stor fördel. Den har också mycket dålig frigångshöjd och det är ett problem i skogsarbete.
Annars skulle jag säga att det är en bra traktor. Lätt att hitta reservdelar. Det finns en dieselversion av grålle som heter TEF 20. Med frcylindrig diesel av Standard Companys eget fabrikat.
För din användning föreslår jag en något modernare traktor med dieselmotor.
Här kommer några exempel:
-Massey Ferguson 35 (grållens efterföljare). Den äldre versionen med fyrcylindrig diesel motor är vedervärdigt svårstartad och bensinmotorn är dyr i drift. Undvik dem. Den fyrcylindriga dieseln brukade gubbarna förr värma med en vedbrasa under oljetråget. Då målfärgen kokade på motorhuven gick den att starta. De flesta 35orna man stöter på har en trecylindrig Perkins P3.152 motor. Den motorn är en av de bästa som någonsin har tillverkats i världen men den har en liten svaghet. Den fordrar motorvärmare vid minusgrader. Många men inte alla 35or har differentialspärr. Lyxversionen 35X har alltid differentialspärr. Lyften är bra med både lägesreglering och dragkraftsreglering. Några få 35X har Multipower som är en sorts hydraulisk snabbväxel. Alla versioner har ganska låg frigångshöjd.
-Massey Ferguson 135 och 148. I princip lätt moderniserade 35X med annorlunda plåtar. Motorn heter P3.154 och är samma fantastiska motor försedd med ett annat topplock. Den kallstartar mycket bättre. 135 har låg frigångshöjd men 148 är något bättre.
-Volvo 320. Samma Perkins P3.152 motor. Mer ergonomisk förarplats än Massey Ferguson tycker jag. Tyvärr har 320 ingen hög-låg växel,. Allt är på en spak. Då blir det bara en backväxel. Därför är 320 ökänt svår att köra loss då man har fastnat i djupsnö. Lyftsystemet har jag ingen erfarenhet av och kan inte uttala mig.
-Volvo 400. En moderniserad 320 med hög-låg spak på växellådan och så tror jag hydraulsystemet är bättre men jag minns inte säkert. Motorn är en Perkins 3.154 så den kallstartar bra. En granne har en Volvo 400 och den är en mycket bra traktor.
-Leyland 245. Perkins P3.154 motor. En betydligt modernare konstruktion än alla de tidigare nämda. Har servostyrning. Den stora nackdelen är att båda backväxlarna är för höga så det är svårt för en ovan att backa precist. Reservdelar kan vara litet svåra att få tag på men motordelar finns för Perkins och Peatland Export Parts håller med slitdelar till själva traktorn.
-International 275. En trevlig liten traktor. Den är knappt större än en grålle men har dieselmotor och modernare lyft och modernare växellåda och differentialspärr. Internationals lyftsystem är inte fullt så bra som på Massey-Ferguson 35/135/148 men den är fullt användbar. Tillverkas faktiskt än i dag på licens under namnet Mahindra för den indiska marknaden. 275an har bra viktfördelning och bra frigångshöjd så den är känd för att ha extremt bra framkomlighet i skogen för sin storlek.
-International 414 och 434. de är i princip 275ans storabröder. Jag har skruvat litet med en 414 och tyckte den var en vettig traktor. Motorn kräver motorvärmare vid minusgrader. Växellådan är bra. Differentialspärr. Hyfsat bra lyft även om den känns något enkel för mig som är van med Massey-Ferguson.
-International 533. Den ultimata småtraktorn. Modernare konstruktion än de andra. Synkroniserad växellåda med tillräckligt antal växlar. Servostryrning med orbitrol. Bra hydraulsystem. Helt enkelt en fantastisk liten traktor. En granne har en och ärligt talat är jag nästan litet avundsjuk efter att ha kört med den ett par gånger. Tyvärr är den ovanlig så det kan vara ganska svårt att hitta reservdelar ibland.
-Ford 2000 och 3000. Deras svaghet är motorn. Det finns inga cylinderfoder så då cylinderloppen blir slitna måste man borra dem och antingen pressa in foder i efterhand eller sätta in överdimensionskolvar. En litet krånglig operation som vi hemmapulare inte klarar av. Man måste skruva loss motorblocket och lämna in det på verkstad.
Annars är de riktigt bra traktorer. En bekant hade en 3000 ända tills för något år sedan. Lyft och växellåda och allt sådant var väl genomtänkt. 2000 är motsvarande men mindre. Originalreservdelar finns inte men det lär finnas en hel del piratdelar på marknaden.
-Fordsom Dexta och Super Dexta. Fordsons piratkopior av Massey-Ferguson 35. De har Perkins 3.152 motor. Super Dexta har differentialspärr. Lyften är primitivare än på MF35. Det finns inga originaldelar men motordelar går att få genom Perkins och så finns det ganska gott om piratdelar till traktorn.
Nästan alla de här traktorerna saknar servostyrning om ingen har eftermonterat någonting. Till en del av dem får man köpa servosatser att eftermontera. Det går bra att köra en såhär liten traktor utan servo så länge den inte har frontlastare. Med frontlastare blir de närapå ostyrbara om man inte har armar som seriefiguren Karl-Alfred. Skall man ha en lastare så skall det vara ett litet baklastaragregat att hänga baktill i lyften. Renki ellar Normet eller liknande.
Man skall alltid i alla lägen hålla tummarna utanpå rattkransen då man kör traktor utan servo. Det var en av de första lektionerna jag fick lära mig då jag började köra MF35X någon gång i sexårsåldern. Det blir en rutin och fastän jag har servo på 165an söker sig tummarna utanpå rattkransen av gammal vana. Har man tummen inuti rattkransen då ratten slår kan det bli ett komplicerat benbrott.
Tillägg:
Alla de här traktorerna utom International 533 har osynkroniserad växellåda. Det är inte alls svårt att köra med en sådan men man måste lära sig konsten att dubbeltrampa för att inte slita på kuggarna då man växlar upp. Är det tätt mellan växellägena kan man dubbeltrampa och ge mellangas och växla ned men till exempel Massey-Fergusons treväxlade huvudväxelååda har för långt mellan lägena så då stannar man så traktorn står stilla när man växlar ned.
Lycka till!
Annars skulle jag säga att det är en bra traktor. Lätt att hitta reservdelar. Det finns en dieselversion av grålle som heter TEF 20. Med frcylindrig diesel av Standard Companys eget fabrikat.
För din användning föreslår jag en något modernare traktor med dieselmotor.
Här kommer några exempel:
-Massey Ferguson 35 (grållens efterföljare). Den äldre versionen med fyrcylindrig diesel motor är vedervärdigt svårstartad och bensinmotorn är dyr i drift. Undvik dem. Den fyrcylindriga dieseln brukade gubbarna förr värma med en vedbrasa under oljetråget. Då målfärgen kokade på motorhuven gick den att starta. De flesta 35orna man stöter på har en trecylindrig Perkins P3.152 motor. Den motorn är en av de bästa som någonsin har tillverkats i världen men den har en liten svaghet. Den fordrar motorvärmare vid minusgrader. Många men inte alla 35or har differentialspärr. Lyxversionen 35X har alltid differentialspärr. Lyften är bra med både lägesreglering och dragkraftsreglering. Några få 35X har Multipower som är en sorts hydraulisk snabbväxel. Alla versioner har ganska låg frigångshöjd.
-Massey Ferguson 135 och 148. I princip lätt moderniserade 35X med annorlunda plåtar. Motorn heter P3.154 och är samma fantastiska motor försedd med ett annat topplock. Den kallstartar mycket bättre. 135 har låg frigångshöjd men 148 är något bättre.
-Volvo 320. Samma Perkins P3.152 motor. Mer ergonomisk förarplats än Massey Ferguson tycker jag. Tyvärr har 320 ingen hög-låg växel,. Allt är på en spak. Då blir det bara en backväxel. Därför är 320 ökänt svår att köra loss då man har fastnat i djupsnö. Lyftsystemet har jag ingen erfarenhet av och kan inte uttala mig.
-Volvo 400. En moderniserad 320 med hög-låg spak på växellådan och så tror jag hydraulsystemet är bättre men jag minns inte säkert. Motorn är en Perkins 3.154 så den kallstartar bra. En granne har en Volvo 400 och den är en mycket bra traktor.
-Leyland 245. Perkins P3.154 motor. En betydligt modernare konstruktion än alla de tidigare nämda. Har servostyrning. Den stora nackdelen är att båda backväxlarna är för höga så det är svårt för en ovan att backa precist. Reservdelar kan vara litet svåra att få tag på men motordelar finns för Perkins och Peatland Export Parts håller med slitdelar till själva traktorn.
-International 275. En trevlig liten traktor. Den är knappt större än en grålle men har dieselmotor och modernare lyft och modernare växellåda och differentialspärr. Internationals lyftsystem är inte fullt så bra som på Massey-Ferguson 35/135/148 men den är fullt användbar. Tillverkas faktiskt än i dag på licens under namnet Mahindra för den indiska marknaden. 275an har bra viktfördelning och bra frigångshöjd så den är känd för att ha extremt bra framkomlighet i skogen för sin storlek.
-International 414 och 434. de är i princip 275ans storabröder. Jag har skruvat litet med en 414 och tyckte den var en vettig traktor. Motorn kräver motorvärmare vid minusgrader. Växellådan är bra. Differentialspärr. Hyfsat bra lyft även om den känns något enkel för mig som är van med Massey-Ferguson.
-International 533. Den ultimata småtraktorn. Modernare konstruktion än de andra. Synkroniserad växellåda med tillräckligt antal växlar. Servostryrning med orbitrol. Bra hydraulsystem. Helt enkelt en fantastisk liten traktor. En granne har en och ärligt talat är jag nästan litet avundsjuk efter att ha kört med den ett par gånger. Tyvärr är den ovanlig så det kan vara ganska svårt att hitta reservdelar ibland.
-Ford 2000 och 3000. Deras svaghet är motorn. Det finns inga cylinderfoder så då cylinderloppen blir slitna måste man borra dem och antingen pressa in foder i efterhand eller sätta in överdimensionskolvar. En litet krånglig operation som vi hemmapulare inte klarar av. Man måste skruva loss motorblocket och lämna in det på verkstad.
Annars är de riktigt bra traktorer. En bekant hade en 3000 ända tills för något år sedan. Lyft och växellåda och allt sådant var väl genomtänkt. 2000 är motsvarande men mindre. Originalreservdelar finns inte men det lär finnas en hel del piratdelar på marknaden.
-Fordsom Dexta och Super Dexta. Fordsons piratkopior av Massey-Ferguson 35. De har Perkins 3.152 motor. Super Dexta har differentialspärr. Lyften är primitivare än på MF35. Det finns inga originaldelar men motordelar går att få genom Perkins och så finns det ganska gott om piratdelar till traktorn.
Nästan alla de här traktorerna saknar servostyrning om ingen har eftermonterat någonting. Till en del av dem får man köpa servosatser att eftermontera. Det går bra att köra en såhär liten traktor utan servo så länge den inte har frontlastare. Med frontlastare blir de närapå ostyrbara om man inte har armar som seriefiguren Karl-Alfred. Skall man ha en lastare så skall det vara ett litet baklastaragregat att hänga baktill i lyften. Renki ellar Normet eller liknande.
Man skall alltid i alla lägen hålla tummarna utanpå rattkransen då man kör traktor utan servo. Det var en av de första lektionerna jag fick lära mig då jag började köra MF35X någon gång i sexårsåldern. Det blir en rutin och fastän jag har servo på 165an söker sig tummarna utanpå rattkransen av gammal vana. Har man tummen inuti rattkransen då ratten slår kan det bli ett komplicerat benbrott.
Tillägg:
Alla de här traktorerna utom International 533 har osynkroniserad växellåda. Det är inte alls svårt att köra med en sådan men man måste lära sig konsten att dubbeltrampa för att inte slita på kuggarna då man växlar upp. Är det tätt mellan växellägena kan man dubbeltrampa och ge mellangas och växla ned men till exempel Massey-Fergusons treväxlade huvudväxelååda har för långt mellan lägena så då stannar man så traktorn står stilla när man växlar ned.
Lycka till!
Redigerat:
Svärfar pensionerade sin grålle sedan han skaffade en rejäl fyrhjuling, han har ungefär samma användningsområden som du, mer skogsarbete än vägunderhåll dock. Går inte att jämföra hur smidigt det är ute i skogen jämfört med grållen. Är någon kilometer mellan skiftena också, vilket man inte vill puttra på med grållen.
Det blir däremot en rejäl bit över 10.000kr för en fyrhjuling som håller måttet.
Håller i övrigt med A GA, grållar är numer samlarobjekt och därför kostar lite för mycket för att ha som bruksfordon.
Det verkar tyvärr vara en hel del lurendrejare kring just grållar också (kanske också på veteranbilsmarknaden?). Lite då och då kommer någon och ger rejäla skambud på svärfars grålle när dom ser att den stått ett tag.
Edit: Kul att läsa och lära sig av traktorgurus som Heimlaga här ovanför
Det blir däremot en rejäl bit över 10.000kr för en fyrhjuling som håller måttet.
Håller i övrigt med A GA, grållar är numer samlarobjekt och därför kostar lite för mycket för att ha som bruksfordon.
Det verkar tyvärr vara en hel del lurendrejare kring just grållar också (kanske också på veteranbilsmarknaden?). Lite då och då kommer någon och ger rejäla skambud på svärfars grålle när dom ser att den stått ett tag.
Edit: Kul att läsa och lära sig av traktorgurus som Heimlaga här ovanför
Redigerat:
Tänk min morbror och moster gav bort en helt funktionerande grålle som tillhörde morfar efter han och mormor dog på 90 talet.... Dom ville bara inte ha skräpet menade dom...
Farfar hade flera MF35or som gått vidare i släkten, jag kan inget om traktorer men en sådan skulle inte vara fel. Men nu bor jag i bostadsområde. Farsan har en MF 65a med multipower system, så blekt i färgen den är rosta och rostig, fin traktor.
Farfar hade flera MF35or som gått vidare i släkten, jag kan inget om traktorer men en sådan skulle inte vara fel. Men nu bor jag i bostadsområde. Farsan har en MF 65a med multipower system, så blekt i färgen den är rosta och rostig, fin traktor.
En fyrhjuling av kraftigare sort är förmodligen ett steg bättre än en grålle i skogen men jag som har en litet större gammal traktor Massey-Ferguson 165 tycker att fyrhjulingarna är både dyra och ineffektiva i jämförelse.
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Heimlaga skriver väldigt mycket om hydraulikens höjdreglering, det är inget som detta forums deltagare har så stor nytta av om man inte ska plöja mycket. Vad som behövs är upp och ner med snöslunga eller ett schaktblad.
Hursomhelst så tror jag grållen har höjdreglering MEN den har hydraulpumpen monterad EFTER kopplingen så trampar man i kopplingen så stannar hydrauliken, tror att ALLA andra i traktorer i heimlagas uppräkning har pumpen sittandes på motorn och då funkar alltid lyften.
International B275 har inte höjdreglering, däremot har den ett ställbart djupstopp som är användbart.
Jag saknar 275:ans enkla ventil nu när jag har en traktor med höjdreglering, det är väldigt svårt att finlira höjden på baklyften när man ska koppla på ett redskap. Plötsligt så hoppar det till.
275 är en trevlig traktor även med frontlastare, lite tungstyrd dock.
Protte
Hursomhelst så tror jag grållen har höjdreglering MEN den har hydraulpumpen monterad EFTER kopplingen så trampar man i kopplingen så stannar hydrauliken, tror att ALLA andra i traktorer i heimlagas uppräkning har pumpen sittandes på motorn och då funkar alltid lyften.
International B275 har inte höjdreglering, däremot har den ett ställbart djupstopp som är användbart.
Jag saknar 275:ans enkla ventil nu när jag har en traktor med höjdreglering, det är väldigt svårt att finlira höjden på baklyften när man ska koppla på ett redskap. Plötsligt så hoppar det till.
275 är en trevlig traktor även med frontlastare, lite tungstyrd dock.
Protte
Jag skriver om höjdreglering. Möjligheten att ställa lyften på den höjd man vill till exempel med schaktblad eller pallgafflar eller bakskopa.
Vid plöjning använder man dragkraftsreglering om sådan finns.
Grålle har enbart dragkraftsreglering vilket innebär att lyftarmarna i annat bruk än plöjning är antingen uppe eller nere. Inget mellanläge finns.
Vid plöjning använder man dragkraftsreglering om sådan finns.
Grålle har enbart dragkraftsreglering vilket innebär att lyftarmarna i annat bruk än plöjning är antingen uppe eller nere. Inget mellanläge finns.
Redigerat:
Jag har en BM 400. Det är en utmärkt liten traktor för mig att göra småsaker på gården. Pallgafflar, skopa och ett flak att ha bak på lyften. Det enda jag saknar är yttre hydraulik, dvs uttag att tippa en vagn eller köra en klyv med.
Till större projekt har min far två nya traktorer med frontlastare och han bor några km bort så det är smidigt.
Angående frontlastare till en sådan liten traktor du är ute efter så håller jag med Heimlaga, med tillägget att det frestar deras framaxlar ganska hårt.
Lycka till i letandet!
Till större projekt har min far två nya traktorer med frontlastare och han bor några km bort så det är smidigt.
Angående frontlastare till en sådan liten traktor du är ute efter så håller jag med Heimlaga, med tillägget att det frestar deras framaxlar ganska hårt.
Lycka till i letandet!
Det tycks gå bra med frontlastare på traktorer från ungefär 50 hästar och uppåt men det kräver litet extra möda om allt skall fungera. Jag har själv en Solid 2100 frontlastare av 70-talsmodell som vi monterade på min M-F 165 som är på 62 hästar.
Hela systemet måste vara uttänkt så det fungerar:
-Traktorn har servostyrning och den kraftigare framaxelmodellen.
-Frontlastaren är liten och lyfter inte så mycket.
-Hela lastaren går enkelt att koppla loss och lyfta av med sin egen hydraulik och ställa på sina egna stödben. Hela operationen går på 10-15 minuter när jag är ensam och tar det lugnt. Lastaren är en modell som är konstruerad för det här ändamålet.
-Då jag kör i skogen är lastaren alltid losskopplad och står kvar hemma. I stället lyfter jag på frontgrinden och motorsågslådan som passar på frontlastarfästena.
-Då jag arbetar med frontlastare har jag alltid en stor betongklump hängande i lyften. Betongklumpen har handskar som passar lyftarmarna så att man bara backar i dem och lyfter. Den har också en ögla och en ked så jag kan lyfta den med lastaren på en kärra och ta med då man till exempel skall hämta sand. På tvärbalken mellan lastararmarna finns en krok att lyfta motvikten med. Vikten är tilltagen enligt maxvikten som det är lämpligt att lyfta med lastaren utan motvikt.
-Jag kör i allmänhet försiktigt.
Det krävdes alltså en del tankearbete både från mig och från lastarens konstruktör (han lever lyckligtvis) och från en hydraulikkunnig kamrat för att allt skall fungera. Det krävdes också en hel del målmedvetet letande och skrotsamlande runtom i hela Österbotten från Perus till Evijärvi innan jag hade hittat exakt rätt delar så att hela systemet fungerar ihop.
Om inte allt blir rätt är det bättre att vara utan frontlastare på en bakhjulsdriven traktor men om allt blir rätt fungerar det bra.
Det här är mina tankar om lastare....
Hela systemet måste vara uttänkt så det fungerar:
-Traktorn har servostyrning och den kraftigare framaxelmodellen.
-Frontlastaren är liten och lyfter inte så mycket.
-Hela lastaren går enkelt att koppla loss och lyfta av med sin egen hydraulik och ställa på sina egna stödben. Hela operationen går på 10-15 minuter när jag är ensam och tar det lugnt. Lastaren är en modell som är konstruerad för det här ändamålet.
-Då jag kör i skogen är lastaren alltid losskopplad och står kvar hemma. I stället lyfter jag på frontgrinden och motorsågslådan som passar på frontlastarfästena.
-Då jag arbetar med frontlastare har jag alltid en stor betongklump hängande i lyften. Betongklumpen har handskar som passar lyftarmarna så att man bara backar i dem och lyfter. Den har också en ögla och en ked så jag kan lyfta den med lastaren på en kärra och ta med då man till exempel skall hämta sand. På tvärbalken mellan lastararmarna finns en krok att lyfta motvikten med. Vikten är tilltagen enligt maxvikten som det är lämpligt att lyfta med lastaren utan motvikt.
-Jag kör i allmänhet försiktigt.
Det krävdes alltså en del tankearbete både från mig och från lastarens konstruktör (han lever lyckligtvis) och från en hydraulikkunnig kamrat för att allt skall fungera. Det krävdes också en hel del målmedvetet letande och skrotsamlande runtom i hela Österbotten från Perus till Evijärvi innan jag hade hittat exakt rätt delar så att hela systemet fungerar ihop.
Om inte allt blir rätt är det bättre att vara utan frontlastare på en bakhjulsdriven traktor men om allt blir rätt fungerar det bra.
Det här är mina tankar om lastare....
Har en BM400 med Trima frontlastare. Klarar att lyfta ca 800kg
Sägs att det är en av dom få gamla småtraktorer som har en framaxel som verkligen klarar frontlastare utan att ta skada.
BM 400 är (paradoxalt nog) lite knepig med reservdelar.
Standardfelet är glapp i styrningen.
Annars en stabil maskin som kallstartar bra.
Eftermonterat servo är nästan en nödvändighet.
Sägs att det är en av dom få gamla småtraktorer som har en framaxel som verkligen klarar frontlastare utan att ta skada.
BM 400 är (paradoxalt nog) lite knepig med reservdelar.
Standardfelet är glapp i styrningen.
Annars en stabil maskin som kallstartar bra.
Eftermonterat servo är nästan en nödvändighet.
