Undrar du över skogen så finns mycket kunskap och klokhet (dumhet också för den delen) på www.skogsforum.se
Till en sån gård skulle nog jag föredra en liten traktor hellre än en fyrhjuling, möjligheterna är så mycket större med en traktor.
Till en sån gård skulle nog jag föredra en liten traktor hellre än en fyrhjuling, möjligheterna är så mycket större med en traktor.
Man behöver inte nödvändigtvis arrendera ut sin mark, om det bara är en liten bit. Snarare kan det vara fördelaktigt att inte göra det, så man har bestämmanderätten kvar själv ifall man helt plötsligt får för sig att exempelvis sätta upp med alpackor. Skötsel är egentligen minimal om man inte vill att marken ska vara produktiv, det räcker att slå av den med betesputs en gång om året eller så. Vi har en liten markplätt om 2 ha riktigt gammal vall och gör helt enkelt en bytesaffär med en av grannarna. Han ser till att hålla vallen snygg, skördar den två ggr per år och jag har sett att han gödslar den vissa år. I gengäld tar han nåt varv med traktor och snöslunga på vår framfartsväg om vintern. "Is't an I win situation" så att säga 
Att köpa en fastighet med mark är alltid en bra idé. Mark tillverkas inte längre och värdet på den lär bara öka. Speciellt bra är det om man har sin mark runt huset och trädgården, då kan man själv bestämma om man vill ha grannar runt fötterna eller om man vill bo på ett kalhygge. Hittar du en liten gård tycker jag absolut du ska lägga rabarber på den. Små gårdar är nästan utrotade idag, det som brukar finnas kvar är ofta så hårt avstyckat att det knappt finns plats för markiser. Bönder idag är giriga och hänsynslösa på just det området.
Att köpa en fastighet med mark är alltid en bra idé. Mark tillverkas inte längre och värdet på den lär bara öka. Speciellt bra är det om man har sin mark runt huset och trädgården, då kan man själv bestämma om man vill ha grannar runt fötterna eller om man vill bo på ett kalhygge. Hittar du en liten gård tycker jag absolut du ska lägga rabarber på den. Små gårdar är nästan utrotade idag, det som brukar finnas kvar är ofta så hårt avstyckat att det knappt finns plats för markiser. Bönder idag är giriga och hänsynslösa på just det området.
jag har alltid varit sugen på en grävmaskin. Nån nytta måste den väl ha på gården. Sambon vill ha en stridsvagn...knipo skrev:Eller varför inte både och? Då blir möjligheterna ÄNNU större
Något du definitivt måste ha är en lastare, det är en oumbärlig maskin!
Jag tror nog du kan hitta möjligheter till många olika maskiner.
Det där kan utvecklas till en väldigt bra binäring och en liten inkomstförsäkring för dåliga tider förutsatt att du är villig att lära dig det som krävs och att du inte behöver låna hutlöst för att köpa marken.
Några hektar åkermark är lönsammast att arrendera ut åt någon bonde i trakten. Om tidigare ägaren har slarvat med dikningen och inte stenröjt ordentligt kan det löna sig att skriva ett tioåringt kontrakt med obetydligt arrende på villkoret att åkrarna återlämnas stenröjda och dikena i skick när kontraktet löper ut.
Om gården är i en aktiv jordbruksbygd kan man få en nätt liten extrainkomst på några tusen upp till tjugotusen kronor i året av arrendet för några hektar väl stenröjd och dikad åker. Å andra sidan brukar åkermark vara hutlöst dyr i sådana trakter och då blir inköpskostnaden väldigt ofta för hög i förhållande till arrendeinkomsten du får ut.
Hur du än arrenderar ut åker MÅSTE det stå i kontraktet att stödrätten återgår till markägaren när arrendetiden löper ut. Annars kan du förlora stödrätten och då är åkermarken ekonomiskt sett värdelös.
En bit åker är alltid en försäkring för dåliga tider.....men om man skall sätta mycket pengar på köpet blir den en belastning i stället.
Skog är mest ekonomiskt att sköta själv förutom större slutavverkningar som inte lönar sig att göra själv.
Om man som enskild familj skall få ut mesta möjliga inkomst av sin skog måste man ha skog i olika åldrar och tänka långsiktigt. Om man kalhugger allt får man mycket pengar på en gång och sedan ett helsikes slavarbete och inga inkomster under 80 år framåt.
Just nu är stockpriserna pressade i botten och pappersmassan nästan gratis men jag tror att i alla fall stockpriserna kommer att stiga rejält på längre sikt. Granar på bördig mark och i synnerhet på gamla skogsbeten brukar ruttna inuti om de blir för gamla så de måste huggas i tid men granskog på torr mark och tallskog kan man gott spara på tills priserna är bättre eller tills man själv behöver virket.
Det är inte alls självklart att det lönar sig att följa skogsbruksplanen när man är en liten skogsägare. Skogsbruksplaner görs upp enligt ekonomiska kalkyler som stämmer bäst om man äger över 300 hektar skog men om man har bara några hektar blir det fel.
En väldigt viktig men ofta förbisedd del av skogsekonomin för en liten skogsägare är ved och virke för husbehov.
Sågade bräder och plankor är vansinnigt dyra att köpa i förhållande till vad man får när man säljer samma mängd stock i en rotpost. Den mellanskillnaden skall ju hamna i ens egen ficka och inte hos någon skogsbolagsaktieägare i utlandet.
Om man hugger själv med motorsåg och kör stockarna med egen traktor eller ber någon bonde i närheten köra dem till någon mindre såg i trakten och får dem sågade till virke som man sedan kör hem och stabbar själv så har man fenomenalt billigt virke för alla familjens behov till husbygnad och underhåll. Inbesparade pengar är fria från moms och inkomstskatt och pendlingskostnader så deras verkningsgrad i privatekonomin ligger kring 200%.
Gratis ved ur egen skog innebär rent ekonomiskt 1-2 månadslöner extra i året. Visserligen kräver det en del arbete men när man arbetar åt sig själv behöver inte timförtjänsten bli så hög när den är fri från skatt och pendlingskostnad. Vintersemester finns ju till för att man skall vara i skogen och hugga ved och påsken är vedklyvningsledighet. Så har det varit enda sedan semestrar uppfanns.
Det här är mina åsikter baserade på nogranna kalkyler...... de stämmer inte överens med de officiella "sanningarna" som basuneras ut i samhället men om man skulle beräkna mitt och mina föräldrars liv utgående från sådana "sanningar" så blir resultatet att vi allihop borde ha gjort personlig konkurs flera gånger och bo i ett härbärge för hemlösa eller i en hyreslägenhet på socialens bekostnad.
Fattigdom lär människan att förstå ekonomi.
Några hektar åkermark är lönsammast att arrendera ut åt någon bonde i trakten. Om tidigare ägaren har slarvat med dikningen och inte stenröjt ordentligt kan det löna sig att skriva ett tioåringt kontrakt med obetydligt arrende på villkoret att åkrarna återlämnas stenröjda och dikena i skick när kontraktet löper ut.
Om gården är i en aktiv jordbruksbygd kan man få en nätt liten extrainkomst på några tusen upp till tjugotusen kronor i året av arrendet för några hektar väl stenröjd och dikad åker. Å andra sidan brukar åkermark vara hutlöst dyr i sådana trakter och då blir inköpskostnaden väldigt ofta för hög i förhållande till arrendeinkomsten du får ut.
Hur du än arrenderar ut åker MÅSTE det stå i kontraktet att stödrätten återgår till markägaren när arrendetiden löper ut. Annars kan du förlora stödrätten och då är åkermarken ekonomiskt sett värdelös.
En bit åker är alltid en försäkring för dåliga tider.....men om man skall sätta mycket pengar på köpet blir den en belastning i stället.
Skog är mest ekonomiskt att sköta själv förutom större slutavverkningar som inte lönar sig att göra själv.
Om man som enskild familj skall få ut mesta möjliga inkomst av sin skog måste man ha skog i olika åldrar och tänka långsiktigt. Om man kalhugger allt får man mycket pengar på en gång och sedan ett helsikes slavarbete och inga inkomster under 80 år framåt.
Just nu är stockpriserna pressade i botten och pappersmassan nästan gratis men jag tror att i alla fall stockpriserna kommer att stiga rejält på längre sikt. Granar på bördig mark och i synnerhet på gamla skogsbeten brukar ruttna inuti om de blir för gamla så de måste huggas i tid men granskog på torr mark och tallskog kan man gott spara på tills priserna är bättre eller tills man själv behöver virket.
Det är inte alls självklart att det lönar sig att följa skogsbruksplanen när man är en liten skogsägare. Skogsbruksplaner görs upp enligt ekonomiska kalkyler som stämmer bäst om man äger över 300 hektar skog men om man har bara några hektar blir det fel.
En väldigt viktig men ofta förbisedd del av skogsekonomin för en liten skogsägare är ved och virke för husbehov.
Sågade bräder och plankor är vansinnigt dyra att köpa i förhållande till vad man får när man säljer samma mängd stock i en rotpost. Den mellanskillnaden skall ju hamna i ens egen ficka och inte hos någon skogsbolagsaktieägare i utlandet.
Om man hugger själv med motorsåg och kör stockarna med egen traktor eller ber någon bonde i närheten köra dem till någon mindre såg i trakten och får dem sågade till virke som man sedan kör hem och stabbar själv så har man fenomenalt billigt virke för alla familjens behov till husbygnad och underhåll. Inbesparade pengar är fria från moms och inkomstskatt och pendlingskostnader så deras verkningsgrad i privatekonomin ligger kring 200%.
Gratis ved ur egen skog innebär rent ekonomiskt 1-2 månadslöner extra i året. Visserligen kräver det en del arbete men när man arbetar åt sig själv behöver inte timförtjänsten bli så hög när den är fri från skatt och pendlingskostnad. Vintersemester finns ju till för att man skall vara i skogen och hugga ved och påsken är vedklyvningsledighet. Så har det varit enda sedan semestrar uppfanns.
Det här är mina åsikter baserade på nogranna kalkyler...... de stämmer inte överens med de officiella "sanningarna" som basuneras ut i samhället men om man skulle beräkna mitt och mina föräldrars liv utgående från sådana "sanningar" så blir resultatet att vi allihop borde ha gjort personlig konkurs flera gånger och bo i ett härbärge för hemlösa eller i en hyreslägenhet på socialens bekostnad.
Fattigdom lär människan att förstå ekonomi.
Väl skrivet heimlaga! Utöver de rent ekonomiska beräkningarna som bara visar på plus så ska man heller inte förringa/glömma känslan av att vara självförsörjande! När man skördar den egna potatisen, när man petar in vedträet från den egna skogen i pannan i januari vid -25, när den nya vedboden sågad av egen skog är färdig osv osv. Det måste vara någon nedärvd gen i oss som gör att det känns extra bra!
Till TS: klart frugan ska ha en stridsvagn!
Till TS: klart frugan ska ha en stridsvagn!
Varför inte överraska sambon på nästa alla hjärtans dag då?kikarhus skrev:
http://www.mortarinvestments.eu/products/tanks-2/t-55-278#currency=USD
Då kanske hon överraskar dig sedan
Vi har en liten gård på 12 ha, hälften skog hälften åker.
Det jag tycker du ska fråga mäklaren om är om stödrätterna på åkermarken ingår. Utan stödrätterna kan man inte få EU-bidrag. För oss ingick inte stödrätterna, dom hade en annan bonde lagt beslag på och vi var naiva nog att inte kolla. Det löste sig ändå, men alltid bäst att ha koll innan.
1,6 ha åker räcker inte långt. Kanske till att ha några får om man gör en hage i skogen att variera med. Eller ett par grisar som man slaktar till jul!
Så är det inte är superproduktiv jordbruksmark hade jag lånat ut den till någon bonde eller stall i närheten och fått den avbetad mot att dom stängslar el liknande. Då kan ni söka bidrag för marken. Man behöver inte alls ha några stora maskiner i övrigt, kolla med närmsta bonde om ni kan få hjälp med att köra över med betesputsen en gång om året för en liten slant. Vi har lärt oss den hårda vägen att jordbruksmaskiner alltid går sönder när man behöver dom som mest. Billigare att leja bort än att stå och lägga tid och energi själv.
Lycka till!
Det jag tycker du ska fråga mäklaren om är om stödrätterna på åkermarken ingår. Utan stödrätterna kan man inte få EU-bidrag. För oss ingick inte stödrätterna, dom hade en annan bonde lagt beslag på och vi var naiva nog att inte kolla. Det löste sig ändå, men alltid bäst att ha koll innan.
1,6 ha åker räcker inte långt. Kanske till att ha några får om man gör en hage i skogen att variera med. Eller ett par grisar som man slaktar till jul!
Så är det inte är superproduktiv jordbruksmark hade jag lånat ut den till någon bonde eller stall i närheten och fått den avbetad mot att dom stängslar el liknande. Då kan ni söka bidrag för marken. Man behöver inte alls ha några stora maskiner i övrigt, kolla med närmsta bonde om ni kan få hjälp med att köra över med betesputsen en gång om året för en liten slant. Vi har lärt oss den hårda vägen att jordbruksmaskiner alltid går sönder när man behöver dom som mest. Billigare att leja bort än att stå och lägga tid och energi själv.
Lycka till!
Är veden verkligen så värdefull när det bara är barrträd? Det blåser ju bara till i pannan. Det hade varit större värde om det varit lövträd, helst björk.
Enda skillnaden jag har märkt är att man måste lägga i några klabbar extra när man eldar med gran. Mitt i vintern är det bäst att ha blandved med en hel del björk i så man inte måste springa i pannrummet hela tiden men hela sommarhalvåret är gran lika bra som vilken annan ved som helst.
Vi eldar med vad vi får tag i. Så enkelt är det.
Vi eldar med vad vi får tag i. Så enkelt är det.
Tveksamt om det lönar sig. Flera skogsägare häromkring har räknat på det och köper numera sitt virke. Det blir kanske något billigare att köra iväg egen skog till någon lokal såg, men det blir en enorm massa arbete och den minimala förtjänsten är all betalning man får för sina träd och sin arbetsinsats. Dessutom kan man välja brädor själv på brädgården, men sågar man så får man allt det sneda, vridna, kvistiga och allt annat också. Det blir en hel del spill. Men om man vill ha specialdimensioner är det förstås en annan sak.heimlaga skrev: