Är sugen på att skaffa en rikt- och planhyvel för hobbybruk. Ser framför mig att den ska komma till användning för lite enklare möbelsnickeri eller andra mindre snickeriprojekt. Jag har försökt spana på blocket och fb efter begagnat men det dyker sällan upp några bra objekt i närheten, så samtidigt har jag försökt förstå vad jag kan få för pengarna om jag skulle köpa nytt. Inser ju att priset snabbt springer i väg, men vad säger ni? Går det att hitta nåt vettigt för runt 10kkr? Jag såg t.ex. den här - är den nåt att ha?
https://duab.se/maskiner-verktyg/sn...bo-rikt-planhyvel-hc-260-c-28-dnb-400-v-3-fas
 
  • Gilla
Zynvinkeln
  • Laddar…
J
Generellt brukar svaret bli nej. Något vettigt nytt är svårt att hitta för denna peng. Däremot begagnat brukar gå bra. Bara att ha is i magen och lägga in en bevakning på blocket eller Frustrators tråd.

https://www.byggahus.se/forum/threads/blocket-tips.256452/page-185#post-4542076

Själv har jag en gammal Scheppach HM2, ingen gjutjärnsmaskin men det jobb den gör blir ok och tillräckligt bra för mig. Sedan kan man alltid önska sig större, tyngre och mer, dock är inte inte alltid det blir bättre.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dublin
  • Laddar…
Jag säger det samma.
Nytt- nej
Begagnat- ja
 
Något omständigt, men det går ju att bygga en rigg för en överhandsfräs som får agera "planhyvel". Betydligt billigare och funkar fint för utjämning av bord m.m.

Men som sagt, lite otympligt för det du vill ha den till kanske. Slå en kik på YouTube så får du en uppfattning. Blir då bra mycket billigare, samt du får en ursäkt att köpa en jäkla vass överhandsfräs!
/W
 
Jag tröttnade också på att leta gjutjärnsfynd på Blocket och köpte för något år sedan en lite dyrare kinamaskin från just Duab än den i länken. Att kalla den vettig hade varit en väldig överdrift.

Det går absolut att köpa nya bra hyvlar, men inte för 10 K om man vill börja möbelsnickra. Det sa andra till mig här, men jag ville hellre vara envis och det kostade mig många svordomar och tusenlappar.
 
  • Haha
  • Gilla
Dublin och 3 till
  • Laddar…
För en annan som också undrar.

Vad brister dessa maskiner i när man jämför med blocketmaskiner?
Det verkar som folk är rörande eniga om att blocketmaskerna är mycket bättre så skulle gärna vilja veta var det skiljer så jag också kan göra rätt val (i mitt fall bara dyrare ny) den dagen jag köper en maskin.

Typ, som hobbysnickare finns det vissa typer av brister man kan leva med som en mer frekvent användare vars tid är pengar inte kan leva med.
 
A
N Nizztos skrev:
Typ, som hobbysnickare finns det vissa typer av brister man kan leva med som en mer frekvent användare vars tid är pengar inte kan leva med.
Förvisso, men bristerna ger ju också dig som användare oftast också ett sämre resultat, förutom tidsaspekter. Då tappar många lusten att fortsätta, och det är ju trist. Nu är det många vrak på blocket som kräver enormt mkt jobb innan de presterar som de en gång gjorde, och de fina brukar dra iväg i pris (min uppfattning) Jag tycker man ska ställa sig frågan hur mkt man använder saker, istället för när den är intjänad etc. Naturligtvis måste man ju hålla sig inom sin budget, men det är ju mkt roligare att jobba med bra grejer.
 
  • Gilla
Dublin
  • Laddar…
N Nizztos skrev:
För en annan som också undrar.

Vad brister dessa maskiner i när man jämför med blocketmaskiner?
Det verkar som folk är rörande eniga om att blocketmaskerna är mycket bättre så skulle gärna vilja veta var det skiljer så jag också kan göra rätt val (i mitt fall bara dyrare ny) den dagen jag köper en maskin.

Typ, som hobbysnickare finns det vissa typer av brister man kan leva med som en mer frekvent användare vars tid är pengar inte kan leva med.
Nu har jag aldrig testat någon gammal gjutjärnshyvel på ett ton, men jag har bytt från en ny kinamaskin för 15K till en ny från Österrike för 35K. Skillnaden i kvalitet och resultat är faktiskt ännu större än prisskillnaden.

Kinamaskinen (säljs av Duab, Holzman, Axminster och en bunt andra och heter oftast något med ML393) är helt enkelt inte stabil nog, trots att den väger som en Hammer eller annan ny dyrare. Varje gång jag växlade mellan rikt- och planläge var det dags att justera så att den blev plan och rätvinklig. Tyvärr var justeringsprocessen så stökig och opålitlig att det oftast slutade med ett "äh va fan" och så fick resultatet bli nästan bra. Det straffade sig oftast i ett senare skede av bygget, men hellre det än att fastna i kalibreringen för alltid.

När jag försökte rikta lite tyngre eller längre ämnen orkade den inte stå emot, utan sviktade lite lagom mycket så att det blev carvingskidor av plankorna. Det gick att lösa hjälpligt genom att låta utmatningsbordet luta lite uppåt, men då blev det fel åt andra hållet om jag inte hyvlade tunga saker. Med bordet justerat plant (vilket tog tid) höll den sig till att ge ifrån sig små och lätta bitar helt raka.

Att plana tyngre eller längre plankor gav ofelbart snipe.

För mig handlade det inte alls om att det skulle gå fortare med en dyrare maskin, utan mer att jag höll på att tappa sugen helt. Att gå ut till garaget med ett leende och förväntningar är en väldigt trevlig känsla, men alltför ofta kom jag in igen efter en timme eller två, utan att ha gjort något bra och mest fått slut på svordomar.

En sak kan vara bra att känna till med kinamaskinerna. Alla som ser ungefär likadana ut och heter nästa samma sak, är inte nödvändigtvis lika bra/dåliga. Det är beställaren som får sitt klistermärke på maskinen och som väljer hur bra maskinen ska vara efter ett antal val i fabrikens "katalog". T ex valde Axminster betydligt stabilare anhåll och lite andra dyrare saker när de köpte in sin 393-maskin, än vad Holzprofi, Duab och en del andra gjorde. Den engelska maskinen var inte mer stabil som helhet, men det verkar som deras användare inte klagar lika mycket på att de behöver justera anhållet hela tiden och det låter rimligt då deras väger tre gånger så mycket som de andra maskinernas.
 
  • Gilla
ergonomen och 1 till
  • Laddar…
mowatom skrev:
Förvisso, men bristerna ger ju också dig som användare oftast också ett sämre resultat, förutom tidsaspekter. Då tappar många lusten att fortsätta, och det är ju trist. Nu är det många vrak på blocket som kräver enormt mkt jobb innan de presterar som de en gång gjorde, och de fina brukar dra iväg i pris (min uppfattning) Jag tycker man ska ställa sig frågan hur mkt man använder saker, istället för när den är intjänad etc. Naturligtvis måste man ju hålla sig inom sin budget, men det är ju mkt roligare att jobba med bra grejer.
Absolut. Men ibland är det ändå en relevant fråga. För någon som använder en maskin ofta så är det ett stort minus om det finns en bult som måste dras åt med jämna mellanrum. En hobbysnickare som planar någon enstaka gång kan kanske tänka sig att dra åt den bulten de gånger det beger sig.

Om bristen isätllet är att det alltid blir krokigt så är det ju en helt annan sak och även hobbysnickaren skulle bli grinig.

Budget blir ju en viktigt del om man inte kan/vill dra in pengar på resultaten utan bara snickrar för sig själv.
 
Hep Hep skrev:
Nu har jag aldrig testat någon gammal gjutjärnshyvel på ett ton, men jag har bytt från en ny kinamaskin för 15K till en ny från Österrike för 35K. Skillnaden i kvalitet och resultat är faktiskt ännu större än prisskillnaden.

Kinamaskinen (säljs av Duab, Holzman, Axminster och en bunt andra och heter oftast något med ML393) är helt enkelt inte stabil nog, trots att den väger som en Hammer eller annan ny dyrare. Varje gång jag växlade mellan rikt- och planläge var det dags att justera så att den blev plan och rätvinklig. Tyvärr var justeringsprocessen så stökig och opålitlig att det oftast slutade med ett "äh va fan" och så fick resultatet bli nästan bra. Det straffade sig oftast i ett senare skede av bygget, men hellre det än att fastna i kalibreringen för alltid.

När jag försökte rikta lite tyngre eller längre ämnen orkade den inte stå emot, utan sviktade lite lagom mycket så att det blev carvingskidor av plankorna. Det gick att lösa hjälpligt genom att låta utmatningsbordet luta lite uppåt, men då blev det fel åt andra hållet om jag inte hyvlade tunga saker. Med bordet justerat plant (vilket tog tid) höll den sig till att ge ifrån sig små och lätta bitar helt raka.

Att plana tyngre eller längre plankor gav ofelbart snipe.

För mig handlade det inte alls om att det skulle gå fortare med en dyrare maskin, utan mer att jag höll på att tappa sugen helt. Att gå ut till garaget med ett leende och förväntningar är en väldigt trevlig känsla, men alltför ofta kom jag in igen efter en timme eller två, utan att ha gjort något bra och mest fått slut på svordomar.

En sak kan vara bra att känna till med kinamaskinerna. Alla som ser ungefär likadana ut och heter nästa samma sak, är inte nödvändigtvis lika bra/dåliga. Det är beställaren som får sitt klistermärke på maskinen och som väljer hur bra maskinen ska vara efter ett antal val i fabrikens "katalog". T ex valde Axminster betydligt stabilare anhåll och lite andra dyrare saker när de köpte in sin 393-maskin, än vad Holzprofi, Duab och en del andra gjorde. Den engelska maskinen var inte mer stabil som helhet, men det verkar som deras användare inte klagar lika mycket på att de behöver justera anhållet hela tiden och det låter rimligt då deras väger tre gånger så mycket som de andra maskinernas.
Tack!
Precis den typ av information jag ofta saknat när detta diskuterats.
Jag läser, kanske felaktigt, mellan raderna att det främst är rikthyvlen som är problemetisk. Kanske inte så mycket planhyveln (bortsätt från snipe).
Är det en feltokning från min sida?
 
Du läser bra. Bortsett från när jag byggde kök och hyvlade långa ekplankor funkade planingen helt ok.

Med ett undantag. Jag fick problem efter ett tag med maskinen att den gav randigt resultat. Det berodde mest på en allmän skakighet i maskinen som inte blev bättre av att den levererades med uselt åtdragna skruvar, så att ett par lager tog stryk medan valsarna satt löst innan jag hittade felet.

Edit: Jag var ett tag inne på att behålla den som ren planhyvel och försöka hitta en bättre rikthyvel att komplettera med. Det föll på att det skulle ta väl mycket plats och att jag fick ett infall och köpte en dyrmaskin istället. Men det är absolut ett alternativ.
 
  • Gilla
Nizztos
  • Laddar…
Jag var i din sits länge men hittade inget som passade mig (så robust som möjligt men ändå 1-fas..).
Till slut la jag ut en köpes-annons på Blocket och fick napp, så det kan vara värt ett försök.
 
Hep Hep skrev:
Nu har jag aldrig testat någon gammal gjutjärnshyvel på ett ton, men jag har bytt från en ny kinamaskin för 15K till en ny från Österrike för 35K. Skillnaden i kvalitet och resultat är faktiskt ännu större än prisskillnaden.

Kinamaskinen (säljs av Duab, Holzman, Axminster och en bunt andra och heter oftast något med ML393) är helt enkelt inte stabil nog, trots att den väger som en Hammer eller annan ny dyrare. Varje gång jag växlade mellan rikt- och planläge var det dags att justera så att den blev plan och rätvinklig. Tyvärr var justeringsprocessen så stökig och opålitlig att det oftast slutade med ett "äh va fan" och så fick resultatet bli nästan bra. Det straffade sig oftast i ett senare skede av bygget, men hellre det än att fastna i kalibreringen för alltid.

När jag försökte rikta lite tyngre eller längre ämnen orkade den inte stå emot, utan sviktade lite lagom mycket så att det blev carvingskidor av plankorna. Det gick att lösa hjälpligt genom att låta utmatningsbordet luta lite uppåt, men då blev det fel åt andra hållet om jag inte hyvlade tunga saker. Med bordet justerat plant (vilket tog tid) höll den sig till att ge ifrån sig små och lätta bitar helt raka.

Att plana tyngre eller längre plankor gav ofelbart snipe.

För mig handlade det inte alls om att det skulle gå fortare med en dyrare maskin, utan mer att jag höll på att tappa sugen helt. Att gå ut till garaget med ett leende och förväntningar är en väldigt trevlig känsla, men alltför ofta kom jag in igen efter en timme eller två, utan att ha gjort något bra och mest fått slut på svordomar.

En sak kan vara bra att känna till med kinamaskinerna. Alla som ser ungefär likadana ut och heter nästa samma sak, är inte nödvändigtvis lika bra/dåliga. Det är beställaren som får sitt klistermärke på maskinen och som väljer hur bra maskinen ska vara efter ett antal val i fabrikens "katalog". T ex valde Axminster betydligt stabilare anhåll och lite andra dyrare saker när de köpte in sin 393-maskin, än vad Holzprofi, Duab och en del andra gjorde. Den engelska maskinen var inte mer stabil som helhet, men det verkar som deras användare inte klagar lika mycket på att de behöver justera anhållet hela tiden och det låter rimligt då deras väger tre gånger så mycket som de andra maskinernas.
Tack. Bra info. Tyvärr ligger 35tkr en bra bit utanför min budget - tänk om det slutar med att jag bara gör några skärbrädor, då blir det dyra skärbrädor ;)
 
W WilliamGW skrev:
Något omständigt, men det går ju att bygga en rigg för en överhandsfräs som får agera "planhyvel". Betydligt billigare och funkar fint för utjämning av bord m.m.

Men som sagt, lite otympligt för det du vill ha den till kanske. Slå en kik på YouTube så får du en uppfattning. Blir då bra mycket billigare, samt du får en ursäkt att köpa en jäkla vass överhandsfräs!
/W
Tror jag redan sett det på youtube, kanske kan vara nåt att fundera på.
 
  • Gilla
Raws89
  • Laddar…
E ergonomen skrev:
Jag var i din sits länge men hittade inget som passade mig (så robust som möjligt men ändå 1-fas..).
Till slut la jag ut en köpes-annons på Blocket och fick napp, så det kan vara värt ett försök.
Jo, kanske ska testa det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.