Går det ansluta vatten-toa till detta avlopp?
Hej! Jag har ett torp på Gotland, där avlopp byggdes 2016, det är registrerat som en tvåkammarbrunn, till den pumpbrunn och infiltrationsbädd. Idag är det endast anslutet dusch och köksavlopp.
Förra sommaren var jag där när slambilen kom och visst är det en tre-kammarbrunn? Skulle man kunna ansluta en vattentoalett till denna? Idag finns enbart utedass.
Förra sommaren var jag där när slambilen kom och visst är det en tre-kammarbrunn? Skulle man kunna ansluta en vattentoalett till denna? Idag finns enbart utedass.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 121 inlägg
Kanske, det beror på utförandet. Typiskt sett har en infiltration för BDT-avlopp en mindre slamavskiljare och en mindre infiltrationsyta än motsvarande anläggning för WC-avlopp.
Ett WC-avlopp kräver tillstånd, det är alltså förbjudet att anlägga tills du får ett tillstånd beviljat. Ett BDT-avlopp är enbart anmälningspliktigt så det är inte per se förbjudet men ska anmälas.
WC-avlopp har också ett fosforproblem så ofta krävs fosforfällning i slamavskiljaren eller fosforfälla med polonit för att det ska uppfylla kraven. Det beror lite på om vattenområde påverkas av avloppet eller inte.
Ett WC-avlopp kräver tillstånd, det är alltså förbjudet att anlägga tills du får ett tillstånd beviljat. Ett BDT-avlopp är enbart anmälningspliktigt så det är inte per se förbjudet men ska anmälas.
WC-avlopp har också ett fosforproblem så ofta krävs fosforfällning i slamavskiljaren eller fosforfälla med polonit för att det ska uppfylla kraven. Det beror lite på om vattenområde påverkas av avloppet eller inte.
Många på Gotland är förvisade till WC-tank. Det beror helt och hållet på markförhållanden och avstånd till brunnar osvP Pernilla Dillner skrev:
Du kommer, garanterat, inte att kunna koppla på WC rakt av men i vissa fall är det ok med fosforfälla osv.
Tack för svar! Värt att kolla upp
Ok, så man gräver ner en egen tank bredvid? Det är 2000 kvm åkermark, lätt att gräva i.P PurreP skrev:
Det är inte bara att gräva, först - du måste ha avloppstillstånd av kommunen om du skall hantera WC-vatten innan du börja beställa hem grejor och gräva.
gillar du att tömma ofta med slamsugbil, typ 4 ggr/år, så går det alltid att använda tanklösning, du kan alltid titta på trådarna för de som har septi-tank och de är fyllda ända upp efter 1.5 månader för att toan börja läcka minimalt i spolningen...
När man söker avloppstillstånd och välje lösning med med 3-kammare och infiltrering (om man får...) behövs ritningar på anläggningens utförande och med vilka produkter som används och det kan bli ett par svängar där tex. kommunen kanske kräver en perkulationstest (groptest) i hur fort vattnet kan sila ned i marken och hur djupt ned till grundvattnet där markbädden är tänkt att ligga. När man fått tillståndet så bygger man precis som det angivet i tillståndet utan egna abrovinker.
- ofta tar man in en entreprenör för avloppet så att underlagen blir rätt och kontakten med komunen smidigare och arbetet blir rätt utfört.
Vill kommunen ge tillstånd för simpel 3 kammarbrunn med infiltrering så kör på det, markbädd är ett alternativ om det är på mark som perkolerar dåligt (lerjordare etc.).
Det är lösning som kräver absolut minst underhåll men med en begränsad 'planerbar' livslängd på kansk 15-30 år innan det måste läggas om - så fort det är minsta tendens med vatten stående i rören i infiltreringen så är det tecken på att markbädden tjänat ut, även om det kanske kan förlängas en kortare period med högtryckspolningen i rören några omgånger.
Tvingas man till minireningsverk pga. förhöjda krav för området så blir underhålls och kontroll-perioderna mer belastande för fastighetsägaren än 3-kammarbrunnar med infiltrering/markbädd.
Med kontroll av funktion från 1 ggr i månaden till 1 gång i kvartalet beroende på reningsverkets skötselanvisning (och det skall bokföras och kunna visas upp för kommunen), det skall kontrolleras och fyllas på kemikalier, kanske kolla pH och fosforhalten på utgående vatten (vilket man kan göra själv med en pH-droppkit och fosfortestkit, inte speciellt dyra heller och justera tillsatsen av kemikalier efter det och eventuell kalka vid behov om det går pH-mässigt surt i verket och då vid för låg pH med tiden lätt översvämmas av slam långt innan slamtömmningen)
Även om det för somliga minireningsveksmodeller och en del kommuners krav krävs service-avtal så måste fastightesägare ändå kontrollera den regelbundet själv i rekomenderad intervall och betydligt mer ofta än besök från personer i serviceavtalet (som är på sin höjd 1 ggr per år och är rätt ursla i vad man får för pengarna)
Fastighetsägaren kan inte leja bort ansvaret för att reningsverket fungerar oavsett vem som gör kontrollen i praktiken. - kort sagt skall fastighetsägaren veta att verket fungerar och ev. felfunktion upptäckas relativt snabbt och åtgärdas och det löses inte med ett serviceavtal med besök 1 ggr per år.
---
BDT kan vara 3-kammare men kanske typiskt på 1-2 m³ i storlek, till detta en infiltrering som är anpassad i ytan för mängden.
3-kammarbrunn för 5 PE (minsta tillåtna storlek) inkluderande klosettvatten (WC-vatten, svartvatten) brukar vara på minst 2m³ storlek varav minst ca 1.8 m³ fylld med avloppsvatten/slam och har man någon form av fosforfällning med tex. aluminium/järnsulfat/klorid pga. förhöjda krav, minst 3 m³ (för att klara mer slam som bildas av fosforfällningen). Storleken behövs för att det skall finnas slammagasin för 5 personers belastning och det klarar sig minst 1 år mellan slamtömningarna.
Infiltreringsbädden behöver också vara betydligt större än en normal BDT-vatten infiltrering och storlek också beroende på markförhållande, men normalt brukar infiltreringen dimensioner för max 50-60 liter per kvadratmeter och dygn och bör helst dimensioneras på 30-40 liter per dygn dvs. för ~800 liter/dygnet vid 5 PE belastning (minsta storleksenheten) bör bädden vara minst 20 m² för lång hållbarhet även om det går teoretiskt ned till 10 m³ om det är trångt och på bekostnad av livslängd innan det måste läggas om.
5 PE kapacitet är den minsta 'avloppsenheten' man kan söka avloppstillstånd för och sedan stegar med 5 PE per hushåll kopplad till anläggningen.
gillar du att tömma ofta med slamsugbil, typ 4 ggr/år, så går det alltid att använda tanklösning, du kan alltid titta på trådarna för de som har septi-tank och de är fyllda ända upp efter 1.5 månader för att toan börja läcka minimalt i spolningen...
När man söker avloppstillstånd och välje lösning med med 3-kammare och infiltrering (om man får...) behövs ritningar på anläggningens utförande och med vilka produkter som används och det kan bli ett par svängar där tex. kommunen kanske kräver en perkulationstest (groptest) i hur fort vattnet kan sila ned i marken och hur djupt ned till grundvattnet där markbädden är tänkt att ligga. När man fått tillståndet så bygger man precis som det angivet i tillståndet utan egna abrovinker.
- ofta tar man in en entreprenör för avloppet så att underlagen blir rätt och kontakten med komunen smidigare och arbetet blir rätt utfört.
Vill kommunen ge tillstånd för simpel 3 kammarbrunn med infiltrering så kör på det, markbädd är ett alternativ om det är på mark som perkolerar dåligt (lerjordare etc.).
Det är lösning som kräver absolut minst underhåll men med en begränsad 'planerbar' livslängd på kansk 15-30 år innan det måste läggas om - så fort det är minsta tendens med vatten stående i rören i infiltreringen så är det tecken på att markbädden tjänat ut, även om det kanske kan förlängas en kortare period med högtryckspolningen i rören några omgånger.
Tvingas man till minireningsverk pga. förhöjda krav för området så blir underhålls och kontroll-perioderna mer belastande för fastighetsägaren än 3-kammarbrunnar med infiltrering/markbädd.
Med kontroll av funktion från 1 ggr i månaden till 1 gång i kvartalet beroende på reningsverkets skötselanvisning (och det skall bokföras och kunna visas upp för kommunen), det skall kontrolleras och fyllas på kemikalier, kanske kolla pH och fosforhalten på utgående vatten (vilket man kan göra själv med en pH-droppkit och fosfortestkit, inte speciellt dyra heller och justera tillsatsen av kemikalier efter det och eventuell kalka vid behov om det går pH-mässigt surt i verket och då vid för låg pH med tiden lätt översvämmas av slam långt innan slamtömmningen)
Även om det för somliga minireningsveksmodeller och en del kommuners krav krävs service-avtal så måste fastightesägare ändå kontrollera den regelbundet själv i rekomenderad intervall och betydligt mer ofta än besök från personer i serviceavtalet (som är på sin höjd 1 ggr per år och är rätt ursla i vad man får för pengarna)
Fastighetsägaren kan inte leja bort ansvaret för att reningsverket fungerar oavsett vem som gör kontrollen i praktiken. - kort sagt skall fastighetsägaren veta att verket fungerar och ev. felfunktion upptäckas relativt snabbt och åtgärdas och det löses inte med ett serviceavtal med besök 1 ggr per år.
---
BDT kan vara 3-kammare men kanske typiskt på 1-2 m³ i storlek, till detta en infiltrering som är anpassad i ytan för mängden.
3-kammarbrunn för 5 PE (minsta tillåtna storlek) inkluderande klosettvatten (WC-vatten, svartvatten) brukar vara på minst 2m³ storlek varav minst ca 1.8 m³ fylld med avloppsvatten/slam och har man någon form av fosforfällning med tex. aluminium/järnsulfat/klorid pga. förhöjda krav, minst 3 m³ (för att klara mer slam som bildas av fosforfällningen). Storleken behövs för att det skall finnas slammagasin för 5 personers belastning och det klarar sig minst 1 år mellan slamtömningarna.
Infiltreringsbädden behöver också vara betydligt större än en normal BDT-vatten infiltrering och storlek också beroende på markförhållande, men normalt brukar infiltreringen dimensioner för max 50-60 liter per kvadratmeter och dygn och bör helst dimensioneras på 30-40 liter per dygn dvs. för ~800 liter/dygnet vid 5 PE belastning (minsta storleksenheten) bör bädden vara minst 20 m² för lång hållbarhet även om det går teoretiskt ned till 10 m³ om det är trångt och på bekostnad av livslängd innan det måste läggas om.
5 PE kapacitet är den minsta 'avloppsenheten' man kan söka avloppstillstånd för och sedan stegar med 5 PE per hushåll kopplad till anläggningen.