FTX + Luftvärmeaggregat – värt att installera LLVP?
Hej!
Nyinflyttad i ett trähus byggt 1990 med luftburen elvärme (inga radiatorer, allt går via ventilationskanalerna).
Sedan huset byggdes har det funnits en Husqvarna FTX LV6 (kombinerat ventilations- och värmesystem), men hösten 2022 byttes detta ut av den förra ägaren till till ett separat FTX-system (https://www.komfovent.se/sv/produkter/domekt-r-400-h-c6m-117) och ett luftburet värmeaggregat som drivs på el (https://www.swegon.com/sv/produkter...g/luftbehandlingsaggregat/casa/casa-combiwin/).
Förra ägaren hade uppgett en beräknad total årsförbrukning av el på 18 000 kWh. Bara i november hade vi dock en förbrukning på 2400 kWh – och då tycker vi ändå att vi har snålat en hel del på värmen. Andra möjliga energibovar i hemmet är elburen golvvärme i båda badrummen och i tvättstuga, men dessa har också varit sparsamt använda (inställda på ca 2 av 10 på respektive termostat).
Fråga 1. Är det rimligt att tro att elförbrukningen kommer bli så pass mycket lägre under sommarhalvåret att den totala årsförbrukningen "bara" blir runt 18 000 (som för den tidigare ägaren)? Låt säga att vi hade snittat 2 400 kWh nov-feb – då hade snittet behövt ligga på 840 kWh/månad, vilket spontant känns svårt att uppnå.
Fråga 2. Finns det någon med erfarenhet av FTX+eldrivet luftvärmeaggregat som kan tipsa om hur dessa ska ställas in optimalt? Just nu har jag låtit elbatteriet på FTX:en värma upp tilluften till ca 20 grader – är det bättre att sänka denna och låta luftvärmeaggregatet sköta mer av uppvärmningen?
Fråga 3. Går i tankar om att installera en luft luft värmepump för att minska elförbrukningen, vilket bl.a. besiktningsmannen uppskattade ge en minskning av energiförbrukningen med 25%. Tycker ni att det låter som en bra idé, eller finns det smartare sätt att minska elförbrukningen på sikt? Har även gått i tankar om solceller, men misstänker att de inte kommer ge "tillräckligt" med el under vintern ändå när elförbrukningen (och elkostnaderna) är som högst.
Spontant känns det som att de 90 000 kronorna som tidigare ägarna la på att byta ut FTX+värmeaggregatet förra hösten hade kunnat läggas på något mer energieffektivt – men kanske är ute och cyklar.
Är totalt novis på området, så tacksam för alla tankar och svar jag kan få.
Nyinflyttad i ett trähus byggt 1990 med luftburen elvärme (inga radiatorer, allt går via ventilationskanalerna).
Sedan huset byggdes har det funnits en Husqvarna FTX LV6 (kombinerat ventilations- och värmesystem), men hösten 2022 byttes detta ut av den förra ägaren till till ett separat FTX-system (https://www.komfovent.se/sv/produkter/domekt-r-400-h-c6m-117) och ett luftburet värmeaggregat som drivs på el (https://www.swegon.com/sv/produkter...g/luftbehandlingsaggregat/casa/casa-combiwin/).
Förra ägaren hade uppgett en beräknad total årsförbrukning av el på 18 000 kWh. Bara i november hade vi dock en förbrukning på 2400 kWh – och då tycker vi ändå att vi har snålat en hel del på värmen. Andra möjliga energibovar i hemmet är elburen golvvärme i båda badrummen och i tvättstuga, men dessa har också varit sparsamt använda (inställda på ca 2 av 10 på respektive termostat).
Fråga 1. Är det rimligt att tro att elförbrukningen kommer bli så pass mycket lägre under sommarhalvåret att den totala årsförbrukningen "bara" blir runt 18 000 (som för den tidigare ägaren)? Låt säga att vi hade snittat 2 400 kWh nov-feb – då hade snittet behövt ligga på 840 kWh/månad, vilket spontant känns svårt att uppnå.
Fråga 2. Finns det någon med erfarenhet av FTX+eldrivet luftvärmeaggregat som kan tipsa om hur dessa ska ställas in optimalt? Just nu har jag låtit elbatteriet på FTX:en värma upp tilluften till ca 20 grader – är det bättre att sänka denna och låta luftvärmeaggregatet sköta mer av uppvärmningen?
Fråga 3. Går i tankar om att installera en luft luft värmepump för att minska elförbrukningen, vilket bl.a. besiktningsmannen uppskattade ge en minskning av energiförbrukningen med 25%. Tycker ni att det låter som en bra idé, eller finns det smartare sätt att minska elförbrukningen på sikt? Har även gått i tankar om solceller, men misstänker att de inte kommer ge "tillräckligt" med el under vintern ändå när elförbrukningen (och elkostnaderna) är som högst.
Spontant känns det som att de 90 000 kronorna som tidigare ägarna la på att byta ut FTX+värmeaggregatet förra hösten hade kunnat läggas på något mer energieffektivt – men kanske är ute och cyklar.
Är totalt novis på området, så tacksam för alla tankar och svar jag kan få.
Om du tänker skaffa en luftluftvärmepump så ska man stänga av det luftburna värmeaggregatet helt. (FTX ventilation är okej). Sedan får man sätta in elradiatorer i alla rum som inte nås av värmen från luftvärmepumpen, såsom badrum och sovrum etc. Om det blir jättekallt kan det tänkas att det också behövs elradiatorer som komplement där luftvärmen sitter. Om ni kan få fram pengarna så tycker jag att konvertering av huset till vattenburna radiatorer och en luftvattenvärmepump är det bästa, men det är en stor investering.
Redigerat:
Bästa svaret
På fråga 1 svarar vi: Nej. Med en förbrukning i nov på 2400 kWh, så bör årsförbrukningen landa på 20 000 - 30 000 kWh.
På fråga 2 svarar vi: Det spelar ingen roll. Båda värmer med direktverkande el, liksom ev elradiatorer, liksom elektrisk golvvärme. Golvvärmen är den sämsta värmekällan av dem då det blir massor av förluster ner i marken och vidare ut utanför plattan. Särskilt på ett hus fr -90, som ganska säkert inte har så mkt isolering under plattan, om ens ngn.
På fråga 3 svarar vi: En LLVP (eller två eller tre), är väsentligt bättre än direktverkande el. Växjö har förhållandevis milt klimat. Det som är avgörande för hur mkt en LLVP kan spara är hur öppen planlösningen är. Om planlösningen inte är ett hus helt i avsaknad av innerväggar, (dvs flyghangar), så kan det vara motiverat med mer än en LLVP. Det minskar såklart den ekonomiska besparingen, men med det elpris vi har, och kan förvänta oss framöver, så går det ändå att räkna hem vs direktel.
Solceller kan också vara ett alternativ, men allt beror på skattesubventionen av 60-öringen samt vad man kommer att få betalt för elen man säljer under sommaren. Det är i hög grad en fråga om tro och förhoppningar, samt tillit till politiker (både inhemska och EU).
Det bästa är att installera vattenburen värme. Den investeringen bör helt och hållet separeras från driftskostnad och inköp av värmekälla. Investeringen har mkt lång livslängd och tillfaller huset. Om huset inte ligger i avfolkningsbygd så går det att räkna på en värdeökning pga vattenburet. Det är dock en massiv investering där alla pengar ska ut först.
Men, snabbaste, enklaste, billigaste sättet att börja spara uppvärmningspengar är LLVP.
På fråga 2 svarar vi: Det spelar ingen roll. Båda värmer med direktverkande el, liksom ev elradiatorer, liksom elektrisk golvvärme. Golvvärmen är den sämsta värmekällan av dem då det blir massor av förluster ner i marken och vidare ut utanför plattan. Särskilt på ett hus fr -90, som ganska säkert inte har så mkt isolering under plattan, om ens ngn.
På fråga 3 svarar vi: En LLVP (eller två eller tre), är väsentligt bättre än direktverkande el. Växjö har förhållandevis milt klimat. Det som är avgörande för hur mkt en LLVP kan spara är hur öppen planlösningen är. Om planlösningen inte är ett hus helt i avsaknad av innerväggar, (dvs flyghangar), så kan det vara motiverat med mer än en LLVP. Det minskar såklart den ekonomiska besparingen, men med det elpris vi har, och kan förvänta oss framöver, så går det ändå att räkna hem vs direktel.
Solceller kan också vara ett alternativ, men allt beror på skattesubventionen av 60-öringen samt vad man kommer att få betalt för elen man säljer under sommaren. Det är i hög grad en fråga om tro och förhoppningar, samt tillit till politiker (både inhemska och EU).
Det bästa är att installera vattenburen värme. Den investeringen bör helt och hållet separeras från driftskostnad och inköp av värmekälla. Investeringen har mkt lång livslängd och tillfaller huset. Om huset inte ligger i avfolkningsbygd så går det att räkna på en värdeökning pga vattenburet. Det är dock en massiv investering där alla pengar ska ut först.
Men, snabbaste, enklaste, billigaste sättet att börja spara uppvärmningspengar är LLVP.
Hej.
Vi har också luftburet värmesystem i vårat radhus på ca 160 m2.
Det är ett kanalsystem som är inbyggt i betongväggarna. Ganska ovanlig lösning som inte har varit helt lätt att jobba med.
Vi hade tidigare en panna med gasbrännare som värmde luften som sedan spreds i luftkanalerna med hjälp av en fläkt, men den nästan 40 år gamla pannan gick sönder förra året och vi bestämde då att byta den mot en LLVP lösning.
Skönt att bli av med gasbrännaren och eventuellt kunna använda kyla under sommarhalvåret i hela huset.
Genom en installationsfirma köpte vi ett sånt här system:
https://www.shopclima.it/en/daikin-...evalence-ducted-unit-12-5-kw-three-phase.html
Innedelen är monterad i taket i vårat pannrum där den också är kopplad till själva huvudkanalen som sedan går vidare med mindre kanaler till alla rum i huset.
Energiförbrukning för december var ungefär 650 kWh och januari ca 900 kWh , men då bor vi i Tyskland så klimatet är lite mildare, men vårat radhus är inte värst bra isolerat(byggt 1977).
Är osäker om denna lösning passar erat hus, men det kanske ändå är intressant att veta att det finns LLVP lösningar för hus med luftburen värme.
Vet du temperaturen på utgående luft från erat luftvärmeaggregat?
Vi har också luftburet värmesystem i vårat radhus på ca 160 m2.
Det är ett kanalsystem som är inbyggt i betongväggarna. Ganska ovanlig lösning som inte har varit helt lätt att jobba med.
Vi hade tidigare en panna med gasbrännare som värmde luften som sedan spreds i luftkanalerna med hjälp av en fläkt, men den nästan 40 år gamla pannan gick sönder förra året och vi bestämde då att byta den mot en LLVP lösning.
Skönt att bli av med gasbrännaren och eventuellt kunna använda kyla under sommarhalvåret i hela huset.
Genom en installationsfirma köpte vi ett sånt här system:
https://www.shopclima.it/en/daikin-...evalence-ducted-unit-12-5-kw-three-phase.html
Innedelen är monterad i taket i vårat pannrum där den också är kopplad till själva huvudkanalen som sedan går vidare med mindre kanaler till alla rum i huset.
Energiförbrukning för december var ungefär 650 kWh och januari ca 900 kWh , men då bor vi i Tyskland så klimatet är lite mildare, men vårat radhus är inte värst bra isolerat(byggt 1977).
Är osäker om denna lösning passar erat hus, men det kanske ändå är intressant att veta att det finns LLVP lösningar för hus med luftburen värme.
Vet du temperaturen på utgående luft från erat luftvärmeaggregat?
Hej!O Okno skrev:
Tempen för utgående luft från aggregatet är 45 grader (men går att ställa in upp till 55 grader). Elbatteriet för att värma upp luften går igång automatiskt när rumstemperaturen understiger angivet värde (vilket vi i dagsläget har inställt på 20 grader).
Vi kommer att installera en LLVP nästa vecka. Tanken är då att låta luftvärmeaggregatet vara igång, men enbart med fläktarna och utan elbatteriet som värmer upp luften.
Tanken med det är att vår LLVP är placerad nära gallret/filtret för återluften varifrån det befintliga luftvärmeaggregatet hämtar luft ifrån. Förhoppningen är då att fläktarna i aggregatet kommer hjälpa till att sprida värmen från luftvärmepumpen jämnt i huset, då vi inte har en helt öppen planlösning.
Får hoppas det fungerar lika bra i praktiken som vi tänker oss… 🙂
Ska bli intressant att få veta vad ni kommer fram till. Om man i praktiken matar cirkulationsluftens intag till luftvärmeaggregatet med ca 23 graders luft är det inte mycket att ha att värma med. Först ska det blandas med tilluften från FTX-aggregatet och då sjunker temperaturen till kanske 18 grader på vintern om man inte kör elektrisk eftervärmare i FTX och sedan ska denna luft värma upp rum i huset... Behövs några el-radiatorer i rum som inte nås av värmen från LLVP via den vanliga vägen.
Uppdatering: Luftvärmepumpen värmer upp huset bra. Har en temperaturskillnad på ca 1.5-2 grader mellan den varmaste och svalaste delen av huset, men det passar bra då den svala delen är sovrumsdel. Som komplement har jag elvärmaren på FTX:en igång så tilluften värms upp till 22 grader.
Angående luftvärmeaggregatets vara eller icke-vara. Har låtit fläktarna vara igång på minimum (20%) de senaste dagarna med elbatteriet avstängt. Testade att öka intensiteten på fläktarna till 60% för att se om det skulle cirkulera varmluften från värmepumpen bättre, men upplevde istället att det drog kallt. Precis som du var inne på @Josth blir inte cirkulationsluften tillräckligt varm – enligt displayen på aggregatet var tilluften därifrån endast 18 grader.
Funderar därmed på om jag ska stänga av (fläktarna från) luftvärmeaggregatet helt och hållet. Mina enda funderingar (som okunnig på ämnet) är:
1. Riskerar aggregatet att gå sönder om det står helt avstängt en längre tid? Tänker att det ändå kan vara bra att ha som backup-värmekälla om LLVP:n slutar fungera eller dylikt. Aggregatet är trots allt från hösten 2022, så är fortfarande nytt och fräscht.
2. Om det stängs av, bör jag justera tilluft och frånluft på FTX:en? Tidigare har den stått på 50% tilluft (69 l/s) och 75% (103 l/s) frånluft , vilket jag förmodar ställdes in av de som installerade/bytte ut luftvärmeaggregatet och FTX:en 2022. Känns som ganska stor procentuell skillnad mellan tilluften och frånluften, så funderar på om det ställts in så med anledning av fläktarna från luftvärmeaggregatet.
Tack återigen för all input hittills.
Angående luftvärmeaggregatets vara eller icke-vara. Har låtit fläktarna vara igång på minimum (20%) de senaste dagarna med elbatteriet avstängt. Testade att öka intensiteten på fläktarna till 60% för att se om det skulle cirkulera varmluften från värmepumpen bättre, men upplevde istället att det drog kallt. Precis som du var inne på @Josth blir inte cirkulationsluften tillräckligt varm – enligt displayen på aggregatet var tilluften därifrån endast 18 grader.
Funderar därmed på om jag ska stänga av (fläktarna från) luftvärmeaggregatet helt och hållet. Mina enda funderingar (som okunnig på ämnet) är:
1. Riskerar aggregatet att gå sönder om det står helt avstängt en längre tid? Tänker att det ändå kan vara bra att ha som backup-värmekälla om LLVP:n slutar fungera eller dylikt. Aggregatet är trots allt från hösten 2022, så är fortfarande nytt och fräscht.
2. Om det stängs av, bör jag justera tilluft och frånluft på FTX:en? Tidigare har den stått på 50% tilluft (69 l/s) och 75% (103 l/s) frånluft , vilket jag förmodar ställdes in av de som installerade/bytte ut luftvärmeaggregatet och FTX:en 2022. Känns som ganska stor procentuell skillnad mellan tilluften och frånluften, så funderar på om det ställts in så med anledning av fläktarna från luftvärmeaggregatet.
Tack återigen för all input hittills.
Luftvärmeaggregatet ska inte påverkas av att stå avstängt. Men man bör mäta upp att alla luftflöden är korrekta överallt med en luftflödesmätare. Tilluftsfläkten verkar stå onormalt lågt. Går bra att hyra luftflödesmätare för ca tusenlappen och över en helg kan passa bra så att man har gott om tid.
