4 124 läst ·
7 svar
4k läst
7 svar
För låg cirkulation?
Jag har fortfarande problem med att tillsatslen går för mycket i min Nibe 1215-7 kW.
Jag har nu fört siffror på min installation och redan vid -3 grader startar tillsatselen och skall börja vid -9 enligt kalkylen.
Anläggningen har gått i 59 dagar (1416 timmar) av dessa har 10-15 dagar har varit momentant kallare än -10 grader.
Förbrukningen av tillsatsel är 357 timmar och värmepumpen har gått 1266 timmar under den här perioden.
Enligt elmätaren har det gått 7365 kwh varav 2438 kwh i hushållsel vilket inte är orimligt. Detta har jag räknat fram enligt 2.2 kw förbrukning/drifttimme för VP och 6 kw förbrukning/drifttimme för tillsatsel.
Totalt har jag förbrukat 38% av den beräknade årsenergiförbrukningen och det är januari och februari som brukar vara kalla och energikrävande
Mönstret jag ser är att vid -3 blir differensen på VB och VB-r förstor (5 grader). Detta kan vara för att huset är dåligt isolerat eller/och för dålig fart på vattnet i elementen så att avkylningen är för stor. Är det någon som har några teorier och förslag på hur det kan fixas, är det jag eller installatören?
Jag har nu fört siffror på min installation och redan vid -3 grader startar tillsatselen och skall börja vid -9 enligt kalkylen.
Anläggningen har gått i 59 dagar (1416 timmar) av dessa har 10-15 dagar har varit momentant kallare än -10 grader.
Förbrukningen av tillsatsel är 357 timmar och värmepumpen har gått 1266 timmar under den här perioden.
Enligt elmätaren har det gått 7365 kwh varav 2438 kwh i hushållsel vilket inte är orimligt. Detta har jag räknat fram enligt 2.2 kw förbrukning/drifttimme för VP och 6 kw förbrukning/drifttimme för tillsatsel.
Totalt har jag förbrukat 38% av den beräknade årsenergiförbrukningen och det är januari och februari som brukar vara kalla och energikrävande
Mönstret jag ser är att vid -3 blir differensen på VB och VB-r förstor (5 grader). Detta kan vara för att huset är dåligt isolerat eller/och för dålig fart på vattnet i elementen så att avkylningen är för stor. Är det någon som har några teorier och förslag på hur det kan fixas, är det jag eller installatören?
Jag förstår din frustration, kan inte vara kul att betala dyr el för en verkningsgrad på 100% minst 350% ska det vara. ;D
Jag kan berätta lite om min anläggning i sommarhuset.
IVT Compakt 5 med golvvärme i spårade spånskivor
Kollade statistiken innan Jul,
Värmepump 10100 tim Tillskott 90 tim
Jag har ca 18-20 grader där året runt förutom på sommarn när det är varmare.
Huset är 1 1/2 plan 150 kvm, det används kanske i snitt en helg i månaden förutom sommaren då vi bor där i ca 1-2 mån
Frågor?
Mvh Sune73
Jag kan berätta lite om min anläggning i sommarhuset.
IVT Compakt 5 med golvvärme i spårade spånskivor
Kollade statistiken innan Jul,
Värmepump 10100 tim Tillskott 90 tim
Jag har ca 18-20 grader där året runt förutom på sommarn när det är varmare.
Huset är 1 1/2 plan 150 kvm, det används kanske i snitt en helg i månaden förutom sommaren då vi bor där i ca 1-2 mån
Frågor?
Mvh Sune73
Vad har du för framledningstemperaturer egentligen? 5 graders diff på framledning är ju inget att bråka om?jeppe skrev:Jag har fortfarande problem med att tillsatslen går för mycket i min Nibe 1215-7 kW.
Jag har nu fört siffror på min installation och redan vid -3 grader startar tillsatselen och skall börja vid -9 enligt kalkylen.
Anläggningen har gått i 59 dagar (1416 timmar) av dessa har 10-15 dagar har varit momentant kallare än -10 grader.
Förbrukningen av tillsatsel är 357 timmar och värmepumpen har gått 1266 timmar under den här perioden.
Enligt elmätaren har det gått 7365 kwh varav 2438 kwh i hushållsel vilket inte är orimligt. Detta har jag räknat fram enligt 2.2 kw förbrukning/drifttimme för VP och 6 kw förbrukning/drifttimme för tillsatsel.
Totalt har jag förbrukat 38% av den beräknade årsenergiförbrukningen och det är januari och februari som brukar vara kalla och energikrävande
Mönstret jag ser är att vid -3 blir differensen på VB och VB-r förstor (5 grader). Detta kan vara för att huset är dåligt isolerat eller/och för dålig fart på vattnet i elementen så att avkylningen är för stor. Är det någon som har några teorier och förslag på hur det kan fixas, är det jag eller installatören?
Nej det är inga problem med temperaturen förutom att om diffen är större än 5 grader startar tillskottsvärmen och det blir en ökad kostnad som jag inte vill ha. Jag kan tillåta en större diff men då får jag större temperatursvängningar i huset och det vill inte jag ha utan anläggningen skall hålla vad som utlovats innan leverans. När den gör det kan man trimma systemet sedan 
Nibe har kntaktat mig nu efter påtryckning av leverantören och skall komma och göra en utredning för så här mycket energi kan jag inte göra av med... då måste pumpen vara underdimensionerad och det kan den ju inte vara eftersom det har räknat på installationen...
Det roliga är att vid beslutet av storleken av VP sa Nibe ombudet att det var totalt ointressant vilken oljeförbrukning jag hade haft innan (6,5 m3/år) utan för nya hus beräknades 35 w/m2 och för gamla 50 w/m2 detta motsvarade en oljeförbrukning på 4 m3 dvs nästan 45% mindre...
Nu sa installatören att det kanske var tokigt att inte ha tagit oljeförbrukningen i beaktning vid dimensionering för som det ser ut nu så var det inte så dålig verkningsgrad i den gamla pannan utan dålig isolering i huset.
Ja, sa jag det är därför jag satsar på billig uppvärmning i stället för att tilläggsisolera 280 m2 yttervägg med ny brädfodring.
Nu väntar jag bara på att Nibe killen ska komma och läsa av mina siffror så får vi se hur det går...
Nibe har kntaktat mig nu efter påtryckning av leverantören och skall komma och göra en utredning för så här mycket energi kan jag inte göra av med... då måste pumpen vara underdimensionerad och det kan den ju inte vara eftersom det har räknat på installationen...
Det roliga är att vid beslutet av storleken av VP sa Nibe ombudet att det var totalt ointressant vilken oljeförbrukning jag hade haft innan (6,5 m3/år) utan för nya hus beräknades 35 w/m2 och för gamla 50 w/m2 detta motsvarade en oljeförbrukning på 4 m3 dvs nästan 45% mindre...
Nu sa installatören att det kanske var tokigt att inte ha tagit oljeförbrukningen i beaktning vid dimensionering för som det ser ut nu så var det inte så dålig verkningsgrad i den gamla pannan utan dålig isolering i huset.
Ja, sa jag det är därför jag satsar på billig uppvärmning i stället för att tilläggsisolera 280 m2 yttervägg med ny brädfodring.
Nu väntar jag bara på att Nibe killen ska komma och läsa av mina siffror så får vi se hur det går...
Ok.
Men jag är för okunnig för att förstå varför du får tempsvängningar bara för att diffen på Vb blir större än fem grader. Så funkar det inte hos mig. Lämplig Vb diff handlar snarare om pumpens effektivitet som är som bäst i av Nibe rekommenderat intervall.
Det är väl inte omöjligt att din pump faktiskt presterar det som den skall men det skadar väl inte att försöka optimera driften. :
Är anläggningen driftsatt efter konstens alla regler? Helt öppna termostater på ALLA element och därefter justering till lämplig kurva och nivå på VP? Sist ev strypning i rum där du vill ha svalt.
Jag frågar igen vad du har för framledningstemp? Vad hade du för framledningstemperatur innan du bytte panna?
Vilket gradminutunderskott tillåts - standardvärden? Hur producerar du varmvatten- bara i pumpen?
Exempel för att motivera frågorna: Om elpatron går in för att höja framledningstempen för att pumpen inte orkar själv kan problemet snarare är brist på kapacitet vara att du har får få och små radiatorer. Många äldre system arbetade med mycket höga framledningstemperaturer (liten radiatoryta) och det funkar risigt tillsammans med en VP som nog får anses vara ett lågtempsystem. Högst verkningsgrad vid låga temperaturer.
:
Men jag är för okunnig för att förstå varför du får tempsvängningar bara för att diffen på Vb blir större än fem grader. Så funkar det inte hos mig. Lämplig Vb diff handlar snarare om pumpens effektivitet som är som bäst i av Nibe rekommenderat intervall.
Det är väl inte omöjligt att din pump faktiskt presterar det som den skall men det skadar väl inte att försöka optimera driften. :
Är anläggningen driftsatt efter konstens alla regler? Helt öppna termostater på ALLA element och därefter justering till lämplig kurva och nivå på VP? Sist ev strypning i rum där du vill ha svalt.
Jag frågar igen vad du har för framledningstemp? Vad hade du för framledningstemperatur innan du bytte panna?
Vilket gradminutunderskott tillåts - standardvärden? Hur producerar du varmvatten- bara i pumpen?
Exempel för att motivera frågorna: Om elpatron går in för att höja framledningstempen för att pumpen inte orkar själv kan problemet snarare är brist på kapacitet vara att du har får få och små radiatorer. Många äldre system arbetade med mycket höga framledningstemperaturer (liten radiatoryta) och det funkar risigt tillsammans med en VP som nog får anses vara ett lågtempsystem. Högst verkningsgrad vid låga temperaturer.
:
Om du tittar på http://jeppe.stenbanken.com/news.php och under menyn till vänster (main) så hittar du VP stat. Det är lite svårt att läsa men jag kan maia ett excel om intresse finns.
När vi flyttade in ersatte vi en gamal Oljepanna med VP så jag vet inte hur det var innan 1/9-03. Elementen är av "flenstyp" med 2" matningsrör med full fart på termostaterna.
Alla VP inställningar är standard utom kurvan som är höjd till 10 och max framledning till 65 grader.
Jag har inte fört in de senaste värderna men nu har vi haft 2 dagar med -20 och idag med -27 och VB-f() har legat på 55-61 grader men VB-f har inte passerat 52 grader.
När vi flyttade in ersatte vi en gamal Oljepanna med VP så jag vet inte hur det var innan 1/9-03. Elementen är av "flenstyp" med 2" matningsrör med full fart på termostaterna.
Alla VP inställningar är standard utom kurvan som är höjd till 10 och max framledning till 65 grader.
Jag har inte fört in de senaste värderna men nu har vi haft 2 dagar med -20 och idag med -27 och VB-f() har legat på 55-61 grader men VB-f har inte passerat 52 grader.
Min amatör-reflektion:
Pumpen går nästan jämt trots relativt moderata utetemperaturer => din gissning om lite för försiktigt dimensionerad pump stämmer sannolikt. Fel? Njae, det kan väl stämma med en 80-90 procents energitäckningsgrad skulle jag gissa....även om det är mycket vanligt med 100% täckningsgrad idag.
Framledningstempen är hög även vid några få minus - du skulle antagligen tjäna på att 1. Utöka radiatorytan (golvvärme eller fler/större/effektivare radiatorer) 2. Minska förlusterna i huset. Lägre framledningstemp kommer dock samtidig öka belastningen på hålet (se nedan).
Trots bara några veckors drift med hög belastning har du minusgrader upp ur hålet. DET är bekymrande tycker jag. På Geotecs forum har jag fått lära mig att moderna dimensioneringsprogram för VP anläggningar tillåter frysgrader upp ur hålet pga VPtillverkarna anser att pumparna klarar det galant. Problemet är att den slang man använder i hålet INTE klarar det tryck som eventuell is (frysning) ger upphov till.
Skall jag gissa så är dina aningar om för klen pump inte så tokiga. Ska jag gissa igen kan du tvinga din installatör till att byta pumpen till en större. Det är du dock inte så hjälpt av i längden för belastningen på hålet ökar då (du värmer inte hela huset med hålet idag, en del är direktel via patron) och du har redan minusgrader upp ur berget. Den intressanta diskussionen är alltså hur leverantören tänker hantera frågan om borrhålet. Om aningarna ovan är riktiga skulle jag slåss för en snäppet större pump och framförallt ett hål till. Det sistnämda lär inte vara lätt att få till.
Du har tidigare uteslutit alternativet att isolera huset. Jag gissar dock att det är mer kostnadseffektivt än att investera i en större värmeanläggning.
Just my two cents...
Pumpen går nästan jämt trots relativt moderata utetemperaturer => din gissning om lite för försiktigt dimensionerad pump stämmer sannolikt. Fel? Njae, det kan väl stämma med en 80-90 procents energitäckningsgrad skulle jag gissa....även om det är mycket vanligt med 100% täckningsgrad idag.
Framledningstempen är hög även vid några få minus - du skulle antagligen tjäna på att 1. Utöka radiatorytan (golvvärme eller fler/större/effektivare radiatorer) 2. Minska förlusterna i huset. Lägre framledningstemp kommer dock samtidig öka belastningen på hålet (se nedan).
Trots bara några veckors drift med hög belastning har du minusgrader upp ur hålet. DET är bekymrande tycker jag. På Geotecs forum har jag fått lära mig att moderna dimensioneringsprogram för VP anläggningar tillåter frysgrader upp ur hålet pga VPtillverkarna anser att pumparna klarar det galant. Problemet är att den slang man använder i hålet INTE klarar det tryck som eventuell is (frysning) ger upphov till.
Skall jag gissa så är dina aningar om för klen pump inte så tokiga. Ska jag gissa igen kan du tvinga din installatör till att byta pumpen till en större. Det är du dock inte så hjälpt av i längden för belastningen på hålet ökar då (du värmer inte hela huset med hålet idag, en del är direktel via patron) och du har redan minusgrader upp ur berget. Den intressanta diskussionen är alltså hur leverantören tänker hantera frågan om borrhålet. Om aningarna ovan är riktiga skulle jag slåss för en snäppet större pump och framförallt ett hål till. Det sistnämda lär inte vara lätt att få till.
Du har tidigare uteslutit alternativet att isolera huset. Jag gissar dock att det är mer kostnadseffektivt än att investera i en större värmeanläggning.
Just my two cents...
Klicka här för att svara