Folk i olika delar av Sverige (lokala särdrag)
Min hustru & jag diskuterar (leker med tanken) i detta nu om en möjlig framtid på annan ort/plats i Sverige. Vi bor för närvarande i norra delen av Stockholm och trivs bra med det. Folk här är hyffsat öppna och man kan slå sig i slang/slänga några ord med de flesta oavsett situation (t-bana, buss etc). Denna form av öppenhet dock ingen självklarhet har jag förstått, dels av egna erfarenheter och dels vad andra berättat, om folk på olika orter/platser i Sverige.
Det alternativet som ligger närmast till hands är Skåne, dels pga jobb men även dess geografisk placering (närhet till Tyskland mm).
Under diskussionen kommer vi in på vad för slags människor som bor var och min hustru & jag har lite olika uppfattning om Skåne ska det visa sig. Hon har en massa fastrar och släktingar, bekanta därnere, så hon borde ju ha viss koll, själv har jag betydligt mer begränsad erfarenhet av folket i söder. Men min uppfattning om skåningars generella karaktärsdrag är att de är öppna och toleranta mot andra uppfattningar, så till den milda grad att personer som skulle klassas som original på andra platser tas som vanlig, icke-avvikande därnere. Medan min hustru har uppfattningen att det inte riktigt ligger till på det viset (Sjöbo, "bonnläppar på landet" etc).
Nu blir ovanstående ganska tillyxat generaliserat, men frågan fascinerar mig och är av betydelse om vi skulle komma att trivas söderöver om en ev. flytt skulle komma att bli aktuell.
Eftersom forumet tycks hålla med ett ganska tight? gäng skåningar, berätta hur ni ser på er själva och livet därnere och den skånska attityden/själen/stilen/särdragen (vad det nu kan vara).
Shoot!
Det alternativet som ligger närmast till hands är Skåne, dels pga jobb men även dess geografisk placering (närhet till Tyskland mm).
Under diskussionen kommer vi in på vad för slags människor som bor var och min hustru & jag har lite olika uppfattning om Skåne ska det visa sig. Hon har en massa fastrar och släktingar, bekanta därnere, så hon borde ju ha viss koll, själv har jag betydligt mer begränsad erfarenhet av folket i söder. Men min uppfattning om skåningars generella karaktärsdrag är att de är öppna och toleranta mot andra uppfattningar, så till den milda grad att personer som skulle klassas som original på andra platser tas som vanlig, icke-avvikande därnere. Medan min hustru har uppfattningen att det inte riktigt ligger till på det viset (Sjöbo, "bonnläppar på landet" etc).
Nu blir ovanstående ganska tillyxat generaliserat, men frågan fascinerar mig och är av betydelse om vi skulle komma att trivas söderöver om en ev. flytt skulle komma att bli aktuell.
Eftersom forumet tycks hålla med ett ganska tight? gäng skåningar, berätta hur ni ser på er själva och livet därnere och den skånska attityden/själen/stilen/särdragen (vad det nu kan vara).
Shoot!
Vi bor i norra Skåne i en liten ort och tempot är lugnare än i Hbg,Malmö mm. Man har tid att snacka med någon på Ica,ingen stress. Har inga problem med att man är någon "inkräktare" om man inte bott här i fem generationer tidigare.
Trots min lilla ort så snackas det en hel del "tungspets R " så ingen risk för inavel här
Trots min lilla ort så snackas det en hel del "tungspets R " så ingen risk för inavel här
Hejsan!
Jag flyttade från Stockholm till Skåne för cirka 20 år sedan. Mina erfarenheter är väl både positiva och negativa och då har jag bott både i storstaden och på landet. Men jag tycker att det är längre tid mellan skratten här jämfört med Stockholm, inte så naturligt att heja när man står bredvid någon och väntar på bussen och tåget. Förändringar är inte vanliga eller välkomna heller, det är lite trögt i Skåne.
Det jag älskar med Skåne är våren och sommaren och hösten. Jag älskar också att kunna bo i ett stort hus med underbar trädgård, nära storstaden men på landet och ändå ha bra ekonomi, ett liknande boende i Stockholm hade vi aldrig haft råd med. Det som är värst är vintern, de två senaste har varit jobbiga med mycket snö men det har varit mycket ljus och ganska lite blåst hos oss ändå. En typisk skånsk vinter är ju totalt värdelös. Jag visste inte vad elände var innan jag flyttade hit och tvingades genomleva den första vintern!
Det där med tolerans för avvikande är inte bara bra, och det är inte bara i Skåne man vägrar ifrågasätta det man är van vid. Det är min personliga uppfattning att det kan bli lite för mycket tolerans när man alltid ska ta hänsyn till avvikande beteende. I vårt fall är det bonden som inte kan ta hand om djuren (han får förhoppningsvis djurförbud snart) och enligt de som alltid bott här, ska han få fortsätta göra hur han vill, eftersom han är lite dum i huvudet och alltid har bott här. Sådana där resonemang försökte jag förstå i början, men det var bara dumt. Ingen som bor här mår bra av att bonden knappt kan ta hand om sig själv och att hans djur är sjuka. Det finns ingen värdighet kvar efter ett tag när man blundar så envist, inget att vara stolt över. Men sådant blundande finns som sagt på andra ställen i Sverige också, det är bara lite för trögt här för mig.
Visst är läget bra, och visst är det mycket som är vackert och visst har förändringar skett de senaste tjugo åren också. Så visst är det värt att hitta ett bra ställe och bo på här i Skåne. Ni är så välkomna!
Jag flyttade från Stockholm till Skåne för cirka 20 år sedan. Mina erfarenheter är väl både positiva och negativa och då har jag bott både i storstaden och på landet. Men jag tycker att det är längre tid mellan skratten här jämfört med Stockholm, inte så naturligt att heja när man står bredvid någon och väntar på bussen och tåget. Förändringar är inte vanliga eller välkomna heller, det är lite trögt i Skåne.
Det jag älskar med Skåne är våren och sommaren och hösten. Jag älskar också att kunna bo i ett stort hus med underbar trädgård, nära storstaden men på landet och ändå ha bra ekonomi, ett liknande boende i Stockholm hade vi aldrig haft råd med. Det som är värst är vintern, de två senaste har varit jobbiga med mycket snö men det har varit mycket ljus och ganska lite blåst hos oss ändå. En typisk skånsk vinter är ju totalt värdelös. Jag visste inte vad elände var innan jag flyttade hit och tvingades genomleva den första vintern!
Det där med tolerans för avvikande är inte bara bra, och det är inte bara i Skåne man vägrar ifrågasätta det man är van vid. Det är min personliga uppfattning att det kan bli lite för mycket tolerans när man alltid ska ta hänsyn till avvikande beteende. I vårt fall är det bonden som inte kan ta hand om djuren (han får förhoppningsvis djurförbud snart) och enligt de som alltid bott här, ska han få fortsätta göra hur han vill, eftersom han är lite dum i huvudet och alltid har bott här. Sådana där resonemang försökte jag förstå i början, men det var bara dumt. Ingen som bor här mår bra av att bonden knappt kan ta hand om sig själv och att hans djur är sjuka. Det finns ingen värdighet kvar efter ett tag när man blundar så envist, inget att vara stolt över. Men sådant blundande finns som sagt på andra ställen i Sverige också, det är bara lite för trögt här för mig.
Visst är läget bra, och visst är det mycket som är vackert och visst har förändringar skett de senaste tjugo åren också. Så visst är det värt att hitta ett bra ställe och bo på här i Skåne. Ni är så välkomna!
Kul, det var ordentliga svar jag fick.
Apropå de Skånska vintrarna, menar du på fullaste allvar att de kan vara värre än en genomsnittlig vinter i de centralare delarna av Stockholm (läs: kring nollan, antingen isgata eller slask)? Isf måste det vara riktigt jävligt där nere. Men å andra sidan har man väl råd med ett ordentligt garage/hobbyrum att kura ihop i isf och blir det för mycket är det inte så långt ner till södra delarna av Europa (lättillgänglig minisemester).
Apropå de Skånska vintrarna, menar du på fullaste allvar att de kan vara värre än en genomsnittlig vinter i de centralare delarna av Stockholm (läs: kring nollan, antingen isgata eller slask)? Isf måste det vara riktigt jävligt där nere. Men å andra sidan har man väl råd med ett ordentligt garage/hobbyrum att kura ihop i isf och blir det för mycket är det inte så långt ner till södra delarna av Europa (lättillgänglig minisemester).
Jaaaa, mycket värre :S! Även om det inte är lika mycket slask, förutom de två senaste åren. Jag längtar hem när det är vinter, hem till kalla Stockholm där det inte blåser konstant från alla håll samtidigt. Kanske har jag med åldern blivit latare, men hobby är det sista jag tänker på när det är dags för ide i november. Men det är nära till Kastrup och, som du sa, till de södra delarna av Europa. Det är faktiskt mysigare i Köpenhamn när det är vinter, så jag är väl en storstadsmänniska.
Men så fort det blir vårkänning, i början på mars
, så vill jag vara i Skåne.