Erfarenheter från att starta VA-samfällighet?
Hej!
vi har ett fritidshus i en samfällighet och kommunen kommer dra kommunalt vatten och avlopp precis förbi vårt område. Det finns från kommunens sida inga planer idag på att ansluta våra fastigheter. Men området ska utredas om något år.
Men vi har en möjlighet att bilda en eller VA-samfälligheter och ansluta det till det kommunala.
Är det någon som har varit med om detta och kan dela bra och dåliga erfarenheter?
vi har ett fritidshus i en samfällighet och kommunen kommer dra kommunalt vatten och avlopp precis förbi vårt område. Det finns från kommunens sida inga planer idag på att ansluta våra fastigheter. Men området ska utredas om något år.
Men vi har en möjlighet att bilda en eller VA-samfälligheter och ansluta det till det kommunala.
Är det någon som har varit med om detta och kan dela bra och dåliga erfarenheter?
Kommunerna vill ansluta varje enskild fastighet för sig om/när det blir kommunalt VA. Om några år får ni säkert kommunalt VA. Det handlar om stora pengar för anslutningen och det är lätt att glömma grävning, ev. sprängning och möjligen pumpstation på den egna tomten. Dags för er att börja spara pengar för detta så ni är beredda tycker jag.
Menar du att vi ska inte ska starta VA-samfällighet utan istället avvakta kommunens utredning?
Vad jag känner till är det bara i sällsynta undantagsfall kommuner tillåter anslutning av VA-samfällighet. De vill ansluta fastighet för fastighet och ha kontroll över VA-nätet. Risken är ju att ni bygger en dyr anläggning som kommunen sedan nekar anslutning om några få år. Ni måste i så fall ha oerhört bra och långsiktiga kontakter inom kommunen för att gå via en VA-samfällighet.
Medlem
· Blekinge
· 11 701 inlägg
I mitt område fanns det bara enskilda vatten/avlopp. Det bildades en VA-samfällighet där alla erbjöds att ansluta sig och tanken var att ansluta VA-samfälligheten i ett stycke till kommunalt. Så blev det också. Installationen av samfällighetens anläggning genomfördes av samfälligheten och bekostades av medlemmarna. Byggandet var en mardröm eftersom byggfirman var nära konkurs flera gånger.
Varje tomt fick en liten tryckpumpstation.
Efter typ 10 år tog kommunen över hela anläggning och betalade ut en ersättning till alla anslutna (vi hade ju investererat). Pumpstationen är kvar och ägs och servas nu av kommunen.
Varje tomt fick en liten tryckpumpstation.
Efter typ 10 år tog kommunen över hela anläggning och betalade ut en ersättning till alla anslutna (vi hade ju investererat). Pumpstationen är kvar och ägs och servas nu av kommunen.
Jag har så i grannskapet och det tycks inte vara en helt ovanlig lösning i min kommun.
Samhället byggdes ut och istället för att kommunen beslutade att utöka verksamhetsområdet för VA till att inkludera det nya planområdets småhusfastigheter så slöt man ett privaträttsligt avtal att leverera VA-tjänster, först med exploatören och senare med den samfällighetsförening som förvaltar VA-ledningarna.
Här var det exploatören som bekostade byggnation av VA-ledningarna och ansökte om att inrätta de som gemensamhetsanläggning för de nya småhusfastigheterna. Exploatören hade en överenskommelse om detta med kommunen i ett exploateringsavtal.
Fördelen med detta upplägg är att det sparar pengar för kommunen och VA-kollektivet, en exploatör kan dra billigare VA-ledningar än kommunen och därmed kan tomterna bli billigare än med riktigt kommunalt VA. Passar här ute i Sörmland där tomtpriserna inte är höga. Nackdelen är ju att underhållet av ledningarna hamnar på fastighetsägarna och man måste hålla med en samfällighetsförening. Mycket jobb.
I ert fall blir det ju meckigt att hitta ideella krafter i grannskapet som vill ta exploatörens roll. Att dra ledningar i fall kan bli tekniskt komplicerat om det är berg i vägen eller terrängen lutar åt fel håll.
Samhället byggdes ut och istället för att kommunen beslutade att utöka verksamhetsområdet för VA till att inkludera det nya planområdets småhusfastigheter så slöt man ett privaträttsligt avtal att leverera VA-tjänster, först med exploatören och senare med den samfällighetsförening som förvaltar VA-ledningarna.
Här var det exploatören som bekostade byggnation av VA-ledningarna och ansökte om att inrätta de som gemensamhetsanläggning för de nya småhusfastigheterna. Exploatören hade en överenskommelse om detta med kommunen i ett exploateringsavtal.
Fördelen med detta upplägg är att det sparar pengar för kommunen och VA-kollektivet, en exploatör kan dra billigare VA-ledningar än kommunen och därmed kan tomterna bli billigare än med riktigt kommunalt VA. Passar här ute i Sörmland där tomtpriserna inte är höga. Nackdelen är ju att underhållet av ledningarna hamnar på fastighetsägarna och man måste hålla med en samfällighetsförening. Mycket jobb.
I ert fall blir det ju meckigt att hitta ideella krafter i grannskapet som vill ta exploatörens roll. Att dra ledningar i fall kan bli tekniskt komplicerat om det är berg i vägen eller terrängen lutar åt fel håll.
Vi har både berg och det låtar åt fel håll för många fastigheter.Claes Sörmland skrev:
jag tänker att det är svårt för ideella krafterna att driva projektet. Att man kanske behöver ta in kompetens som kan hjälpa till att utreda/planera men också upphandla och projektleda?
Det är ju ett sätt att göra det, köpa in tjänster från en extern projektledare och marktjänster från en annan entreprenör. Men tyvärr har ju båda samma intresse att maxa fakturorna till er så det kan lätt uppstå en tyst överenskommelse mellan konsult/projektledare och markentreprenör att man gör det på ett kostsamt (men säkert tekniskt utmärkt) för er.N NyMedLandställe skrev:
Jag tror således man nästan måste ha någon eller några lokala boende som brinner för detta och läser på och som har ekonomiskt och tekniskt sinne. Nån som plöjer teknisk VA-litteratur på sin fritid s a s så att de förstår vad ni köper.
Och även om man inte är så konspiratoriskt lagd så kostar projekteringen en hel del och oavsett så måste det finnas en kompetent beställare.
Hur många fastigheter är det? Är det färre kanske en lämplig entreprenör kan ta helheten?
Hur många fastigheter är det? Är det färre kanske en lämplig entreprenör kan ta helheten?
Närmare 40 fastigheter. så det är ganska många och området är ganska stortmexitegel skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
Jag bodde i ett område där vi hade en samfällighet för V/A och vägarna. Var ordförande i den ett tag tom.N NyMedLandställe skrev:
Har dock inte ngn erfarenhet av själva anslutningen, den var gjord redan när vi köpter vårt hus där. Men i princip handlade det bara om att driva arbetet med föreningen som 'vanligt", dvs stadgar, årsmöte, en (liten) styrelse. Det enda speciella var väl att vi drev igenom att fondera pengar för framtida upprustning (på 50 års sikt) av rören. Det var en rätt liten summa, och som sagt på väldigt lång sikt, men ändå ngt som majoriteten av medlemmarna stödde att göra.
DSär vi har firitdshus finns båda vaqrianterna. Vårt samfällighetsområde har drygt 400 medlemmar, över 20 km vägar. Vi har nyligen fått kommunal anslutning, direkt till varje fastighet. Innan hade vi bara sommarvatten som samfälligheten stod för. Kostnad för oss ca 375 000 i ansl. avgift till kommunen.
I ett närliggande mindre område (där vi var nära att köpa fritidshus) installerade deras samfällighetsförening själva ett nät med eget reningsverk, fast enl. "kommunal standard" för senare anslutning till kommunens nät när det byggdes ut. Där fick medlemmarna betala ca 150 000 var för föreningens nät. Då när de gjorde det låg kommunens ansl. avgift på ca 275 000 (om de skulle anslutas). MEN nu när det är dags för dem att anslutas får de dels betala en ansl. kostnad för sitt nät, som alltså slås ut på samtliga plus en ansl. kostnad per fastighet. Totalt ca 70 - 100 000 per fastighet.
I vår föreningen fanns det diskussioner om att göra likadant ned eget nät som skulle anslutas, innan vi köpte. Men föreningens styrelse är nu väldigt glada att så inte blev fallet, de skulle aldrig ha klarat projektledningen. Under de ca 3 år som kommunen grävde upp området var det ändå oerhört mycket arbete för styrelsen med samordningen mot kommunen. Det var ju som sagt 20 km av föreningens vägar som grävdes upp, och skulle återställas. Och några tiotals markintrång där pumpstationer, transformatorstationer osv. skulle placeras på samfällighetens mark, och även intrång med tillfälliga vägar över privata tomter.
I ett närliggande mindre område (där vi var nära att köpa fritidshus) installerade deras samfällighetsförening själva ett nät med eget reningsverk, fast enl. "kommunal standard" för senare anslutning till kommunens nät när det byggdes ut. Där fick medlemmarna betala ca 150 000 var för föreningens nät. Då när de gjorde det låg kommunens ansl. avgift på ca 275 000 (om de skulle anslutas). MEN nu när det är dags för dem att anslutas får de dels betala en ansl. kostnad för sitt nät, som alltså slås ut på samtliga plus en ansl. kostnad per fastighet. Totalt ca 70 - 100 000 per fastighet.
I vår föreningen fanns det diskussioner om att göra likadant ned eget nät som skulle anslutas, innan vi köpte. Men föreningens styrelse är nu väldigt glada att så inte blev fallet, de skulle aldrig ha klarat projektledningen. Under de ca 3 år som kommunen grävde upp området var det ändå oerhört mycket arbete för styrelsen med samordningen mot kommunen. Det var ju som sagt 20 km av föreningens vägar som grävdes upp, och skulle återställas. Och några tiotals markintrång där pumpstationer, transformatorstationer osv. skulle placeras på samfällighetens mark, och även intrång med tillfälliga vägar över privata tomter.
DET handlar ju om att välja rätt projektledare.
Det handlar inte om att någon vill lura dig. Eller ja, det kan ju också förekomma i något fall. Men det som man primärt kan fundera över är att ambitionerna höjs och det blir dyrt p g a det. Bättre dokumentation, fler besiktningar, mer kontroller, fler möten, fler kommunala VA-standarder, ej optimerad ledningsdragning (minimera sprängning ledning lagd för djupt) o s v. Allt leder till ökade kostnader, främst i form av fakturerade timmar. Här är det ofta bra om kunden, den blivande samfälligheten medlemmar, kommer in och håller emot lite.L lat skrev:
En annan aspekt är att konsumenttjänstlagen inte gäller när man uppför gemensamhetsanläggningar. D v s det juridiska skyddet är sämre än man är van vid i sin vardag. Man måste alltså jobba lite med sin egen kompetens.