En konstig ide...
Borde du inte tappa samma energi med tanke på att pumpen måste värma vattnet så många grader extra som du avger till borran + eventuella förluster i värmeväxlaren.
Jag tror tyvärr att om detta vore en bra idé så hade pumpen varit byggd så från början. :-/
/Jonas
Jag tror tyvärr att om detta vore en bra idé så hade pumpen varit byggd så från början. :-/
/Jonas
Du har rätt i vörsta meningen, men sen drog fantasin iväg.
Man kan inte trolla fram energi, den kan bara ändra form.
det går åt mer energi att värma det nu ännu mera kylda radiatorvattnet än vad du tjänar i enerdi på att kompressorn jobbar med kallare vatten.
du har ju inte tillfört huset den energin som nu saknas i radiatorvattnet & huset behöver fortfarande lika varmt vatten för att hålla värmen.
den skilnaden som blir är att borran belastas minder & det vill vi ju inte, vi sak ju hämta så mycke gratis enerrgi vi kan ur berget o inte tvärtom.
Man kan inte trolla fram energi, den kan bara ändra form.
det går åt mer energi att värma det nu ännu mera kylda radiatorvattnet än vad du tjänar i enerdi på att kompressorn jobbar med kallare vatten.
du har ju inte tillfört huset den energin som nu saknas i radiatorvattnet & huset behöver fortfarande lika varmt vatten för att hålla värmen.
den skilnaden som blir är att borran belastas minder & det vill vi ju inte, vi sak ju hämta så mycke gratis enerrgi vi kan ur berget o inte tvärtom.
Nja, det är väl så här nya upptäckter görs. Att idén är ny betyder väl inte att den är tokigJonas_H skrev:
."Two economists are walking down the street, and the one sees a hundred dollar bill on the ground. As he goes to pick it up the other one stops him saying if it were a real hundred-dollar bill, someone would have already picked it up."
Matiasm skrev:
det kommer ju fattes "energi" i radiatorvattnet efter det att borran tagit den energin & då går det ju åt mer energi för att få upp samma temp på radiatorvattnet i gen !
du kommer alltså få en varmare borra, då den inte belastas lika hårt, men upvärmningskostnaden för huset kommer att bli högre, då värmepumpen måste gå mycke ! mycke längre för att nå samma temp på radiatorvattnet.
Diskusionen har starka drag av perpetum mobile.
Om du kyler av elementens vatten med borrhålet vatten gör du ju en temperaturförlust, som du sedan måste hämta igen innan du kan börja värma vattnet till elementen till önskad temperatur.
Den höjningen från den lägre temperaturen tillbaka till där du började sker ju med ett visst COP, och det åtgår energi för att höja temperaturen, vilket det inte skulle gjort om du inte kylt vattnet. COP vid lika temperaturer blir oändlig. Nu är ju formeln för COP icke linjär så man kan inte stycka den som jag gjorde ovan, men förutsättningen för att ditt förslag ska kunna fungera är att du höjer den låga temperaturen så mycket att du tjänar in temperaturförlusten, vid det ökande flödet som blir resultatet av att du ska utvinna mer energi ur hålet. Jag har inte räknat på det, men det verkar otroligt.
Om vi tar hetgasvärmeväxlingen så är den känd från kyltekniken ja, men vissa problem uppstår i diskusionen.
Åtgärder som höjer verkningsgraden på en kylmaskin måste inte höja verkningsgraden på en värmepump eftersom du hämtar energin på två olika ställen. Nästa problem är att det beror av kylmediet vilka åtgärder som ger vinst eller inte. Det tredje problemet rent analysmässigt är att effekten inte är ett resultat av Carnotprocessen utan av att det är en verklig process.
Nu har jag inga diagram att kolla i, men när jag tittade på det senast så borde man kunna öka verkningsgraden på VP med en del termodynamiska trix om de använder r134a, därmed inte sagt att man inte redan gör de trixen.
Om hetgasvärmeväxling ger en ökad verkningsgrad så blir det ju inom ett visst spann på temperaturerna, analys i detalj krävs.
Om du kyler av elementens vatten med borrhålet vatten gör du ju en temperaturförlust, som du sedan måste hämta igen innan du kan börja värma vattnet till elementen till önskad temperatur.
Den höjningen från den lägre temperaturen tillbaka till där du började sker ju med ett visst COP, och det åtgår energi för att höja temperaturen, vilket det inte skulle gjort om du inte kylt vattnet. COP vid lika temperaturer blir oändlig. Nu är ju formeln för COP icke linjär så man kan inte stycka den som jag gjorde ovan, men förutsättningen för att ditt förslag ska kunna fungera är att du höjer den låga temperaturen så mycket att du tjänar in temperaturförlusten, vid det ökande flödet som blir resultatet av att du ska utvinna mer energi ur hålet. Jag har inte räknat på det, men det verkar otroligt.
Om vi tar hetgasvärmeväxlingen så är den känd från kyltekniken ja, men vissa problem uppstår i diskusionen.
Åtgärder som höjer verkningsgraden på en kylmaskin måste inte höja verkningsgraden på en värmepump eftersom du hämtar energin på två olika ställen. Nästa problem är att det beror av kylmediet vilka åtgärder som ger vinst eller inte. Det tredje problemet rent analysmässigt är att effekten inte är ett resultat av Carnotprocessen utan av att det är en verklig process.
Nu har jag inga diagram att kolla i, men när jag tittade på det senast så borde man kunna öka verkningsgraden på VP med en del termodynamiska trix om de använder r134a, därmed inte sagt att man inte redan gör de trixen.
Om hetgasvärmeväxling ger en ökad verkningsgrad så blir det ju inom ett visst spann på temperaturerna, analys i detalj krävs.
Glöm mitt svammel ovan om ökande flöde.
Jag tror att jag har hittat haken i resonemanget.
Om du tillför energi till borrhålet genom att värma med radiatorkretsen så svarar den energimängden mot en höjning av temperaturen på KB med deltaT.
Haken är att du måste återföra den värmeenergin till radiatorkretsen och då svarar den värmemängden mot en sänkning av temperaturen på KB med deltaT.
Summa summarum har du inte ändrat temperaturen på köldbärarkretsen alls, antaget ideala förhållanden. I verkligheten så gör du en förlust. Allt analyserat som en Carnotprocess.
I verkligheten kan man eventuellt göra vinster genom underkylning och liknande, men det blir en mer avancerad analys och det är då snarare det kalla tilloppet på varmvattnet man ska kyla med.
Jag tror att din lärare blev lika ställd av frågan som vad jag blev och chappade till flyget för att han inte kunde svara. Härlig fråga, men ack vad dum jag har känt mig när jag inte hittade felet i resonemanget.
Jag tror att jag har hittat haken i resonemanget.
Om du tillför energi till borrhålet genom att värma med radiatorkretsen så svarar den energimängden mot en höjning av temperaturen på KB med deltaT.
Haken är att du måste återföra den värmeenergin till radiatorkretsen och då svarar den värmemängden mot en sänkning av temperaturen på KB med deltaT.
Summa summarum har du inte ändrat temperaturen på köldbärarkretsen alls, antaget ideala förhållanden. I verkligheten så gör du en förlust. Allt analyserat som en Carnotprocess.
I verkligheten kan man eventuellt göra vinster genom underkylning och liknande, men det blir en mer avancerad analys och det är då snarare det kalla tilloppet på varmvattnet man ska kyla med.
Jag tror att din lärare blev lika ställd av frågan som vad jag blev och chappade till flyget för att han inte kunde svara. Härlig fråga, men ack vad dum jag har känt mig när jag inte hittade felet i resonemanget.
