5 616 läst · 14 svar
6k läst
14 svar
en ägare till huset men bägge står för lånet
om en äger huset men bägge står för lånet dom är gifta sedan länge och delar alla kostnader vad händer vid en separation det finns inget äktenskapsförord.
Självbyggare
· Stockholm
· 2 691 inlägg
Om den som äger huset avlider så är det ju arvtagarna som ärver huset .Om inte medlåntagaren är arvtagaren, så är det ju en mycket illa situation för den personen.stig ingemansson skrev:
Äktenskapsförord gäller bara vid skilsmässa - naturligtvis inte vid dödsfall.
Jag är absolut ingen expert, men jag har svårt att se vad som skulle tvinga dödsboet att "lösa lånet"? Dödsboet och dess (del)ägare äger väl hela huset men medlåntagaren fortfarande sitter kvar med lånet. Medlåntagaren har ingen besittningsrätt och kan helt säkert tvingas flytta ut direkt ägaren dör?sir_daniel skrev:
EDIT: Ja, sen kvarstår ju också faktum att medlåntagaren kan vara tvungen att betala hela lånet utan att ens ha tillgång till huset, varken före eller efter? Dödsboet och dess delägaren kan ju förbruka tillgångar utan att medlåntagaren kan påverka detta som gör att dödsboet är i värsta fall medellöst och oförmögen att betala lånet? Som sagt - antagligen en mycket illa situation för medlåntagaren om ägaren dör.
Redigerat:
Fråga: Min man står ensam för lagfarten för vårt hus. Finns det orsak att jag också står för lagfarten fast vi är gifta, exempelvis om min man blir sjuk eller avlider?
Monica
Svar: Inledningsvis kan sägas att det har en alldeles avgörande betydelse vem som står på lagfarten om ni har särkullbarn och framför allt om fastigheten utgör enskild egendom i äktenskap. Jag utgår dock fortsättningsvis ifrån att ni är makar med gemensamma barn och att fastigheten utgör giftorättsgods. Du har då ett bra skydd genom lagstiftning vid både dödsfall och skilsmässa. Vid skilsmässa har du rätt till hälften av fastigheten och vid dödsfall får du hela fastigheten i bodelning/arv.
https://www.allehanda.se/artikel/fa...ligt-for-dig-som-inte-star-som-lagfaren-agare
Monica
Svar: Inledningsvis kan sägas att det har en alldeles avgörande betydelse vem som står på lagfarten om ni har särkullbarn och framför allt om fastigheten utgör enskild egendom i äktenskap. Jag utgår dock fortsättningsvis ifrån att ni är makar med gemensamma barn och att fastigheten utgör giftorättsgods. Du har då ett bra skydd genom lagstiftning vid både dödsfall och skilsmässa. Vid skilsmässa har du rätt till hälften av fastigheten och vid dödsfall får du hela fastigheten i bodelning/arv.
https://www.allehanda.se/artikel/fa...ligt-for-dig-som-inte-star-som-lagfaren-agare
Nå, oberoende är det nog ingen ideal situation för medlåntagaren. Hen borde nog kolla upp vad som på riktigt gäller med en jurist och se till att ägaren uppgör nödvändiga dokument så att medlåntagarens ställning säkerställs både vid en ev. skilsmässa eller dödsfall. Vad gäller t.ex. om medlåntagaren dör, övergår låneansvaret till hen's dödsbo?harry73 skrev:
Jag skulle nog inte lita på vad som ofokuserade forumdeltagare gissar i en sådan här viktig fråga!
Moderator
· Stockholm
· 51 275 inlägg
Det beror på ni har några särkullsbarn.
Om man är gift, en dör. Då gör man först en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande. Allt giftorättsgods delas 50/50. Alla tillgångar är giftorättsgods, såvida det inte finns ett äktenskapsförord, eller att en part har ärvt eller fått tillgånjgar, där det i testamente/gåvobrev specifikt står att det skall vara enskild egendom.
Den halva som den efterlevande då får är dennes egendom, har inget med arv att göra. Den avlidnes tillgångar finns nu i dödsboet. Det ärvs av dennes arvingar.
Finns inga barn så ärver den efterlevande rakt av.
Finns det gemensamma barn, så "ärver" dem från dödsboet. Men de får inte ut sitt arv, den efterlevande ärver tillgångarna i dödsboet med fri förfoganderätt. Barnen ärver när även sista föräldern går bort. Den efterlevande får göra nästan vad som helst med det arvet, Spela bort det, supa bort pengarna eller vad som helst, men får inte testamentera bort de pengar som barnen senare skall ärva som efterarv.
Om det finns något särkullsbarn, så ärver det, och har rätt att få ut sitt arv direkt.
Om man är gift, en dör. Då gör man först en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande. Allt giftorättsgods delas 50/50. Alla tillgångar är giftorättsgods, såvida det inte finns ett äktenskapsförord, eller att en part har ärvt eller fått tillgånjgar, där det i testamente/gåvobrev specifikt står att det skall vara enskild egendom.
Den halva som den efterlevande då får är dennes egendom, har inget med arv att göra. Den avlidnes tillgångar finns nu i dödsboet. Det ärvs av dennes arvingar.
Finns inga barn så ärver den efterlevande rakt av.
Finns det gemensamma barn, så "ärver" dem från dödsboet. Men de får inte ut sitt arv, den efterlevande ärver tillgångarna i dödsboet med fri förfoganderätt. Barnen ärver när även sista föräldern går bort. Den efterlevande får göra nästan vad som helst med det arvet, Spela bort det, supa bort pengarna eller vad som helst, men får inte testamentera bort de pengar som barnen senare skall ärva som efterarv.
Om det finns något särkullsbarn, så ärver det, och har rätt att få ut sitt arv direkt.
Liknande trådar
-
Skadestånd till husägaren med felbyggda huset
Artikelkommentarer -
Vem är formellt, juridiskt sett ägare till huset fram till tillträdesdagen?
Juridik -
Ställa en faktura till en delägare av ett hus som inte bor i huset
Juridik -
Lägga till ägare på huset men inte lånet?
Juridik -
Satellit mottagare sprider bild till hela huset
Teknik