Nej. Kapacitetsavgiften kan inte sänkas. Då överbelastas ledningarna.
Medlem
· Stockholm
· 1 022 inlägg
Inkomstdelta 2021 till 2022 avser skillnaden i hur mycket ”intäkter” eller avgifter de får in. Om de till exempel får 5x under 2022 mot vad de fick 2021 utan att deras investeringar ökar och den trenden håller i sig så år det problematiskt från ett statsekonomiskt perspektiv, tycker jag.R RoAd skrev:
Jag betvivlar att de förskingras, vilket jag skrev om längre upp. Jag skulle kategorisera det som inkompetens att urlaka hushållens ekonomi på det sättet.
Medlem
· Stockholm
· 1 022 inlägg
Den kan sänkas för hushållen som står för 53% av all elförbrukning. Eller så kan ett pristak sättas in. Så att allt över x öre i spotpris subventioneras. Det gör att folk inte får lika kraftiga smällar som i höstas.D Daniel 109 skrev:
edit. Hoppar ut ur fler konversationer nu. Var ffa intresserad av att hitta datat bakom påståendet och gjorde mistaget av att dela min tolkning om varför det skulle vara problematiskt. Så besvarar inga mer påståenden eller frågor eller kommentarer riktade mot mig.
Nej, de kan inte sänkas. De behövs för att begränsa strömmen genom flaskhalsarna.
Att subventionera el med skattepengar tycker jag är ett dåligt sätt att använda skattepengarna på.
Att subventionera el med skattepengar tycker jag är ett dåligt sätt att använda skattepengarna på.
Jag jag gissade att det var det du menade.V mutalisken skrev:
Det kan jag hålla med om. Men jag anser att det inte går att dra några slutsatser om det nu. Som @Daniel 109 skrev så är det investeringar som tar lång tid att göra.V mutalisken skrev:
Jag förstår inte riktigt vad det är du anser vara inkompetent. avgifterna är ju där av en anledning och att ta bort dem (om det nu är vad du vill) skulle ju bara göra problemet ännu värre. Likaså att ta dessa pengar och börja dela ut dem som bidrag.V mutalisken skrev:
Att investera bort behovet av avgifterna med hjälp av avgifterna tycker jag låter som en rätt bra idé i jämförelse, även om det inte görs på en "kafferast". Men vad vet jag, jag är verkligen ingen expert inom området.
De lägger pengar på hög och vet inte hur de ska göra av med dem. Skyller på tillståndsprocesser och att det som de lovat åtgärda i 10 år kommer att ta ytterligare 10-15 år...R RoAd skrev:
Jag tycker man borde titta på att lägga sjökablar istället. Det går ju så bra för export så varför inte mellan våre interna elområden?
För det första så fanns det ju en anledning till att man ville ha dispens.D Daniel 109 skrev:
För det andra så ställde jag frågan när du anser att export börjar påverka priserna?
Är det bara exakt vid 70% av tillgänglig exportkapacitet, eller tidigare?
För det tredje så säger uppgiften om att man bara en gång missade att uppfylla 70% från feb 2020 ingenting om man inte vet när ytterligare export från Norden kom igång.
Men det vet vi ju, successivt under 2021 började de två nya kablarna från sydnorge komma igång.
Man behöver ju inte ha allt för stor slutledningsförmåga för att se ett samband med hur priserna utvecklade sig.
Hade det inte funnits idag en 70% regel så hade man kunnat stabilisera priserna i Sverige och i hela Norden om man velat.
Men nu svettas de i UK när deras undermåligt isolerade hus kräver mkt AC, och Norge levererar.
Utdrag av artikeln i Sydsvenskan/HD
Sedan prisskillnaderna mellan Skåne och Norrbotten ökat har även intäkterna ökat. Svenska kraftnät har blivit som en svensk variant av Joakim von Anka med ett stort underutnyttjat kassavalv.
• Svenska kraftnät fick 2020 in 10 miljarder kronor i flaskhalsintäkter.
• Under 2021 dubblades intäkterna till 26,5 miljarder kronor.
• Under årets första sex månader blev flaskhalsintäkterna 30 miljarder kronor.
Innan året är slut kan Svenska kraftnät ha samlat på sig uppemot 100 miljarder kronor. Det statliga affärsverket har därmed en kassa som är så stor att man saknar teoretisk möjlighet att sätta sprätt på pengarna.
– Vi vill egentligen inte ha de här pengarna. Vi har investeringsplaner på över 100 miljarder kronor för att öka vår överföringskapacitet, men de planerna sträcker sig över mer än tio år. Under tiden kommer nya pengar att strömma in, säger Niclas Damsgaard.
Svenska kraftnät behöver inte förstärka sin kassa med nya pengar vid sidan om flaskhalsintäkterna. Därför har man infört nolltariff för sina storkunder, elbolagen, under resten av 2022. Det sänker elbolagens kostnader men påverkar inte elräkningarna för enskilda hushåll i någon högre grad.
Svenska kraftnät har stora problem att bygga ut stamnätet – trots att finansieringen är löst. Utbyggnaden av Sydvästlänken från Mellansverige till skånska Hurva blev flera år försenad. Nu kan den nya länken inte användas fullt ut på grund av överföringsproblem mellan västra och östra Svealand.
Även utbyggnaden av nya kraftledningar mellan SE2 och SE3 är försenad, liksom utbyggnaden inom SE4 i sydöstra Småland. Det tar lång tid med planering, tillstånd, överklaganden och överprövningar.
Samtidigt går det snabbt att bygga nya ledningar till utlandet. På så sätt riskerar svenska elpriser att påverkas mer av elexporten och mindre av en effektiv inhemsk eldistribution.
– Det kan skapa obalanser, men just nu planerar vi bara en ny utlandsförbindelse, Hansa Power Bridge från Skåne till Tyskland, säger Niclas Damsgaard.
Sedan prisskillnaderna mellan Skåne och Norrbotten ökat har även intäkterna ökat. Svenska kraftnät har blivit som en svensk variant av Joakim von Anka med ett stort underutnyttjat kassavalv.
• Svenska kraftnät fick 2020 in 10 miljarder kronor i flaskhalsintäkter.
• Under 2021 dubblades intäkterna till 26,5 miljarder kronor.
• Under årets första sex månader blev flaskhalsintäkterna 30 miljarder kronor.
Innan året är slut kan Svenska kraftnät ha samlat på sig uppemot 100 miljarder kronor. Det statliga affärsverket har därmed en kassa som är så stor att man saknar teoretisk möjlighet att sätta sprätt på pengarna.
– Vi vill egentligen inte ha de här pengarna. Vi har investeringsplaner på över 100 miljarder kronor för att öka vår överföringskapacitet, men de planerna sträcker sig över mer än tio år. Under tiden kommer nya pengar att strömma in, säger Niclas Damsgaard.
Svenska kraftnät behöver inte förstärka sin kassa med nya pengar vid sidan om flaskhalsintäkterna. Därför har man infört nolltariff för sina storkunder, elbolagen, under resten av 2022. Det sänker elbolagens kostnader men påverkar inte elräkningarna för enskilda hushåll i någon högre grad.
Svenska kraftnät har stora problem att bygga ut stamnätet – trots att finansieringen är löst. Utbyggnaden av Sydvästlänken från Mellansverige till skånska Hurva blev flera år försenad. Nu kan den nya länken inte användas fullt ut på grund av överföringsproblem mellan västra och östra Svealand.
Även utbyggnaden av nya kraftledningar mellan SE2 och SE3 är försenad, liksom utbyggnaden inom SE4 i sydöstra Småland. Det tar lång tid med planering, tillstånd, överklaganden och överprövningar.
Samtidigt går det snabbt att bygga nya ledningar till utlandet. På så sätt riskerar svenska elpriser att påverkas mer av elexporten och mindre av en effektiv inhemsk eldistribution.
– Det kan skapa obalanser, men just nu planerar vi bara en ny utlandsförbindelse, Hansa Power Bridge från Skåne till Tyskland, säger Niclas Damsgaard.
Snyggt att lägga pengarna på nya utlandsförbindelser så att vi kan exportera ännu mer så att priset i SE4 pressas upp ytterligare och SVK får in ännu mer pengar...D Dilato skrev:
Om folk slutade att överklaga alla nya ledningar till sista instans så skulle det gå fortare.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
De är ju bättre att överheten" bestämmer och bygger rätt över andras marker osv utan att fråga, funkar väl så i typ KinaD Daniel 109 skrev:
Om du tar och taggar ner lite och tar reda på fakta i stället så behöver du inte bli så uppjagad.K karlmb skrev:
Det gäller inte bara stora bolag utan är en generell sänkning.
https://www.svk.se/press-och-nyhete...t-sanker-transmissionsnattariffen-under-2022/