Claes Sörmland
Idén att bygga om en vanlig trekammarbrunn till ett minireningsverk med aktivt slam och fosforabsorption är sympatisk - inte minst för att det är enkelt och billigt.

Men tyvärr är vår lagstiftning och myndighetsutövning inte inriktad på dylika experiment utan kravet för att få avloppstillstånd är färdiga och testade produkter som plockas från hyllan. Dessutom går det idag inte att få en princip för avloppsrening certifierad utan det ska vara en specifik anläggningstyp (en färdig produkt). Eftersom olika befintliga trekammarbrunnar har olika design så lär detta sätta stopp för för Karl-Johan Adolfssons idé.

En lite senare artikel beskriver också hur han stött på rent tekniska problem med fosforabsorptionen:

http://nwt.se/sunne/2016/04/16/ex-kommunalrad-tar-strid-for
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Hej och tack för svaret!

Jag kommer själv behöva se över min trekammarbrunn och dess markbädd/infiltration framöver. Jag försöker sätta mig in i det hela och få lite kött på benen innan man tar något beslut.

Hittade detta och tyckte det verkar intressant och värt att följa upp. Vet ju hur gamla gubbar som varit med länge sagt att tidigare slamtömde man aldrig brunnarna utan det skötte "kusarna" (bakterier) om. Eventuellt kastade man ner lite slaktavfall eller fiskrens i brunnarna för att få ännu mer snurr på bakteriefloran.

Men finns ju detta med markbädd på burk också. Man kan koppla in efter befintlig trekammarbrunn (slamavskiljare). Ett alternativ till att gräva om sin mättade markbädd/infiltration.
 
Kommunerna har ju så smått börja rota i detta med enskilda avlopp. Visst är det bra och alla vill nog minimera utsläppen, men det blir dyrt och man vill ju verkligen ha något som fungerar långsiktigt om man kostar på.
 
Claes Sörmland
J JanneS69a skrev:
Hittade detta och tyckte det verkar intressant och värt att följa upp. Vet ju hur gamla gubbar som varit med länge sagt att tidigare slamtömde man aldrig brunnarna utan det skötte "kusarna" (bakterier) om. Eventuellt kastade man ner lite slaktavfall eller fiskrens i brunnarna för att få ännu mer snurr på bakteriefloran.
Precis, det finns ju en teknik som etablerades under 1800-talet som bygger på större septiska tankar (även slambrunnar kallade slamavskiljare) som man tömmer väldigt sällan. Efter tre år eller så etablerar sig en bakterieflora som sköter nedbrytning av det fasta materialet under syrefria förhållanden. Dessa tankar får inte tömmas för ofta för varje gång man tömmer så sabbar man den syrefattiga miljön och det tar tre år eller så för dem att bygga upp den igen. Inte heller ska man leda BDT-vatten genom den septiska tanken för det blir stora volymer av syrerikt och näringsfattigt vatten som sabbar bakteriefloran.

Faktum är att tekniken finns dokumenterad sen romersk tid. Man har arkeologiskt grävt ur en sådant enorm septisk tank under en romersk hyreskasern. I USA är denna typ av stora septiska tankar helt dominerande som avloppssystem utanför städerna.

Fördelen med denna typ av septisk tank är att de kräver lite underhåll, bryter ned toalettavfall och minskar smittspridning från fekalier. Nackdelen är att de inte renar vattnet speciellt mycket vad gäller kväve och fosfor.

Denna teknik försvann i princip från Sverige när Naturvårdsverket utarbetade riktlinjer och byggbeskrivningar för små avloppsanläggningar under 80-talet. Man valde då att använda sig av relativt små slamavskiljare som byggdes med betongringar (den klassiska trekammarbrunnen) och eftersom de då måste tömmas ofta (varje år) så hinner ingen bakterieflora för syrefattiga förhållanden etablera sig som effektivt bryter ned slammet. Funktionen av en septisk tank sabbades också av att vi började duscha, köra tvättmaskiner och diskmaskiner dagligen som leder syrerikt vatten till slamavskiljaren.
 
Ok, så det var syrefattiga miljöer som gjorde det möjligt förr i tiden? Men nu tillsätter man syre via ventilation eller "akvariepump" ner i brunnen? Är inte så påläst i ämnet men vad är skillnaden och vad är bättre?
 
Det är två olika nedbrytningsförlopp, ett med minimalt med syre, och ett med maximalt med syre. Det blir olika bakterityper som trivs, och förmodligen lite olika reningsresultat, men det väsentliga är att nedbrytningen går mkt fortare med syre.

Dock så kan man säga att ju längre tid som går innan avloppsvattnet når öppna vatten, desto renare är det. Därför är stora brunnar där vattnet inte kan rinna rätt igenom generellt sett bättre än små. Dock är de mer utrymmeskrävande och dyrare. Därför jobbar man med att snabba upp nedbrytningen så mkt man kan, vilket bl a uppnås genom syreberikning av vattnet.

Alnarp Cleanwater har ett system med en stor slamavskiljare (ca 6 kbm). Iom denna stora slamavskiljare så ska det tydligen i stort sett fungera utan slamtömning.
 
  • Gilla
JanneS69a och 1 till
  • Laddar…
Läst på Alnarps hemsida och det ser verkligen intressant ut.
 
Claes Sörmland
Tydligen ligger Alnarps slamavskiljare som de kallar ProACT på 3 kubikmeter. Inte så mycket större än de 2 kubikmeter som är standard för ett hushåll.

Här sammanfattande info (sidan 58):
http://vaguiden.se/marknadsoversikt-2016/
 
Även intressant att Alnarp i sitt första steg (tank) har en syrefattig miljö! I nästa tank syresätter man och använder växter och mikroorganismer.

Principen är ju vid en första blick lik den anläggning jag redan har... En stor betongbrunn utan avluftning och 40 m nedanför ett långt öppet dike, fullt med växtlighet, daggmask och insekter. Ska man leta metmask är mitt dike dit man går
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Tydligen ligger Alnarps slamavskiljare som de kallar ProACT på 3 kubikmeter. Inte så mycket större än de 2 kubikmeter som är standard för ett hushåll.

Här sammanfattande info (sidan 58):
[länk]
Spontant känns Alnarps lösning väldigt rätt!
 
Claes Sörmland
Liknande rotzonsanläggningar är rätt vanliga i Tyskland och Danmark. De lämpar sig bra i mildare klimat där växtsäsongen är lång. Ju längre norröver i landet desto sämre är nog idén eftersom att växternas bidrag minskar.

I grannskapet - Järna i Sörmland - har antroposoferna haft en stor dammanläggning för avloppsvattenrening som bygger på liknande principer som Alnarps anläggning. Den har funkat i många år men nackdelen är att dammarna inte renar fosfor speciellt bra (dessutom problem med lukt och bakterier). Nu är dammarna dessutom fulla av fosfor och måste grävas ut och detta riskavfall måste hanteras. Här finns artikel:

http://www.lt.se/sodertalje/jarna/reningen-i-full-gang-trots-forbud

Alnarp har förstått att de inte kan rena fosfor effektivt med sin metod så de har lagt till en polonitfosforfälla efter sin anläggning.
 
  • Gilla
JanneS69a
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Liknande rotzonsanläggningar är rätt vanliga i Tyskland och Danmark. De lämpar sig bra i mildare klimat där växtsäsongen är lång. Ju längre norröver i landet desto sämre är nog idén eftersom att växternas bidrag minskar.

I grannskapet - Järna i Sörmland - har antroposoferna haft en stor dammanläggning för avloppsvattenrening som bygger på liknande principer som Alnarps anläggning. Den har funkat i många år men nackdelen är att dammarna inte renar fosfor speciellt bra (dessutom problem med lukt och bakterier). Nu är dammarna dessutom fulla av fosfor och måste grävas ut och detta riskavfall måste hanteras. Här finns artikel:

[länk]

Alnarp har förstått att de inte kan rena fosfor effektivt med sin metod så de har lagt till en polonitfosforfälla efter sin anläggning.
Ja inte lätt detta.. Jag bor själv i Norrland.

Så frågan är vilken teknik och reningsprincip man på lång sikt ska satsa på? :oops: Rådfrågar man kommunen verkar de inte riktigt veta heller då olika synpunkter och nya teorier poppat upp sista tiden.
 
Claes Sörmland
Du skriver att du har en slamavskiljare med markbädd eller infiltration. Fungerar det dåligt eller har kommunen haft synpunkter på den?

Enligt nuvarande regler så är slamavskiljning med infiltration OK i vissa lägen (normal skyddsnivå) medan slamavskiljare följt av markbädd måste kompletteras med ytterligare fosforrening. Antingen fällning i slamavskiljare eller om man har en sluten markbädd, efterföljande polonitfilter.

Inom ett par år kommer sannolikt reglerna att ändras. Detta kommer att leda till att även slamavskiljare med markbädd blir OK på många platser. Men där fosforutsläpp verkligen är ett problem (känsliga områden) så kommer istället reningskraven att skärpas.
 
Jag har en trekammarbrunn av betongringar. Efter det rinner vattnet ner i en bädd av sten och grus. Slutligen sipprar det sista vattnet ut i ett öppet dike på en åker.

Jag har inte fått något underkännande av kommunen men jag tror jag kommer att få det den dagen någon kommer och kontrollerar.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.