Effektavgifter kommer senast 1 januari 2027
Läser hos Energimarknadsinspektionen:
"Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1)."
Flera elnätsföretaget har redan infört detta och bl a Göteborgs Energi använder medelvärdet av de tre tillfällen vid tre olika dagar med störst effektuttag för hela månadens effektavgift.
Hur bestäms denna effekt om man har tre faser som belastas olika? Spelar det ingen roll utan det är den sammanlagt uttagna effekten? Eller är det den fasen som belastas mest som då kommer att ge "maxvärdet"?
Känner mig okunnig ...
"Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1)."
Flera elnätsföretaget har redan infört detta och bl a Göteborgs Energi använder medelvärdet av de tre tillfällen vid tre olika dagar med störst effektuttag för hela månadens effektavgift.
Hur bestäms denna effekt om man har tre faser som belastas olika? Spelar det ingen roll utan det är den sammanlagt uttagna effekten? Eller är det den fasen som belastas mest som då kommer att ge "maxvärdet"?
Känner mig okunnig ...
Husägare
· Bergeforsen
· 1 727 inlägg
Jag har inte koll på det här, men i dagens läge med risk för effektbrist låter det som vansinne. Självklart är det bra att hålla nere effektuttaget, men samtidigt borde det snarare premieras om man kan samla så mycket effekt som möjligt till tider med god tillgång till el. Så med ena handen ska man jämna ut sitt effektuttag för att undvika toppar och med andra ska man samla hela sitt effektuttag till tider med elöverskott? Det går inte ihop. Som så ofta annars då det gäller energipolitik...
Husägare
· Bergeforsen
· 1 727 inlägg
På själva frågan så antar jag att det är det sammanlagda effektuttaget genom elmätaren som ska ligga till grund för avgiften...M MrSmith skrev:
Hej David Wallin
Elsystemet består bl.a. av elkraftgenerering och elkraftöverföring (elnätet).
Tittar på elnätet så är det mest optimerat om flödet är konstant. Ska elnätet klara korta effekttoppar (och dubbla effektriktningar som vid installation av solceller hos elanvändare) då måste det dimensioneras starkare.
Effektförlusten i elnätet ökar med kvadraten på den överförda strömmen.
Med effektavgifter så försöker ägaren av elnätet styra effekten i elnätet så att höga toppar undviks.
Du förstod inte ursprungsfrågan....M Martin Lundmark skrev:
På natten när det är mindre förbrukning och det blåser storm så elpriset är negativt så kan jag utan problem maxa säkringarna, men det skulle betyda att min elräkning blir dyrare när jag använder el när det finns mycket.
Effektavgiften får bara användas när det är stor belastning annars är den felriktad.
Nu kommer det att bli ännu mer komplicerat att vara elkund. Redan idag varierar priset för 1 kWh mycket då det inte är så enkelt att bara titta på priset från Nordpool. Till detta kommer det olika avgifter och skatter och sist moms på hela härligheten ...
Men att i framtiden välja mellan att ösa på för fullt de timmar när elpriset är lägst och därmed få en högre effektavgift mot att gasa lite lagom och hålla nere effektavgiften och ta det lite högre elpriset.
Förmodligen kommer det ett finnas någon smart styrning för hela elsystemet i framtiden.
Men att i framtiden välja mellan att ösa på för fullt de timmar när elpriset är lägst och därmed få en högre effektavgift mot att gasa lite lagom och hålla nere effektavgiften och ta det lite högre elpriset.
Förmodligen kommer det ett finnas någon smart styrning för hela elsystemet i framtiden.
Som jag förstår det kommer den att tillämpas oavsett vilken belastning det är i elnätet.A Alexn72 skrev:
Hej Alexn7A Alexn72 skrev:
Kan det vara så att du missförstod mitt kortfattade (förenklade) svar till David Wallin
Jag saknar att du i ditt inlägg tar upp kostnaden för att dimensionera elnät och överföra effekt i elnätet.
Effektavgifter är ett enkelt system för att vi elabonnenter skall betala för den transportkapacitet som vi vill kunna använda i elnätet, industrier har redan ett liknande system.
Den kommer rimligen att ersätta att vi idag betalar för säkringens storlek.
Du blandar ihop nät och produktion. Jag håller med om att effekt tarifferna inte är helt optimala. Men klart bättre än säkringsbaserad avgift.
Nej, den är besvarad. Det är totaleffekten som avgör. Hur avgiften i övrigt sätts varierar mellan nätbolagen.
Hej David Wallin
Skulle det bli bekymmer med osymmetri (en dålig fördelning av effektbelastningen mellan de tre faserna i vårt trefas distributionssystem) så utesluter jag inte att det kommer att regleras senare.
Jag kommer även i fortsättningen att fördela mina laster över de tre faserna även om inte det är reglerat idag med effektavgifter.
Nej, den kommer ovanpå/parallellt.M Martin Lundmark skrev:
Föreskriften anger att den fasta avgiften ska baseras på nätföretagets residuala kostnader och fördelas utifrån kundens abonnerade effekt eller motsvarande.
https://ei.se/bransch/reglering-av-natverksamhet/reglering---elnatsverksamhet/effekttariffer
Det ersätter ju allt eller delar av säkringstsriffen. Det blir inte en avgiftshöjning på totalen.
Nej. Bolagen tar betalt för säkring, och effekt. Ovanpå det tillkommer timtariff. Så detta blir ovanpå och en väldigt dålig deal för konsumenterna. Annars skulle ju man kunna köra 35A eller 60A i hus även om man bara kör 16a som max. Men det får man inte utan att betala för grundabonnemanget.D Daniel 109 skrev:
Det här är det mest idiotiska som bolagen infört (i dagens utformning). Den tar inte hänsyn alls till elproduktion, endast elkonsumption. Säger ju sig själva vad som händer i ett volatilt system där ena sidan stabiliseras och andra sidan destabiliseras (mer sol och vind).
Elnätsbolagen borde ist använda dagens timtariff för att dimensionera sitt lokala och regionala nät korrekt.
Edit: lösningen är att införa större skillnader i timtariffen som balanserar upp differensen i produktion/konsumption. Dvs mer dynamisk timtariff med en transperant modell som gör att folk kan planera på 10-20 års sikt.
Redigerat: