Maalox
Är nu igång med ett av vårens projekt. Har rivit en gammal altan där det delvis bildats mycket jord över åren. Blir rätt stora massor varpå en eventuell deponering blir rätt omständigt.

Samtidigt kommer ett parti större thujor senare i vår. Klurar därför på om jag kan återanvända jorden istället? Den är rätt lerig (se bilder nedan) men samtidigt full av till synes friska rötter från diverse träd och buskar.

Min tanke isåfall är:

1) grovrensa befintlig jord från rötter och sten
2) jordförbättra med lämpligt material (torv?)
3) sprid ut jorden vid planteringen
4) på med 50cm nyinköpt planteringsjord.

Kommer detta fungera? Det är sluttande berg/spängsten under så rätt så väldränerat.

Dela gärna era tankar. Skulle det gå så sparar ni mig mycket huvudvärk!
 
  • Jordig yta med fotavtryck och grävda spår, möjligtvis utomhusarbete eller utgrävning, blandad jord och grenar.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Jord och rötter. Grävd mark med synliga smågrenar. Naturlig, ojämn jordyta.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • En hög med grävd, fuktig jord och synliga rötter. Naturlig, oorganiserad textur. Ingen bakgrundsförklaring.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Jordig mark med klumpar och spridda grenar; kornig textur; brunt och grått; torr jord.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Förbättra jorden med lite organiskt material så blir det utmärkt. Jag har aldrig förstått varför folk kör iväg jord och sedan köper ny.
 
  • Gilla
yonna och 5 till
  • Laddar…
Karrock
Jiji Jiji skrev:
Förbättra jorden med lite organiskt material så blir det utmärkt. Jag har aldrig förstått varför folk kör iväg jord och sedan köper ny.
Nä, särskilt om de köpta säckarna är mestadels torv.
 
  • Gilla
Jiji
  • Laddar…
Karrock Karrock skrev:
Nä, särskilt om de köpta säckarna är mestadels torv.
Exakt
 
Claes Sörmland
Jag skulle t o m säga att det är ett grundkrav att återanvända jorden. Allt blir sämre med att ersätta den. Sämre vattentransport med risk för uttorkning eller översvämning och röta. Risk för att jorden sjunker om den är för mullrik. Långsammare etablering o s v.

Så ned med jorden i diket igen så att det blir en kulle och lägg mullrikt 5-10 cm material överst, t ex påsjord eller barkmull. Har man enorma mängder med kompost hemma är ju det ännu bättre men sällan någon har en sån gammal komposthög av den storleken.
 
Maalox
Tack för input. Jag tror min ’rädsla’ grundar sig i att största delen av jorden kommer från under altanen, dvs att det är jord som kommit till från löv och annat senaste 25-30 åren då den bedömt inte varit där från början.

Men med jordförbättring så behöver jag inte vara orolig att den är för näringsfattig?
 
Claes Sörmland
Maalox Maalox skrev:
Men med jordförbättring så behöver jag inte vara orolig att den är för näringsfattig?
Näring är det enklaste att lösa. Det är bara att gödsla! Och just vedartade växter är inte så näringskrävande så det räcker gott med en giva av något kväverikt på våren de första åren. Om man gillar slaktavfall, handelsgödsel, koskit, hönsskit o s v spelar från häckplantornas biologi inte så stor roll. De gynnas storligen av att det finns organiskt material på jordens yta, vare sig det är löv i nedbrytning, nedmalda pinnar från trädgården eller nån påsprodukt (täckbark, planteringsjord, barnmull o s v).
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
Maalox
Tack för detta. Och för att ni sparade mig 1-2 helger av blod och svett :)
 
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Näring är det enklaste att lösa. Det är bara att gödsla! Och just vedartade växter är inte så näringskrävande så det räcker gott med en giva av något kväverikt på våren de första åren. Om man gillar slaktavfall, handelsgödsel, koskit, hönsskit o s v spelar från häckplantornas biologi inte så stor roll. De gynnas storligen av att det finns organiskt material på jordens yta, vare sig det är löv i nedbrytning, nedmalda pinnar från trädgården eller nån påsprodukt (täckbark, planteringsjord, barnmull o s v).
Hur funkar gräsmattegödsel tro? Jag har köpt "Thuja" gödsel men har så mycket häck nu så funderar på något mer ekonomiskt alternativ.

Gällande jord så fick vi byta ut merparten då det var mest sten, grus, bumlingar under de 20 cm gräsmatta som fanns. Det fanns två alternativ jord där den ena var mer sandig och den andra mer luftig. En säsong köpte vi även direkt av en bonde. Skulle jag göra en rankning utifrån hur de växt vilket då skulle jag valt 1) bondens jord, 2) luftiga jorden 3)kompakta jorden.

Den luftiga jorden kallade man här för "AR-jord" på fakturan vilket verkar vara denna.
http://www.agrinova.nu/wp-content/uploads/2017/03/Weibulls-ALLROUNDJORD_1.pdf
 
Claes Sörmland
Bricco Bricco skrev:
Hur funkar gräsmattegödsel tro? Jag har köpt "Thuja" gödsel men har så mycket häck nu så funderar på något mer ekonomiskt alternativ.
Går så bra så. Den har högt kväveinnehåll vilket är vad som ibland behöver tillföras de första åren. Men åren behövs det inte.

Bricco Bricco skrev:
Gällande jord så fick vi byta ut merparten då det var mest sten, grus, bumlingar under de 20 cm gräsmatta som fanns. Det fanns två alternativ jord där den ena var mer sandig och den andra mer luftig. En säsong köpte vi även direkt av en bonde. Skulle jag göra en rankning utifrån hur de växt vilket då skulle jag valt 1) bondens jord, 2) luftiga jorden 3)kompakta jorden.

Den luftiga jorden kallade man här för "AR-jord" på fakturan vilket verkar vara denna.
[länk]
AR-jord är ju typ en jord som man lägger som ett tunt mullager ovanpå befintlig mineraljord. Inget som ska ligga på djupet i marken och röta:

"Fibermull som blandas med torv, sand och barkmull. AR-jorden är grundgödslad med mineral,
men finns naturgödslad som beställningsvara"
 
Vi körde "växtjord gräs" på ett annat ställe året innan men leran i den blev nästan som en cementkaka och de hade svårt att etablera sig så har fått lagt på lager på lager med annan jord så den blev mulligare. Vatten tog sig nästan inte ner. Kan ha varit vår leverans bara men den jorden skulle jag inte valt igen. AR-jorden däremot har de stortrivts i hos oss. Dropslang med hål var 30e centimeter rekommenderas med som är mycket bättre än dropslangarna som blöder längs hela vägen.

Växtjord Gräs​

Växtjord Gräs är tillverkad för att motsvara AMA 20 – Växtjord A gällande kraven för gräsytor. Innehållet av lera är anpassat för att jorden ska klara torka så bra som möjligt. Mullhalten är relativt låg för att jorden ska gå att lägga ut/välta till önskad nivå och in sätta sig/sjuka ihop i efterhand.
 
Claes Sörmland
Bricco Bricco skrev:
AR-jorden däremot har de stortrivts i hos oss. Dropslang med hål var 30e centimeter rekommenderas med som är mycket bättre än dropslangarna som blöder längs hela vägen.
Det är inte förvånande för ni har odlad häcken som i en enorm avlång kruka med vattning och allt. Då måste man garanterat också gödsla eftersom det är näringsfattigt i en kruka och man inte tillför gödsel.

Och odla som i en kruka måste man ju göra om man har fått en tomt uppfylld av t ex stenkross eller sten-grus-fylle.

Men har man naturlig mark, d v s hela ens tomt är inte en nyschaktad sak så finns inte dessa behov att odla häck som i en stor kruka.

Så allt beror på förutsättningarna man har.
 
  • Gilla
Bricco
  • Laddar…
Claes Sörmland
Bricco Bricco skrev:
Vi körde "växtjord gräs" på ett annat ställe året innan men leran i den blev nästan som en cementkaka och de hade svårt att etablera sig så har fått lagt på lager på lager med annan jord så den blev mulligare. Vatten tog sig nästan inte ner. Kan ha varit vår leverans bara men den jorden skulle jag inte valt igen.
All jord med ler eller silt som kommer på detta sätt är helt förstörd. Ofta kommer leran från djupet i marken och är steril. Jorden saknar helt aggregering (klumpbildning) av lerpartiklarna så den blir som en lersmet som bildar en kaka efter vätning och torkning och den tar inte emot vatten väl.

Det är inget fel på jorden, det är bara dess naturliga egenskaper. Men lägger man ut den och sår t ex gräs eller andra växter i den så ändras dess struktur på ett par års sikt. Rötterna ger den struktur och skapar gångar för luft och vatten, mikrober, fysikaliska processer och frosten granulerar den. Så ganska snart är det som en naturlig mineraljord och tar emot och transporterar vatten som den ska.

Men lägger man ut den utan sådd så blir det inte lyckat alls. Det blir en leröken. Det är av samma skäl vi inte har lerhaltig jord för våra krukväxter inomhus - det skulle blir en hård kaka i krukan.
 
Redigerat:
  • Gilla
Bricco
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
All jord med ler eller silt som kommer på detta sätt är helt förstörd. Ofta kommer leran från djupet i marken och är steril. Jorden saknar helt aggregering (klumpbildning) av lerpartiklarna så den blir som en lersmet som bildar en kaka efter vätning och torkning och den tar inte emot vatten väl.

Det är inget fel på jorden, det är bara dessa egenskap. Men lägger man ut den och sår t ex gräs eller andra växter i den så ändras dess struktur på ett par års sikt. Rötterna ger den struktur och skapar gångar för luft och vatten, mikrober, fysikaliska processer och frosten granulerar den. Så ganska snart är det som en naturlig mineraljord och tar emot och transporterar vatten som den ska.

Men lägger man ut den utan sådd så blir det inte lyckat alls. Det blir en leröken. Det är av samma skäl vi inte har lerhaltig jord för våra krukväxter inomhus - det skulle blir en hård kaka i krukan.
Så var den i början men nu när jag jobbat ner barkmull och rhododendronjord ett par år så är den mycket bättre :) Man lär sig, ibland den hårda vägen när man får dåliga tips från de som borde kunna sånt här.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland
Bricco Bricco skrev:
Så var den i början men nu när jag jobbat ner barkmull och rhododendronjord ett par år så är den mycket bättre :) Man lär sig, ibland den hårda vägen när man får dåliga tips från de som borde kunna sånt här.
Jag tror de flesta anläggare har dålig koll, det är ofta män som inte har någon odlingsbakgrund. De vet hur man kör maskiner, schaktar, packar massor så att det inte sjunker och hur man får det plant och i fall. Men växters krav vet de sällan något om.
 
  • Gilla
Bricco
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.