BDT-avlopp: slamavskiljare & kompakt markbädd

En tråd som redovisar anläggning av ett enskilt avlopp för BDT (skrivs eftersom jag hittade så lite info för egen del).

Målsättningen är att anlägga ett enskilt avlopp som renar BDT-vatten (förr även kallat gråvatten) på lerjord och på en liten yta utan att ruinera sig. Rent tekniskt är detta egentligen inget problem eftersom att de de huvudsakliga smittoämnena finns i toalettavloppet och där finns också lejonparten av det fosfor som våra myndigheter oroar sig för vad gäller övergödning. BDT-vattnet är dock fullt av organiska ämnen som behöver en syre när de bryts ned (mäts som BOD) och detta vatten kan därför orsaka lukt. Myndigheternas tolkning av vår lagstiftning är således att BDT-vattnet behöver renas så att syreförbrukande ämnen reduceras och Mark- och miljödomstolen har i avgöranden förvånande nog också krävs att smittoämnen ska renas av BDT-avloppsanläggningen.

Slamavskiljning kombinerat med infiltration är den traditionella lösningen på BDT-avloppsrening. Denna lösning ingår i svensk praxis och accepteras av tillsynsmyndigheterna ute i kommunerna. Tyvärr fungerar den inte för oss med lerjord. En variant blir då slamavskiljning plus ett sandfilter/biofilter i någon form, t ex ett enligt svensk praxis anlagd markbädd. Vanliga markbäddar enligt svensk praxis blir dock skrymmande för ett hushåll (ofta 15 kvm, 80 cm sanddjup). Volymen på det biologiskt aktiva sandfiltret kan dock krympas genom att jämnare flöde och bättre syresättning av filterbädden. Ett exempel är produkten Biorock där hela bädden ryms i en plastburk på strax över kubikmetern. En rätt så dyr plastburk ska sägas.

Eftersom att principerna för rening av avloppsvatten i biofilter är mycket väl kända och tekniskt inte alls krävande så letade jag efter en fungerande enkel filterdesign som tog mindre yta i anspråk än en traditionell markbädd. Det visade sig att SLU hade dokumenterat försök på 90-talet med en kompakt markbädd där en biofilm på geotextil bärs av lättklinkerblock (lecablock). Lättklinkerblocken hade sedan bytts ut mot plast i kommersiella versioner (produkter som Infiltra och WM-filtret).

Jag tog med SLUs underlag fram följande ritningar på ett kompaktfilter för (5 PE):

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Det finns ett större antal installerade liknande kompakta markbäddar, främst i Roslagen, som enligt uppgift från konstruktören fungerat väl i årtioenden.

De kommunala handläggarnas reaktion på filtret var initialt inte så positiv. De önskade mycket omfattande funktionsmätningar på installerade filter och underkände i princip tidigare mätningar eftersom de inte var tillräckligt omfattande eller inte skett vid maxbelstning 5 personer permanentboende. Inte heller lät de sig imponeras av att dimensioneringen gjorts enligt de underlag som ligger till grund för svensk praxis för markbäddar.

I slutändan så enades vi om att inte enas; kommunen förbjuder inte utsläpp från avloppsanläggningen eftersom att de menar att det finns mätdata som stödjer att filtret kan hantera nuvarande belastning (2 personer, fritidsboende). Jag å andra sidan vidhåller att filtret klarar 5 PE permanentboende men anlägger inte filtret för den användningen idag.

 

Igår startade grävning. Grannen hade minigrävare och grävmaskinist fanns i släkten.

Här är schakten för markbädden:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Man ska inte som glad amatör börja gräva för avloppsanläggningar i november är lärdomen. Jag hann bara få ned slamavskiljaren och dra utloppsledningen från bädden. Sen kom en monsun och därefter frös allt. Nu när våren har kommit och gegget hjälpligt har torkat upp så har jag för hand grävt ur den rasade bäddgropen. Mycket lera blev det. Makadam och strid 0-8 mm markbäddssand är beställd så om bara solen håller i sig så kan det här faktiskt bli färdigt.

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Det finns inte en enda studie utan en serie tekniska rapporter. Du kan läsa mer i:

Gustavsson K 2005 Erfarenheter av InFiltra kompaktfilter mellan åren 1993-2004
Bra Små Avlopp - Uppföljning av enskilda avloppsanläggningar 2000 – 2007. Stockholms vatten 2007

Bara att klistra in titlarna i Google så dyker Pdf:erna upp.

 

Vädret ser bra ut och markbäddssanden är levererad så det finns hopp om att börja fylla på lördag. Några tips på vägen? Jag fyller för hand med skyffel och skottkärra (6 ton så inte så illa). Ska jag packa markbäddssanden något? Trampa den mellan lagren?

 

Ny bygger jag äntligen bädden! En fuktig dag med regn i luften.

Först fuktisolermattor i gropen:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Sen lite makadam och dräneringsledning med spolbrunn i fall:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Makadam kring ledningen.

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Sen läggs ett tunt lager finare makadam (4-8 mm) så att markbäddssanden inte tar sig ned i det grövre dräneringslagret. Och vidare ett oändligt antal kärror med markbäddssand. Längre hann jag inte idag:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Efter att ha fyllt på en väldig massa sand, packat den lätt genom trampning och ordnat så att sandytan ligger i våg så var det dags för Lecablocken:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Lecablock bär fiberduken så att dessa bildar små fickor där vattnet kan samlas för spridning. Lite mek var det att få ihop rören:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

En test med två hinkar vatten i avloppet visade att spridarledningen fungerar som den ska:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Ett par timmars jobb gick idag till att vika geotextilen/fiberduken och häfta den så att den höll sig på plats när jag fyllde upp med makadam runtomkring. Makadamen låser effektivt duk och lecablock:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Test med 20 l vatten i avloppet visade att facken fungerade som de ska. De fylldes upp och vattnet filtrerade sedan långsamt igenom duken. När filtret tas i bruk så slammar duken progressivt igen och vattnet blir stående under längre perioder. Detta leder till mycket god nedbrytning eftersom att facken är luftade (duken hänger på lecablocken).

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

En dag till lagd på avloppet.

Isolering i form av cellplastskivor och regnskydd i form av byggplast:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

Återfyllning:

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Inget att anmärka ännu - det ligger där i marken och är processat genom kommunens byråkrati. Jag får enligt kommunen tömma slamavskiljaren när jag bedömer det som behövligt.

Men jag har ännu inte lagt någon last på filtret att tala om. Det viktigaste jag lärde mig är att när man väl gräver så ska man ha gott om tid att faktiskt bygga filtret samma dag/nästa dag. Det här med rasande gropar, geggig lera och plötslig vinter var inte min bästa planering...

En annan sak som jag har lärt mig är att det kanske inte är den bästa idén att täcka filtret med lufttät plast (frigolit+byggplast). Luft krävs för bakteriell nedbrytning och som det är nu måste all luft måste ta sig in genom spridarledningen/dräneringsledningen från luftningsröret eller med inkommande avloppsvatten. För att få hängslen och livrem i konstruktionen så är nog en bättre lösning av byta plasten mot fiberduk samt cellplasten mot isodrän-skivor som ju släpper igenom luft.

Det finns enligt uppgift många kompakta sandfilter av denna typ anlagda i Uppland men lösningen med lecablock har senare bytts till plastgallerrör som håller geotextilen (liknar mer FANNs lösning med In-DRÄN moduler). Enligt uppgift så har de fungerat bra sedan 90-talet. Mullfilterbolaget säljer produkten Infiltra och Wostman säljer en liknande variant som i princip är detta filter.

Eftersom att rening av BDT-vatten i sandfilter och på geotextil är vetenskapligt färdigt så att säga, så är det helt klart att det ska funka. Funka innebär att ta bort lukt (reducera BOD), minska smittspridning och oxidera kvävet till nitrat. Eftersom sandvolymen är begränsad så blir fosforreduktionen låg (spelar ingen roll för BDT-vatten då fosforn finns främst i WC-avloppet).

Problemet är att om en kommun vill vara riktigt skeptiskt så kan de hävda att det krävs rejäla mätserier av varje specifik design (=produkt) vid en belastning om 5 PE. Då spelar naturvetenskap, dimensioneringsberäkningar och liknande ingen roll - de kan hävda att vetenskapen inte har något värde utan att det krävs omfattande mätningar på ett riktigt och identiskt filter vid full belastning under lång tid. Det är naturligtvis så dyrt att ingen skulle genomföra det, troligen inte ens företag eftersom att platsbyggda BDT-filter knappast är en produkt som ger stora intäkter. Särskilt inte om de baseras på billiga lecablock.

Bor man i en kommun med en liberalare syn så är det bara att anmäla filtret till kommunen och anlägga sitt BDT-filter enligt denna tråd. Utsläpp av BDT-vatten är inte tilståndspliktigt utan bara anmälningspliktigt. Kommunens väg att stoppa dig om de inte är på det liberala humöret är att de skriver ett föreläggande om att du inte får släppa ut avloppsvatten från filtret. Som jag skrev ovan så frågade jag min kommun om de skulle förbjuda filtret om jag anlade det och de svarade att de inte skulle göra det med den planerade låga belastningen (de bedömde att det fanns mätdata i rapporterna som visade att filtret fungerade över tid med denna lägre belastning). Annars hade det varit intressant att överklaga ett föreläggande om förbud mot utsläpp och se om de har lagstöd för ett utsläppsförbud. Jag tvivlar.

 

Jag hoppas att så inte är fallet. Min orginalplan var ju geotextil mellan dräneringslager och sand men kommunen insisterade att duken kan komma att sätta igen över tiden och att fingrus var metoden. Det finns också som ett alternativ i Naturvårdsverkets gamla byggbeskrivningar av markbäddar.

Generellt sett så finns det dåligt med mätdata på marknadens kompaktmoduler som läggs ovanpå infiltration eller markbäddar (Jag tror att FANN ligger i framkant här). Eftersom att hårda mätdata saknas på modulerna så ser strikta kommuner på det som att de gärna får läggas istället för ett spridarlager men att markbädden ändå ska dimensioneras lika stor som att modulerna inte finns där (Så ser min kommun på det). Liberalare kommuner kan nog tänkas köpa företagens dimensionering och acceptera en mindre markbädd.

Min naturvetenskapliga bedömning är att kompaktmodulerna är en strålande idé. De skapar en optimal zon med syre för biologisk nedbrytning och ser till att spridningen över sandytan blir bättre.