Man tillägga att jag inte är för avfallskvarn i varje fall, utan bara där det är lämpligt.
 
Jag har hört av hyfsat väliniterade källor inom stockholm att :

Mycket av energihållet lakas ur vid användning av avfallskvarn kopplade till spillvattennätet för att göra biogas

jag har hört att att restprodukten måste köras med lastbil långa avstånd, just varför norrland förstod jag inte.

jag har hört att stockholm vattens tjänstemän inte vill ha ha avfallskvarnar men att politiken säger något annat.

Att köra matavfallsinsamling är därför enligt uppgift bättre då mer energi stannar kvar i massan fram till processanläggningen. <- kräver dock lastbilstransporter i lokalort.
men man kan sprida restavfallet på lokala åkrar vilket minskar de långa transporterna.

personligen vet jag faktiskt inte :) Kör matinsamlingspåsar av papp, är inte direkt belastande att hantera tycker jag men hade gärna kört kvarn om det fanns vid inflytt men om det är bättre med insamling så känns ju det bättre.
 
Det är avståndet till reningsverket som avgör om avfallskvarn är lämlpig eller inte. Ex. Stockholmare som är anslutna till henriksdals avlopps reningsverk kan ha kvarnar medan vi som bor mer söderut och har avloppet till Syvab som är ca 5 mil längre bort kan inte ha den då rötning börjar innan den når reningsverket och detta belastar reningsverket mer. Det är därför olika delar av stan har olika regler. Dem som är närmast reningsverket Ok med kvarn, vi som är längre bort ibte Ok, det gör mer skada än nytta.
Mvh
 
  • Gilla
13th Marine
  • Laddar…
nimhed nimhed skrev:
Intressant fråga.
Nu har jag inte läst den andra tråden (tips är att länka till den), men min undran gäller kombinationen fett och avlopp. Jag gissar att mer fett kommer spolas ner i och med kvarnen, vilket kommer bidra till igensatta avlopp både hos den enskilde och kommunen. Eller har jag missat något?
Det tror jag inte alls att det gör.

Eftersom fett ändå inte behöver malas för att kunna spolas ner i avloppet så blir det varken lättare eller svårare att spola ut fett för att man har avfallskvarn.

Det kan till och med bli tvärt om. Man vill inte att fettet ska gegga igen kvarnen så man undviker att spola ut det.
 
  • Gilla
nimhed
  • Laddar…
C cpalm skrev:
Det är i princip 2 problem:
1. Rötningen börjar redan i avloppsröret där den inte gör någon nytta. Tvärtom hamnar ju den metangasen i atmosfären.
2. Du kan inte använda slutprodukten som kompost i och med att den blandats med toalettavfall.

P.s. utöver det uppenbara, att det lätt blir stopp i avloppet då förstås.
Det där med att rötningen börjar i rören, är det något som du vet säkert?

Det som kommer ur kvarnen är ungefär som grönsaksjuice. Jag ser ingen anledning att det skulle orsaka stopp. Hellre då att man får stopp på grund av nån grönskasrens som sköljs med ut hel eftersom man inte har kvarn.

Jag tycker också att rötningen börjar bra redan i påsen med köksavfallet under diskbänken, för att inte tala om köksavfallet som ligger upp till fjorton dagar i soptunnan i sommarvärmen. Där har nedbrytningsprocessen definitivt börjat innan avfallet nått avfallsanläggningen.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
När vi pratar om rötning så har det inget med fett att göra. Kommunens Va -enhet kan ha synpunkter när det gäller fett då det skapar problem i ledningar. Rötning påverkar direkt reningsverket. Så här skriver Syvabs på sin hemsida om varför är det inte tillåtet med kvarnar.

1. Ökad belastning av framför allt organiskt material på vattenreningen. Under transporten av materialet i
tunneln till verket ”tvättas” materialet och kväve, fosfor samt organsikt material löses ut i vattnet. Den
ökade mängden organiskt material innebär framför allt en ökad belastning på biosteget med ökad
luftåtgång och ökad slamproduktion. Därmed en ökad kostnad för vattenbehandlingen.

2. Ökad mängd organiskt material till biogasproduktion. Den organiska fraktionen som inte har tvättats ur
hamnar i primärslammet som rötas i verket och bildar biogas. Ökningen av biogas blir inte lika stor som
om materialet hade transporterats med bil till verket och tillsatts direkt till rötkammarna eftersom en del
organiskt material hamnat i vattenfasen.

3. Eventuell risk för sedimentation i tunnelsystemet, framför allt om flödesutjämning tillämpas.

4. Ökad risk för luktproblem i tunnelsystemet p g a nedbrytning av det organiska materialet. Troligen väldigt
begränsat vid småskalig anslutning.

5. Ökad risk för igensättningar i ledningsnätet.
 
C
A andersmc skrev:
Det där med att rötningen börjar i rören, är det något som du vet säkert?
Det enkla svaret på den frågan är väl, ja, att det bryts ner i någon omfattning är väl rätt uppenbart.

Men frågan som snarare bör ställas är huruvida det är ett signifikant problem eller inte. Det finns en hel del studier och rapporter i ämnet, t.ex. den som Stockholm vatten har gjort vilket är den jag framför allt har läst:
https://www.stockholmvattenochavfal...ter/avlopp/koksavfallskvarnar/kokskvarnar.pdf

Uppenbarligen råder det lite delade meningar, men helt klart är att förhållandena spelar en avgörande roll, inte minst tiden det tar innan materialet når reningsverket så klart. Detsamma kan väl sägas om risken för stopp i ledningarna.

Givetvis sker en nedbrytning även i en kompostpåse, men förutsatt att materialet hålls torrt är det en förhållandevis långsam process som dessutom inte bildar metan. Uppfattningen jag fått är att man kommit fram till att det är den bästa metoden att ta hand om organiskt avfall.
 
Jag tycker det är fullständig idioti att hålla på och samla in matavfall i påsar. Dels den rent sanitära biten med soplukt i huset och fluglarver i soptunnan. Dels själva idén att samla blöta saker i papper, det behöver man ingen lång utbildning för att förstå att det är direkt dumt.

Så jag hade otroligt gärna haft en avfallskvarn, men den möjligheten finns inte i Malmö kommun.

Sen är ju också frågan hur stort miljövärde det faktiskt har? Enligt Malmö kommun motsvarar en full matavfallspåse c:a 2 dl bensin. Det tror jag en en drastisk överdrift, men vi kör på det. Jag räknade lite på det och med tanke på mitt lilla matsvinn så skulle jag kunna skippa 25 års matåtervinning om jag tog tåget en enda gång till Stockholm (istället för flyget). Är det värt att hålla på med denna äckliga hantering för denna effekt? Iaf för privatpersoner, det är såklart en annan sak på stora matindustrier.
 
  • Gilla
Peter2400
  • Laddar…
Egen kompost är nog mer miljövänligt
 
Jag gillar kompostpåsarna. Inga problem med lukt eller läckage inne och mycket mindre jobb och problem än att ta hand om en egen kompost.
Det enda är väl att tunnan kan lukta lite om man glömmer sätta ner den när det är soptömning. Men den står avskilt så det gör inte så mycket.
 
Jag tror att det fortfarande är för mycket känslor runt avfallskvarnen för att den ska kunna diskuteras seriös. Väldigt länge var avfallskvarn nånting som "alla" hade i USA men som inte alls fanns i Sverige. Det gjorde att den kom att uppfattas som en symbol för överflödssamhället, en onödig lyxartikeln vars enda uppgift var att markera status. De feta amerikanarna var för lata för att ens orka gå ut med slaskhinken.

Därför blir det lätt att man i diskussionerna förstärker eller till och med uppfinner nackdelar med avfallskvarnen, medan man samtidigt bortser från de fördelar den kan ha.

Vilket är märkligt, eftersom det finns massor av andra hushållsmaskiner av tveksam nyttighetsgrad som aldrig ifrågasätts.
 
  • Gilla
Alti
  • Laddar…
Vad kör man ner i avfallskvarn?
Känns som köra massa fett i avloppet inte verkar så smart.
Jag tror inte avfallskvarn är nått man behöver i villa men kanske flerfamiljshus skulle det vara smidigt.
Vad jag vet är det här med matavfallssortering nytt eller nyare fenomen i vissa städer.
Här där jag bor började man tidigt på 90 talet samla i egna sopkärl.
 
T TheGame skrev:
Vad kör man ner i avfallskvarn?
Känns som köra massa fett i avloppet inte verkar så smart.
Jag tror inte avfallskvarn är nått man behöver i villa men kanske flerfamiljshus skulle det vara smidigt.
Vad jag vet är det här med matavfallssortering nytt eller nyare fenomen i vissa städer.
Här där jag bor började man tidigt på 90 talet samla i egna sopkärl.
Varför tror så många att man använder avfallskvarnen för att mala ner fett? Fett går lika bra att köra ner i avloppet UTAN kvarn.

Det man man ner är framför allt potatisskal och annat grönsaksrens, alltså det där som blir liggande i botten på vasken och som man annars skopar upp och slänger i matavfallspåsen.
 
  • Gilla
Alfredo
  • Laddar…
Matrester innehåller fett. Det är väl ingen som tror att man använder avfallskvarn för bara fett?
 
A andersmc skrev:
Varför tror så många att man använder avfallskvarnen för att mala ner fett? Fett går lika bra att köra ner i avloppet UTAN kvarn.

Det man man ner är framför allt potatisskal och annat grönsaksrens, alltså det där som blir liggande i botten på vasken och som man annars skopar upp och slänger i matavfallspåsen.
Som ovan skriver så maler man väll inte fett men mat osv innehåller fett.
Slänger man kycklingrester, fisk och kött och maler lär det bli en del fett eller?
Fett ska man ju inte hälla i avloppet många som får problem med stopp och sen vad som händer på vägen vet man aldrig.
Har en bekant som flerfamiljshuset med dåligt avlopp då dom får stopp minst 1ggr / år och dom som kommer och fixar det sätter sen påminnelser i trappen att inte skölja fett i avloppet.

Dessutom har kommunen get till alla som ber om det en tratt som man kan skriva fast på PET flaskor som man lätt kan samla det och sen slänga.

Men som sagt grönsaker och potatisskal är ju inte allvarligt men vad gör man med övriga rester då?
Slänger i kompostpåsn?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.