Hej, vi är i valet o kvalet kring vilken av ausons produkter vi ska välja för målning av vår timmerhusfasad.
Vi har provmålat brun, svartbrun och tjärvitriol och egentligen inte helt nöjda med någon av de nyanserna. Vill egentligen ha ett naturligt uttryck på fasaden ev med en brun nyans och fick en provburk av deras skogsbruks tjärolja. Ser att det också finns en äkta tjära som jag inte hittar någon bild ser hur den ter sig på timmerhusfasad.
Fråga: vilka är era erfarenheter av detta?
Har ni bilder som ni vill dela med er av?
 
Vi nyttjade Ausons trätjära på kyrkan jag var och reparerade i Norge. Det var mycket svarta beståndsdelar (sot) i den så allt man tjärade blev riktigt svart. Fetthalten var högre än i en del billigsorter som säljs i varuhusen men inte riktigt så hög som den borde. Jag fick en känsla av att bränningstemperaturen hade varit litet i mesta laget.
 
Redigerat:
  • Gilla
Sfl
  • Laddar…
Ni kan även kolla in Alfrids produkter som ett alternativ 🙂De har flera olika nyanser och varianter av tjära och tjärola
 
  • Gilla
Sfl
  • Laddar…
Z Zlingo skrev:
Ni kan även kolla in Alfrids produkter som ett alternativ 🙂De har flera olika nyanser och varianter av tjära och tjärola
Tack för tipset. Har du någon erfarenhet av vad deras gråtjära är i motsats till vitriolen som ju också är grå
 
Det viktiga är att ni undviker alla kostifika syntetiska tillsatser som ger en yta på träet. De där medlen håller oss timmermän sysselsatta med onödiga stockbyten.
 
H heimlaga skrev:
Det viktiga är att ni undviker alla kostifika syntetiska tillsatser som ger en yta på träet. De där medlen håller oss timmermän sysselsatta med onödiga stockbyten.
Har du något tips på var man kan få tag i riktig gammaldags kreosotolja? Jag bryr mig inte om den är illaluktande och trögflytande.

Observera att jag pratar om kreosot från trätjära, inte från stenkol som de flesta associerar det namnet med.
 
H heimlaga skrev:
Det viktiga är att ni undviker alla kostifika syntetiska tillsatser som ger en yta på träet. De där medlen håller oss timmermän sysselsatta med onödiga stockbyten.
Vad är kostifika syntetiska tillsatser. Vi är nu mer inne på att använda oss av Tjäralin lasyr beis då vi vill se träets ådring bättre. Det är väl inget som kan kallas konstifikt tänker jag?
 
Kyrkan i Norge hade tidigare blivit behandlad med Tjäralin Lasyr och det var till stor del därför som jag hade heltidsarbete i två och en halv månad där.
 
H heimlaga skrev:
Kyrkan i Norge hade tidigare blivit behandlad med Tjäralin Lasyr och det var till stor del därför som jag hade heltidsarbete i två och en halv månad där.
Oj vad hände? Talade med en försäljare idag som tyckte tjäralin var bättre än tjärfärg då det hade mindre mossväxt på träet. Jag vill gärna få bra tips som håller. Vi ska bygga timmerhus i skåne och det är ju annan klimatson än i Norge ocksp. Vet du om det var tjäralin lasyr beis eller annan lasyr produkt som var orsaken till problemet. Mycket tacksam för all hjälp i detta vårat dilemma
 
Från ett snävt målarperspektiv har han säkert rätt men som timmerman tänker jag ju på att träet under ytbehandlingen skall överleva.

Jag vet inte vilken Tjäralin produkt det var. Troligen någon produkt som inte exakt finns kvar i sortimentet. De ändrar ju recepten litet emellanåt men grundprincipen är den samma.

Det som hade hänt var att Tjäralinsmörjan var litet för tät så regnvattnet som rann in i sprickor i timret på en vägg som var utsatt för slagregn inte kunde torka tillräckligt snabbt. Timmerväggar spricker alltid och det gäller att de kan torka snabbt.
Det där är helt säkert ett ännu större problem i fuktiga slagregnsutsatta Skåne än det var i det torra höglandsklimatet i Hedmark.
Rundtimmer är extra känsligt eftersom en del sprickor kommer att luta inåt och leda in vatten i stockarna. Sågat eller bilat timmer får vanligen vågräta sprickor som är något mindre utsatta.

Därför brukar jag rekommendera antingen trätjära eller hemkokt slamfärg på timmerhus.
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit
  • Laddar…
Kan väl tillägga att trätjära finns i en handfull olika kvaliteter. Från den sämsta och billigaste riktigt svarta till den bästa och dyraste ljust gulbruna. Ju mindre ner-mörkat man vill ha träet desto bättre tjärkvalitet behöver man. Sedan kommer naturligtvis väder och vind samt väderstreck att påverka utseendet. Vill man ha maximalt fuktskydd så behöver träet tjäras om med jämna mellanrum, vilket då gör att det mörknar och minskar trämönstret allteftersom.
 
  • Gilla
Sfl
  • Laddar…
Oldboy Oldboy skrev:
Kan väl tillägga att trätjära finns i en handfull olika kvaliteter. Från den sämsta och billigaste riktigt svarta till den bästa och dyraste ljust gulbruna. Ju mindre ner-mörkat man vill ha träet desto bättre tjärkvalitet behöver man. Sedan kommer naturligtvis väder och vind samt väderstreck att påverka utseendet. Vill man ha maximalt fuktskydd så behöver träet tjäras om med jämna mellanrum, vilket då gör att det mörknar och minskar trämönstret allteftersom.
Tusen tack för input. Hade aldrig kunnat föreställa mig hur svårt det kan vara med val av färg/produkt. Vi vill verkligen inte vara dumsnåla och lägger därför mycket tid på detta och alla vi pratar med tycker olika.
 
H heimlaga skrev:
Från ett snävt målarperspektiv har han säkert rätt men som timmerman tänker jag ju på att träet under ytbehandlingen skall överleva.

Jag vet inte vilken Tjäralin produkt det var. Troligen någon produkt som inte exakt finns kvar i sortimentet. De ändrar ju recepten litet emellanåt men grundprincipen är den samma.

Det som hade hänt var att Tjäralinsmörjan var litet för tät så regnvattnet som rann in i sprickor i timret på en vägg som var utsatt för slagregn inte kunde torka tillräckligt snabbt. Timmerväggar spricker alltid och det gäller att de kan torka snabbt.
Det där är helt säkert ett ännu större problem i fuktiga slagregnsutsatta Skåne än det var i det torra höglandsklimatet i Hedmark.
Rundtimmer är extra känsligt eftersom en del sprickor kommer att luta inåt och leda in vatten i stockarna. Sågat eller bilat timmer får vanligen vågräta sprickor som är något mindre utsatta.

Därför brukar jag rekommendera antingen trätjära eller hemkokt slamfärg på timmerhus.
Hej, varför rekommenderar du hemkokt slamfärg, varför inte färdigköpt? Är det linoljan du vill undvika? Är det ren trätjära du rekommenderar eller går det bra med tjärfärg typ ausons?
 
Sommartorparn Sommartorparn skrev:
Hej, varför rekommenderar du hemkokt slamfärg, varför inte färdigköpt? Är det linoljan du vill undvika? Är det ren trätjära du rekommenderar eller går det bra med tjärfärg typ ausons?
Ren trätjära talar jag om.

Det förekommer så mycket egendomliga tillsatser i slamfärger att jag räknar hemkokt som det säkraste alternativet. Då vet man att den består av endast rödmyllaoch vitriol och rågmjöl och litet linolja eller sälolja. Inget akrylat.
Får man tag på köpt slamfärg som är garanterat fri från skumma tillsatser fungerar den naturligtvis lika bra som hemkokt men i alla fall de slamfärgerna som säljs i Finland har ofta någon tillsats som gör att de bilder en hinna på träet och då duger de inte.
Tyvärr är målfärgsförsäljare ungefär lika hederliga som de där bilhandlarna som kränger obesiktigade bilar för 1000 euro styck kontant på en bakgård i mörkret.
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.