Altantak i limträ fäst i putsad tegel över kalksten i bruk, med stödmur av kalksten
Hej. Jag har, som så många andra, fått massor med tips via BH, och lärt mig mycket. Jag tänkte jag skulle dokumentera mitt sommar-/höstprojekt lite, och kanske får någon lite nytta av det.
Jag själv är absolut nybörjare på allt inom bygg. Jag har tidigare byggt in en garderob och och smällt upp en liten innervägg. Ungefär så. Därför förstår ni att jag säkert har gjort en hel del onödigt, en del utanför byggnadsnormer osv. Kommentarer mottages glatt. Med det sagt så är jag lagom orädd, driver alltid små olika projekt och tycker utmaningar är skoj. Även om denna kanske blev lite större än tänkt. Kunskapen har jag fiskat från nätet, en del från BH, från hantverkare - murare, stenbrytare, byggsäljare och en vänlig snickargranne. Och sunt förnuft kanske.
Nåväl, vi har en gammal sextiotalsvilla. Charmig, men med en mörk uteplats som var ett hemmabygge, brunmålat trä, lite söndriga fönster och grönblått plasttak som luktar illa. Femtio år på nacken. Det speciella är att huset här har putsat tegel, ligger i vinkel och halva altangolvet är stensatt med kalksten i bruk, dvs foglöst. Andra halvan hade gräsmatta och saknade plasttak ovanför. Gräsdelen sluttade sedan ner till övrig gräsmatta. Lite dåliga bilder men så här:
Från början fanns även staket som synes.
Gräsmattegolv. Notera fågelholken, som visade sig vara bosatt vid start.
Inifrån var det ganska mörkt.
Vi hade en hel del funderingar kring baksidan. Själv ville jag gärna finplanera om tomten, men insåg att det skulle vara dumt att efter detta köra omkring med tunga saker på tomten. Min sambo ville absolut ha en fräschare altan först. Och ok det är väl prio höll jag med om. Att byta ut det gamla plasttaket med fräscht nytt, vilande på trästomme kändes ju givet. Men hur göra med golvet? Första tanken var att bygga ett trägolv över stenplattorna, som då täcker hela uteplatsen. Problemet är då att det blir högt i förhållande till murad eldningsplats. Då kan man antingen bygga ett halvt trägolv, eller bila bort den halvan som finns (och sänka ett helt trägolv). Det första kändes taffligt och det senare som ett övergrepp på fint material och husets själ.
Det fick bli att istället fortsätta plattsättningen till altanens slut, vilket då kräver en stödmur mot gräsmattan. Vi kollade på en massa betongbaserat, både plattor och för muren. Inget matchade bra mot kalkstenen. Så vi bet i äpplet och bestämde oss för att beställa nybruten kalksten av samma slag. Det visar sig att man kan få stenen oregelbundet bruten, med den råa ytan kvar, sågad eller hyvlad (för inomhusbruk kan man sedan slipa och polera). Den redan lagda sten ni ser är sågad. Vi tänkte vidare att det blir fult att lägga sista plattraden över stödmuren, utan den skall ligga i höjd med, och för att slippa skrovlig yta mot fötterna bad jag om att få den översta raden i stödmuren hyvlad (sågad gick inte).
Hela altanen mäter 6,5m x 5,5m. Befintlig plattsättning täckte drygt halva djupet, 2,5m.
För den nyfikne som inte orkar vänta på resultat postar jag en slutbild på en gång:
Jag själv är absolut nybörjare på allt inom bygg. Jag har tidigare byggt in en garderob och och smällt upp en liten innervägg. Ungefär så. Därför förstår ni att jag säkert har gjort en hel del onödigt, en del utanför byggnadsnormer osv. Kommentarer mottages glatt. Med det sagt så är jag lagom orädd, driver alltid små olika projekt och tycker utmaningar är skoj. Även om denna kanske blev lite större än tänkt. Kunskapen har jag fiskat från nätet, en del från BH, från hantverkare - murare, stenbrytare, byggsäljare och en vänlig snickargranne. Och sunt förnuft kanske.
Nåväl, vi har en gammal sextiotalsvilla. Charmig, men med en mörk uteplats som var ett hemmabygge, brunmålat trä, lite söndriga fönster och grönblått plasttak som luktar illa. Femtio år på nacken. Det speciella är att huset här har putsat tegel, ligger i vinkel och halva altangolvet är stensatt med kalksten i bruk, dvs foglöst. Andra halvan hade gräsmatta och saknade plasttak ovanför. Gräsdelen sluttade sedan ner till övrig gräsmatta. Lite dåliga bilder men så här:
Från början fanns även staket som synes.
Gräsmattegolv. Notera fågelholken, som visade sig vara bosatt vid start.
Inifrån var det ganska mörkt.
Vi hade en hel del funderingar kring baksidan. Själv ville jag gärna finplanera om tomten, men insåg att det skulle vara dumt att efter detta köra omkring med tunga saker på tomten. Min sambo ville absolut ha en fräschare altan först. Och ok det är väl prio höll jag med om. Att byta ut det gamla plasttaket med fräscht nytt, vilande på trästomme kändes ju givet. Men hur göra med golvet? Första tanken var att bygga ett trägolv över stenplattorna, som då täcker hela uteplatsen. Problemet är då att det blir högt i förhållande till murad eldningsplats. Då kan man antingen bygga ett halvt trägolv, eller bila bort den halvan som finns (och sänka ett helt trägolv). Det första kändes taffligt och det senare som ett övergrepp på fint material och husets själ.
Det fick bli att istället fortsätta plattsättningen till altanens slut, vilket då kräver en stödmur mot gräsmattan. Vi kollade på en massa betongbaserat, både plattor och för muren. Inget matchade bra mot kalkstenen. Så vi bet i äpplet och bestämde oss för att beställa nybruten kalksten av samma slag. Det visar sig att man kan få stenen oregelbundet bruten, med den råa ytan kvar, sågad eller hyvlad (för inomhusbruk kan man sedan slipa och polera). Den redan lagda sten ni ser är sågad. Vi tänkte vidare att det blir fult att lägga sista plattraden över stödmuren, utan den skall ligga i höjd med, och för att slippa skrovlig yta mot fötterna bad jag om att få den översta raden i stödmuren hyvlad (sågad gick inte).
Hela altanen mäter 6,5m x 5,5m. Befintlig plattsättning täckte drygt halva djupet, 2,5m.
För den nyfikne som inte orkar vänta på resultat postar jag en slutbild på en gång:
Redigerat:
Första byggsteget var rivning. Bort med gammalt glas, skruva loss taket, bort med kortlingar och så började jag ta ner takbalkar. Det är då jag inser att den tvärgående mittbalken, som bärs upp med stolpe mot huset, och som ligger på ett förstärkt fönster i andra änden, ja den är i stål. Hur mycket väger den tro? Den är loss och jag gör ett provlyft på ena sidan - jag gissar ca 150-200kg .. Inget man bär ner på stege direkt. F**K! Jag blir rätt skitnödig. 200kg järnbalk ovanför det stengolv jag skall bevara, som nu sitter helt löst och det saknas stabiliserande virke. Klockan är 21. Nåväl jag stadgade upp det igen och sov på saken. Lätta lösningen - ta dit en hjullastare. Dumma lösningen - kapa den med vinkelslip "i luften". Min sambo stöttade mig i "kontrollerad" fällning. Jag byggde enkla glidstolpar av det gamla virket, och satte även upp skydd för att balken inte skulle ramla över bakåt.
Innan fällning av balk.
Vad jag var rädd för var två saker, förutom att klanta mig och få den på mig. Det ena att andra sidan inte skulle släppa direkt efter jag dragit ner den första, och balken kraschar ner vriden och på så sätt delvis slår stenen. Det andra att den går ned snett mot huset/putsen/källarfönster .. Det gick iaf som beräknat, efter att jag lossat en dold fransk skruv, som var extremt konstigt monterad.
Ok byggstart. Lasrade och mätte ut plintläge för ytterstolparna som främre bärlinan skulle vila på. Grävde på uppmaning ner djupt under tjäle, 1,2m, och gjöt en vidare grund med armeringsjärn under själva plinten. Under denna 20cm 8-16 grus.
Liten ställning för att plintjärnen skall hamna rätt i bredd och höjd. Anledning till plintjärn är att stolparna är breda.
Med tanke på dimensionerna, och för att få ett gedigen känsla, ville jag bygga i limträ. Jag använde dimensioneringsprogrammet på byggbeskrivningar.se, från Svenskt Trä, och då blev det väl säkert lite tilltaget. Dimensioneringen räknar på att en max momentanbelastning (av snö) inte skall kröka en balk mer än 20mm. I alla fall som jag förstår det. Jag handlade det mesta av byggmaterial via Optimera, och en del på Byggmax/Cheapy. Det fina med den lite mer proffsiga bygghandeln är att utökning med lastbil kostar 380:- oavsett hur mycket du har. Moelven hjälpte till med korrigeringsberäkningar av limträlast, då altanen har två angränsande tak och då jag inte ville ha en icke-kvadratisk mittstolpe. Grundmetoden för bygget har jag tagit från monteringsanvisningen på Skånska byggvarors pulpettak, med en hel del justeringar.
Allt limträ (ca 50m2) kom obehandlat och jag kvistmålade x2, grundoljade x2, grundmålade och gjorde sedan två strykningar. Den sista när allt var färdigmonterat. Flüggers färgsystem, med 30% förhandlad rabatt.
Jag slog upp en billig paviljong från Harald Nyborg att använda som regnskydd till virket vid målning, samt att ha trädgårdsmöbler under.
Ett stort problem insåg jag snart, var hur jag skulle fästa den bakre bärlinan. Jag har ju ingen trevlig träfasad (för ändamålet), utan 2cm puts på bärande tegel. Det gamla taket hade en lösning med takbalkarna oregelbundet placerade och upphängda i husets takfötter. Anledningen till att de är oregelbundna är att murstocken bryter. Jag har sett att många snickarbyggda altantak sitter i takfötter, med en mellanplanka till bärlinan. Fästa med fransk träskruv. Jag tyckte det kändes motigt att fästa 35m2 tak i sju takfötter.
Gammal infästning av takbalk i husets takfot.
Efter lite beräkningar och diskussion med snickare så valde jag att fästa den tvådelade bakre bärlinan med ca 25st Gunnebos 140mm fasadplugg. Varje tål en garanterad belastning på 120kg. Måttade ut så att jag hamnade mitt i en tegelrad. Eller iaf hyfsat, det visade sig nämligen att huset lutade en aning. Vad som oroar mig är givetvis framtida putssprängning. Men jag känner mig ganska lugn. Altantaket på går ända in till vägg, precis under husets tak, som täcker 35cm. Sedan ligger det plåt mot plasttaket från huvudtaket, där mellanrummet är kittat.
Borrning i husvägg. Bärlinan var förborrad och så hade jag borrat och mejslat en försänkning av fyrkantsbrickor.
Stolpar i konstruktionsvirke 120x120. Ett riktigt bra snickartips jag fick var att gjuta plint för mittstolpen sist, när taket var på plats. Utan snölast behövs den ju inte, och då blir det extremt lätt att bara loda fram läget. Bakom syns uppmonterad bärlina.
Bärlina 220x90. Allt tungt restes med hjälp av alplyft där jag surrat fast förlängning för att nå fram till stödbenens slut. Jag hade först funderingar på om främre bärlinan skulle vara instabil på stolparna utan takbalkar, men det var inte en fråga kan man lugnt säga. Främre bärlinan fästes med vinkeljärn, skråskruvade 140mm träskruv samt en genomgående 280mm träskruv i var stolpe (försänkt drygt 5cm i bärlina). Slagskruvdragare, ja tack.
Takbalkar 270x56. Montering. Eftersom hustaket är så lågt, ville jag bygga allt i ett plan för att man inte från fönstret skulle se in i så mycket tak (stjäla utsikt). Ursprungstaket hade kanske 2% lutning. Nu byggde jag med 10%, som jag uppfattat som en minimirekommendation. Därför försvinner över halvmetern av höjd mellan bärlinorna. Takbalkarna sitter alltså i balkskor på båda sidor. Dessa finns dessvärre inte i dimensionen 56mm, utan jag köpte 60mm och la in en distans.
Det knepiga med takbalkarna är att få till kapvinklarna när man inte bara lägger dem ovanpå bärlinorna. Det går att räkna, men allt är ju inte 100% rakt så det blir bättre att mäta. Vad jag gjorde vara att veva upp alplyften och klämma fast takbalken under bärlinorna, och sedan rita ner lodräta streck på takbalken jäms med bärlinorna. Om man har utrymme mot huvudtaket så kan man lägga takbalkarna ovanpå istället, men det har ju inte jag. Sedan är det urtag för balkskorna i bakre bärlina, och främre delen av takbalkarna har horisontellt kapats in nederkant, då takbalk är högre än bärlina. Inte heller att glömma att takbalk skall skjuta över dryga centimetern, för att taket sedan inte skall slå i främre bärlinan och bilda en ås. Bra beskrivet i den byggbeskrivning jag nämner ovan.
Jag la även kortlingarna (45x70) nedsänkta för att vinna totalhöjd. Om jag lagt allt i skikt hade främre bärlinan legat 340mm lägre. På den här bilden syns även murstocken, som strulat till massor i byggandet. Kanaltaket från Santex är 1200mm brett, men cc på takbalkar skall vara exakt 121,5cm. Mån på varje uppslag är kanske 5mm per sida, men ett systematiskt fel och du är körd. Murstocken är 123cm bred och då tillkommer 56mm. Jag ville inte fästa bärlina in i murstock och därför ser ni längsgående stödregel på takbalken. Murstocken innebar även att jag fick två takdelar som måste längssågas, istället för en. Man kan säga att jag fick dimensionera bygget från mitten.
Takstommen klar. Och takfötter ditfuskade. Jag valde även att sätta upp en liten sarg runt dit jag drar ut kanalplasten, som alltså sluter över drygt 20cm.
Uppe på taket och skruvar några hundra skruv för att klämma fast taket mellan profilerna. Jag knäsatt på två 140cm 22mm spånplattor, som jag flyttade mig omkring på mellan takbalkarna. Kanalplasten är 16mm, och det gick bra att hantera dryga 6m bitar om man var tre pers.
Klart.
Välförtjänt bärs. Här ser man även taket bättre underifrån med kortlingar. Man kan även se att jag kört träfiller i de urtagna hålen på bakre bärlinan. Det målade jag sedan över, och monteringen är osynlig.
.
Innan fällning av balk.
Vad jag var rädd för var två saker, förutom att klanta mig och få den på mig. Det ena att andra sidan inte skulle släppa direkt efter jag dragit ner den första, och balken kraschar ner vriden och på så sätt delvis slår stenen. Det andra att den går ned snett mot huset/putsen/källarfönster .. Det gick iaf som beräknat, efter att jag lossat en dold fransk skruv, som var extremt konstigt monterad.
Ok byggstart. Lasrade och mätte ut plintläge för ytterstolparna som främre bärlinan skulle vila på. Grävde på uppmaning ner djupt under tjäle, 1,2m, och gjöt en vidare grund med armeringsjärn under själva plinten. Under denna 20cm 8-16 grus.
Liten ställning för att plintjärnen skall hamna rätt i bredd och höjd. Anledning till plintjärn är att stolparna är breda.
Med tanke på dimensionerna, och för att få ett gedigen känsla, ville jag bygga i limträ. Jag använde dimensioneringsprogrammet på byggbeskrivningar.se, från Svenskt Trä, och då blev det väl säkert lite tilltaget. Dimensioneringen räknar på att en max momentanbelastning (av snö) inte skall kröka en balk mer än 20mm. I alla fall som jag förstår det. Jag handlade det mesta av byggmaterial via Optimera, och en del på Byggmax/Cheapy. Det fina med den lite mer proffsiga bygghandeln är att utökning med lastbil kostar 380:- oavsett hur mycket du har. Moelven hjälpte till med korrigeringsberäkningar av limträlast, då altanen har två angränsande tak och då jag inte ville ha en icke-kvadratisk mittstolpe. Grundmetoden för bygget har jag tagit från monteringsanvisningen på Skånska byggvarors pulpettak, med en hel del justeringar.
Allt limträ (ca 50m2) kom obehandlat och jag kvistmålade x2, grundoljade x2, grundmålade och gjorde sedan två strykningar. Den sista när allt var färdigmonterat. Flüggers färgsystem, med 30% förhandlad rabatt.
Jag slog upp en billig paviljong från Harald Nyborg att använda som regnskydd till virket vid målning, samt att ha trädgårdsmöbler under.
Ett stort problem insåg jag snart, var hur jag skulle fästa den bakre bärlinan. Jag har ju ingen trevlig träfasad (för ändamålet), utan 2cm puts på bärande tegel. Det gamla taket hade en lösning med takbalkarna oregelbundet placerade och upphängda i husets takfötter. Anledningen till att de är oregelbundna är att murstocken bryter. Jag har sett att många snickarbyggda altantak sitter i takfötter, med en mellanplanka till bärlinan. Fästa med fransk träskruv. Jag tyckte det kändes motigt att fästa 35m2 tak i sju takfötter.
Gammal infästning av takbalk i husets takfot.
Efter lite beräkningar och diskussion med snickare så valde jag att fästa den tvådelade bakre bärlinan med ca 25st Gunnebos 140mm fasadplugg. Varje tål en garanterad belastning på 120kg. Måttade ut så att jag hamnade mitt i en tegelrad. Eller iaf hyfsat, det visade sig nämligen att huset lutade en aning. Vad som oroar mig är givetvis framtida putssprängning. Men jag känner mig ganska lugn. Altantaket på går ända in till vägg, precis under husets tak, som täcker 35cm. Sedan ligger det plåt mot plasttaket från huvudtaket, där mellanrummet är kittat.
Borrning i husvägg. Bärlinan var förborrad och så hade jag borrat och mejslat en försänkning av fyrkantsbrickor.
Stolpar i konstruktionsvirke 120x120. Ett riktigt bra snickartips jag fick var att gjuta plint för mittstolpen sist, när taket var på plats. Utan snölast behövs den ju inte, och då blir det extremt lätt att bara loda fram läget. Bakom syns uppmonterad bärlina.
Bärlina 220x90. Allt tungt restes med hjälp av alplyft där jag surrat fast förlängning för att nå fram till stödbenens slut. Jag hade först funderingar på om främre bärlinan skulle vara instabil på stolparna utan takbalkar, men det var inte en fråga kan man lugnt säga. Främre bärlinan fästes med vinkeljärn, skråskruvade 140mm träskruv samt en genomgående 280mm träskruv i var stolpe (försänkt drygt 5cm i bärlina). Slagskruvdragare, ja tack.
Takbalkar 270x56. Montering. Eftersom hustaket är så lågt, ville jag bygga allt i ett plan för att man inte från fönstret skulle se in i så mycket tak (stjäla utsikt). Ursprungstaket hade kanske 2% lutning. Nu byggde jag med 10%, som jag uppfattat som en minimirekommendation. Därför försvinner över halvmetern av höjd mellan bärlinorna. Takbalkarna sitter alltså i balkskor på båda sidor. Dessa finns dessvärre inte i dimensionen 56mm, utan jag köpte 60mm och la in en distans.
Det knepiga med takbalkarna är att få till kapvinklarna när man inte bara lägger dem ovanpå bärlinorna. Det går att räkna, men allt är ju inte 100% rakt så det blir bättre att mäta. Vad jag gjorde vara att veva upp alplyften och klämma fast takbalken under bärlinorna, och sedan rita ner lodräta streck på takbalken jäms med bärlinorna. Om man har utrymme mot huvudtaket så kan man lägga takbalkarna ovanpå istället, men det har ju inte jag. Sedan är det urtag för balkskorna i bakre bärlina, och främre delen av takbalkarna har horisontellt kapats in nederkant, då takbalk är högre än bärlina. Inte heller att glömma att takbalk skall skjuta över dryga centimetern, för att taket sedan inte skall slå i främre bärlinan och bilda en ås. Bra beskrivet i den byggbeskrivning jag nämner ovan.
Jag la även kortlingarna (45x70) nedsänkta för att vinna totalhöjd. Om jag lagt allt i skikt hade främre bärlinan legat 340mm lägre. På den här bilden syns även murstocken, som strulat till massor i byggandet. Kanaltaket från Santex är 1200mm brett, men cc på takbalkar skall vara exakt 121,5cm. Mån på varje uppslag är kanske 5mm per sida, men ett systematiskt fel och du är körd. Murstocken är 123cm bred och då tillkommer 56mm. Jag ville inte fästa bärlina in i murstock och därför ser ni längsgående stödregel på takbalken. Murstocken innebar även att jag fick två takdelar som måste längssågas, istället för en. Man kan säga att jag fick dimensionera bygget från mitten.
Takstommen klar. Och takfötter ditfuskade. Jag valde även att sätta upp en liten sarg runt dit jag drar ut kanalplasten, som alltså sluter över drygt 20cm.
Uppe på taket och skruvar några hundra skruv för att klämma fast taket mellan profilerna. Jag knäsatt på två 140cm 22mm spånplattor, som jag flyttade mig omkring på mellan takbalkarna. Kanalplasten är 16mm, och det gick bra att hantera dryga 6m bitar om man var tre pers.
Klart.
Välförtjänt bärs. Här ser man även taket bättre underifrån med kortlingar. Man kan även se att jag kört träfiller i de urtagna hålen på bakre bärlinan. Det målade jag sedan över, och monteringen är osynlig.
.
Redigerat:
Dags att ta tag i fönsterdelen. Jag var inte alls sugen på vindskyddsbräder som samtidigt gör glasen rektangulära. Tvärtom tycker jag lite snett och olikformat är charmigt.
Den gamla fönsterdelen hade knottriga glas, och spaljé (?). Längst in mot den murade väggen kan man se en mörk kopparränna gå ner och vika av utåt.
Jag byggde upp ram med 45x70, med en 70x70 stolpe som den yttersta takbalken vilar på. Givetvis tänkte jag fel och delade totallängsmåttet på fyra, vilket ger två smalare fönster (eller hur?). Det gick dock fort att korrigera. Beställde glas från lokala glasmästaren, och monterade med gersågad list som jag klistrat på fönsterlistgummi på.
4mm glas. En mm till hade kostat nästan det dubbla. Det här var ett moment som tog längre tid än jag tänkt mig. Valde att måla listerna i samma mörkröda färg som vi beställt stuprännor i. Varför svart/vitt när man har en hel palett?
Plåtis har inte kommit än, och just nu samlar jag två-tre gånger så mycket vatten som tidigare till samma ställe. Blev en liten sjö innan jag fick upp ett provisorium. För övrigt var plåtslageriet det enda jag inte gjorde själv. Kändes som att med noll erfarenhet och utan tillgång till riktig utrustning, så skulle det helt enkelt inte bli så bra. Vad han fick göra var att byta husets gamla kopparrännor till ny i plåt, sätta upp detsamma till altantaket samt sätta skyddsplåt mellan altantak och väggar/tak. De senare för att dels hindra snö och vatten vid blåst från att komma in under tak, men även för att minimera fukt rinnande längs vägg.
Egentligen ville jag spara kopparrännorna. Det sitter sådan på hela huset och de är vackra. Men jag var tvungen att flytta på en stupränna för att bygga fönstret, och dessutom var rännan på taket lite rank. Plåtis sa "att allt går att göra om man har tid" men att han inte kunde garantera hållfastheten i framtiden. Att svetsa koppar rekommenderade han dessutom att leja ut till specialföretag som jobbar med kyrkor och dylikt. Nobben på det och nytt fick det bli.
---
Dags för markarbetet. Och jag kan lugnt säga om jag vetat om vad som väntade mig (bara lägga lite plattor) så hade jag nog delat upp denna del till nästa sommar. Eftersom vi skulle ha kalksten så måste man beställa i tid. Det bryts för varje kund specifikt, och väntetiden var drygt 6-8veckor. När vi ändå var i farten så la vi till plattor för en liten uteplats på framsidan, samt plattrad runt huset för att hålla undan växtlighet och regn från husgrunden. Stödmuren skulle brytas i stenar cirka 10cm tjocka. Jag behövde drygt 25cm som mest, och med lite marginal ner i marken fick det bli tre skift beställda.
Som en liten uppvärmning la jag om den kalksten som ligger på framsidan, och som satt sig lite. Den stenen var inte som den jag beställt och som håller 4,5-5cm i tjocklek. Här pratar vi ena sidan hyvlad och andra sidan råbruten, och antagligen har de bara klyvt det ursprungliga blocket på mitten. "Plattorna" var iaf ca 8-10 cm tjocka, och när man har hälften av stenen på 1x0,5m så blir det lite tungt .. Dessutom så var ju ytan rå, dvs du kan inte jämna ut allt med sand och lägga på, utan varje platta, och varje del av plattan får finjusteras för sig. Hamras. Knackas. Lyftas igen. Osv. En dag blev tre kan man säga.
Den gamla fönsterdelen hade knottriga glas, och spaljé (?). Längst in mot den murade väggen kan man se en mörk kopparränna gå ner och vika av utåt.
Jag byggde upp ram med 45x70, med en 70x70 stolpe som den yttersta takbalken vilar på. Givetvis tänkte jag fel och delade totallängsmåttet på fyra, vilket ger två smalare fönster (eller hur?). Det gick dock fort att korrigera. Beställde glas från lokala glasmästaren, och monterade med gersågad list som jag klistrat på fönsterlistgummi på.
4mm glas. En mm till hade kostat nästan det dubbla. Det här var ett moment som tog längre tid än jag tänkt mig. Valde att måla listerna i samma mörkröda färg som vi beställt stuprännor i. Varför svart/vitt när man har en hel palett?
Plåtis har inte kommit än, och just nu samlar jag två-tre gånger så mycket vatten som tidigare till samma ställe. Blev en liten sjö innan jag fick upp ett provisorium. För övrigt var plåtslageriet det enda jag inte gjorde själv. Kändes som att med noll erfarenhet och utan tillgång till riktig utrustning, så skulle det helt enkelt inte bli så bra. Vad han fick göra var att byta husets gamla kopparrännor till ny i plåt, sätta upp detsamma till altantaket samt sätta skyddsplåt mellan altantak och väggar/tak. De senare för att dels hindra snö och vatten vid blåst från att komma in under tak, men även för att minimera fukt rinnande längs vägg.
Egentligen ville jag spara kopparrännorna. Det sitter sådan på hela huset och de är vackra. Men jag var tvungen att flytta på en stupränna för att bygga fönstret, och dessutom var rännan på taket lite rank. Plåtis sa "att allt går att göra om man har tid" men att han inte kunde garantera hållfastheten i framtiden. Att svetsa koppar rekommenderade han dessutom att leja ut till specialföretag som jobbar med kyrkor och dylikt. Nobben på det och nytt fick det bli.
---
Dags för markarbetet. Och jag kan lugnt säga om jag vetat om vad som väntade mig (bara lägga lite plattor) så hade jag nog delat upp denna del till nästa sommar. Eftersom vi skulle ha kalksten så måste man beställa i tid. Det bryts för varje kund specifikt, och väntetiden var drygt 6-8veckor. När vi ändå var i farten så la vi till plattor för en liten uteplats på framsidan, samt plattrad runt huset för att hålla undan växtlighet och regn från husgrunden. Stödmuren skulle brytas i stenar cirka 10cm tjocka. Jag behövde drygt 25cm som mest, och med lite marginal ner i marken fick det bli tre skift beställda.
Som en liten uppvärmning la jag om den kalksten som ligger på framsidan, och som satt sig lite. Den stenen var inte som den jag beställt och som håller 4,5-5cm i tjocklek. Här pratar vi ena sidan hyvlad och andra sidan råbruten, och antagligen har de bara klyvt det ursprungliga blocket på mitten. "Plattorna" var iaf ca 8-10 cm tjocka, och när man har hälften av stenen på 1x0,5m så blir det lite tungt .. Dessutom så var ju ytan rå, dvs du kan inte jämna ut allt med sand och lägga på, utan varje platta, och varje del av plattan får finjusteras för sig. Hamras. Knackas. Lyftas igen. Osv. En dag blev tre kan man säga.
Det var strax innan start som det gick upp för mig att omfattningen av markarbetet skulle bli lite större än jag tänkt. Om man vill lägga foglöst skall man lägga stenen i fuktat murbruk, och stenen kommer sedan härda ihop till en stor kaka. Om man får någon liten sättning i detta, så kan det så klart inte göras om. Därför är den gamla, och fortfarande rådande, metoden tydligen att under detta gjuta en betongplatta. Därför blev planen - jord - markduk - 10cm grus - 10cm platta - 6cm bruk - 4,5cm sten. Stödmuren blir samtidigt - jord - markduk - grus med dräneringsrör - 10cm betongfundament - 30cm sten.
Gräsdelen av altanen behövde grävas ur. Jag hörde med en grävmaskinist som råkade vara i skogen, men han kände inte riktigt att han hade tid eller rätt maskin, så jag satte i spaden. Farsan trodde minst en vecka, men det visade sig vara prima matjord utan sten, så det klarade sig med en och halv dag.
Strax efter start visade det sig att några okända rör tittade fram i rabatten, dolda med cirka 10cm jord. WTF!?
Markrör. Skall de verkligen vara nödvändiga? Framtida urtag till avlopp? De kan ju inte sticka rakt upp genom stenen. Kanske kan jag kapa av dem, stänga till och lägga sten ovanpå? Snackar med snickargrannen. Nähe, det är spolrör till dräneringen, de vill jag alltså inte gärna kapa. Nåväl då drog jag istället om dem till nära väggen där de får sticka upp genom stenen. Efter att plattorna är på plats planerade jag istället att göra en liten lucka i plåt, eller lyftbar sten med ögla.
Här har jag kopplat om markrören. Ett stuprör slutade ju halvvägs in på altanen, och den kopplingen fimpades. Istället kopplade jag på ett dränrör som ligger under den kommande stödmuren runt altanen. Markduk, grus 8-16, dräneringsrör, och sedan täckt med grus igen.
Traktorn kommer med massor av massor. Så klart en spännande händelse. Några kubik mursand, och några kubik 8-16 grus.
Här syns dränröret som lades med lutning 1cm/m. Det går även runt kröken. Markduken går vidare och täcker hela altanen. Jag insåg efter arbetets nästa steg att markduken skulle gått upp högre på gravens yttersidor, men det tänkte jag inte göra om.
Upp med en form mot altangolvet och på med 10cm grus, som paddades. Här skulle jag tänkt till lite mer på ordningen och metod. Jag behövde mura stödmuren för att kunna fylla massorna mot denna, men jag ville få in massorna innan det blev en mur och grav runt hela. Dessutom passade det arbetsmässigt bättre med hyra av maskiner. Därför byggde jag en form, som visade sig vara aningen för klen, mot altangolvet och en liten för det fundament som skulle stå under stödmuren. Formen fick jag stötta upp bättre. Det optimala för mig, som snickargrannen sedan kläckte, hade nog varit att mura en liten lecamur att gjuta mot, istället för form.
Fundamentet klart. För att det skulle lossa lättare mot formen klädde jag in den i plast. Vilket jag senare var glad för. Man kan även se den stora armeringsmattan som tillsammans med en fastnajjad liten matta täcker hela altanen.
Stenen till stödmuren på plats, kanske 1,5ton eller så. Jag hade offererats sten på höjden 10cm, men när den väl kom visade sig att de brutits kring 14cm. Därför blev fundamentet djupare än tänkt från början. Egentligen skulle jag kunna skippa ett skikt istället, och bara haft två lager, men i efterhand var det ändå bra att ha tre. Detta eftersom det var en bra övningsrad ..
När fundamentet härdat några dar körde jag på med stödmuren. Det var kanske inte det perfekta projektet att starta med om man aldrig murat - stenen är oregelbunden, alla är lite olika långa, olika tjocka och varierar per sten lite granna. Dessutom är, som sagt tidigare, översta skiftet hyvlat och måste hamna hyfsat plant.
Diamantklingesåg. Kalkstenen är mjuk och sliter inte mycket, men den 14cm tjocka stenen krävde att man vände stenen och även sågade från olika håll. Jag murade klassikt 3:1-blandning sand-murcement A. Innan hade jag haft en lång diskussion med olika experter om vilken cement man skall använda med kalksten. Ett bud var anläggningscement, som är 3-4ggr dyrare och mindre alkaliskt, för att spara kalkstenen. Men många murare hävdade att murcement A går utmärkt, om man bara torkar och tvättar ordentligt. Och så körde jag med framgång. För att bruket skall fästa mot kalkstenen slammar man den med en gröt av cement och vatten.
Färdig. Fogen byggde mindre än jag räknat på, och snitthöjden på stenen var en aning lägre. Därför hamnade jag 2cm under tänkt höjd. Detta är ju i allmänhet inget stort problem, lutningen på altangolvet blir bara aningen mer. Problemet, insåg jag halvvägs i murningen, är att den översta raden på kortsidan måste gå upp till avsedd höjd för att plattorna senare skall kunna möta de gamla! Jag fick korrigera detta eftersom. Det blev inte optimalt, men helt ok.
Klart. Jag hade placerat stolparna i linje med befintlig husmur, för att senare kunna bygga uterum om man vill. Därför gjorde jag nu urtag i stenen, och på så sätt ser man ändå en hel mur från sidan. Hålet på insidan fylldes med grus och toppen senare med bruk. Formen som höll upp massorna på insidan stadgades upp i överkant, och även mot stolpar. Sedan lossade jag successivt formen från invändiga stöttor, som senare kunde släggas loss, och skivorna kunde jag efteråt få upp med kofot ..
Jag tycker det blev godkänt rakt. I efterhand skulle jag valt att istället för att mura efter ett utvändigt snöre, lägga stenen mot en invändig regel! Då hade det blivit lättare att starta med första plattraden!
När muren härdat, och det fanns två stabila killar redo, var det dags för gjutning av plattan. Den skulle bli ca 2kubik, och alltså dryg 4 ton tung. Jag hade blandat betongen till fundamentet i en 140l tombola, och den klarade att leverera cirka 60liter färdig betong per blandning. Det skulle bli ohållbart många vändor. Därför bad jag elektrikern akut komma och dra ut trefas ur elskåpet och så hyrde jag sen en 300liters tvångsblandare, som vispar horisontellt. Den levererade 200liter färdig betong per blandning, och blandar klart på 3minuter.
En pall cement. Jag fick det till inpris, vilket ändå var högre än lockpriset på Byggmax! Dock så var det ändå inget snack då jag fick det hemkört till dörren.
Grabbarna grus lastar tvångsblandaren. Den var rätt tung, men gick bra att hantera då den hade bra hjul. Kruxet var att spadarmarna gick loss ibland och behövde justeras, men det var hanterligt.
För att skydda muren la jag på plast och skiva som jag klämde fast med reglar. Aluminiumrampen fungerade sedan utmärkt även för annat än tvångsblandare. Om man tänker på höjderna så kommer plattan aldrig möta fundamentet. Därför går regeln på insidan medvetet nedom plattans blivande yta och ner till gruset - på så sätt kommer ev rinnande vatten gå ner mot dränering. Invid stödmuren ligger alltså inte platta, utan 5cm distans med grus. Vad vet jag, men i alla fall ett tips från hantverkare.
Jag hade kvällen innan lasrat upp höjdpunkter och på dessa gjöt jag då fast längsgående reglar i rätt höjd. Sedan fackindelade jag i fem delar och gjöt dessa för sig successivt. Varje del stockades med gott resultat. Jag stod i stövlar och bredde ut betong. Den tyngsta kille körde betongkärran, som väl vägde dryga 200kg. Han hjälpte mig även att stocka. Tredje killen lassade bara massor in i blandaren. Själva gjutningen tog drygt 4-5timmar, och därav en till anledning till att gjuta i fack.
Plattan färdig. Man kan även se den klack jag murade nertill på stödmuren, som skall leda av vatten ut från muren. Plattan skall helst härda 3 månader för att absolut inte röra på sig något och kunna få ovanliggande bruk/sten att släppa. Dock tyckte de murare jag pratade med att 6 veckor var ok!
Efter murande av stödmur och gjutning av platta, med allt byggande av formar, rivning, städ, bärande, skottande osv, så var jag lite trött. Jag tänkte först låta plattläggningen vänta till våren. Men när jag vilat några veckor, så kom lusten tillbaka. Och tanken på att framåt vårkanten ha ett betonghål i altanen som skulle täppas till, ja den var inte så lockande.
Jag hyrde nu en lite mindre tvångsblandare, som kunde köra 100liter färdigt bruk per omgång, och den stora stenkapen igen. Nu pratar vi inte sommar längre, utan höst, och det var bitvis kring 5-7 grader. Därför klädde jag altanen med pressening och hyrde även en 10kw byggfläkt för att senare kunna hålla härdningstemperaturen uppe. Fläkten värmde dryga 300m3 utan problem, och höll 18-20 grader i tre dygn. Sedan 10 grader i två veckor med ett litet aggregat. Det senare tyckte muraren hade varit helt onödigt ..
Plattläggning. Det stora problemet är att startraden skall börja med sådan lutning att man kommer att sluta i höjd med den gamla (man lägger uppåt). Dessutom skall den lutningen hållas, vi vill inte ha åsar eller dalar som samlar vatten. Man vill ju även att anslutningen såväl mot mur, som mot gammal altan, skall vara rak! Från början använde jag en rak och lång regel för att hålla höjd, men kunde efter några rader byta till ett långt byggpass. Bruket blandas 1:3-4 med sand och fuktas så att det precis går att krama en boll, som sedan spricker isär. Varje platta las med en överskjutande höjd på ca 3-4mm, och knackades sedan ner. Mer än några millimetrar och det var för tungt att knacka, och risk fanns att plattorna skulle spricka. Alla plattorna slammades också med cementgröt, för att de skulle bita fast i bruket.
Gräsdelen av altanen behövde grävas ur. Jag hörde med en grävmaskinist som råkade vara i skogen, men han kände inte riktigt att han hade tid eller rätt maskin, så jag satte i spaden. Farsan trodde minst en vecka, men det visade sig vara prima matjord utan sten, så det klarade sig med en och halv dag.
Strax efter start visade det sig att några okända rör tittade fram i rabatten, dolda med cirka 10cm jord. WTF!?
Markrör. Skall de verkligen vara nödvändiga? Framtida urtag till avlopp? De kan ju inte sticka rakt upp genom stenen. Kanske kan jag kapa av dem, stänga till och lägga sten ovanpå? Snackar med snickargrannen. Nähe, det är spolrör till dräneringen, de vill jag alltså inte gärna kapa. Nåväl då drog jag istället om dem till nära väggen där de får sticka upp genom stenen. Efter att plattorna är på plats planerade jag istället att göra en liten lucka i plåt, eller lyftbar sten med ögla.
Här har jag kopplat om markrören. Ett stuprör slutade ju halvvägs in på altanen, och den kopplingen fimpades. Istället kopplade jag på ett dränrör som ligger under den kommande stödmuren runt altanen. Markduk, grus 8-16, dräneringsrör, och sedan täckt med grus igen.
Traktorn kommer med massor av massor. Så klart en spännande händelse. Några kubik mursand, och några kubik 8-16 grus.
Här syns dränröret som lades med lutning 1cm/m. Det går även runt kröken. Markduken går vidare och täcker hela altanen. Jag insåg efter arbetets nästa steg att markduken skulle gått upp högre på gravens yttersidor, men det tänkte jag inte göra om.
Upp med en form mot altangolvet och på med 10cm grus, som paddades. Här skulle jag tänkt till lite mer på ordningen och metod. Jag behövde mura stödmuren för att kunna fylla massorna mot denna, men jag ville få in massorna innan det blev en mur och grav runt hela. Dessutom passade det arbetsmässigt bättre med hyra av maskiner. Därför byggde jag en form, som visade sig vara aningen för klen, mot altangolvet och en liten för det fundament som skulle stå under stödmuren. Formen fick jag stötta upp bättre. Det optimala för mig, som snickargrannen sedan kläckte, hade nog varit att mura en liten lecamur att gjuta mot, istället för form.
Fundamentet klart. För att det skulle lossa lättare mot formen klädde jag in den i plast. Vilket jag senare var glad för. Man kan även se den stora armeringsmattan som tillsammans med en fastnajjad liten matta täcker hela altanen.
Stenen till stödmuren på plats, kanske 1,5ton eller så. Jag hade offererats sten på höjden 10cm, men när den väl kom visade sig att de brutits kring 14cm. Därför blev fundamentet djupare än tänkt från början. Egentligen skulle jag kunna skippa ett skikt istället, och bara haft två lager, men i efterhand var det ändå bra att ha tre. Detta eftersom det var en bra övningsrad ..
När fundamentet härdat några dar körde jag på med stödmuren. Det var kanske inte det perfekta projektet att starta med om man aldrig murat - stenen är oregelbunden, alla är lite olika långa, olika tjocka och varierar per sten lite granna. Dessutom är, som sagt tidigare, översta skiftet hyvlat och måste hamna hyfsat plant.
Diamantklingesåg. Kalkstenen är mjuk och sliter inte mycket, men den 14cm tjocka stenen krävde att man vände stenen och även sågade från olika håll. Jag murade klassikt 3:1-blandning sand-murcement A. Innan hade jag haft en lång diskussion med olika experter om vilken cement man skall använda med kalksten. Ett bud var anläggningscement, som är 3-4ggr dyrare och mindre alkaliskt, för att spara kalkstenen. Men många murare hävdade att murcement A går utmärkt, om man bara torkar och tvättar ordentligt. Och så körde jag med framgång. För att bruket skall fästa mot kalkstenen slammar man den med en gröt av cement och vatten.
Färdig. Fogen byggde mindre än jag räknat på, och snitthöjden på stenen var en aning lägre. Därför hamnade jag 2cm under tänkt höjd. Detta är ju i allmänhet inget stort problem, lutningen på altangolvet blir bara aningen mer. Problemet, insåg jag halvvägs i murningen, är att den översta raden på kortsidan måste gå upp till avsedd höjd för att plattorna senare skall kunna möta de gamla! Jag fick korrigera detta eftersom. Det blev inte optimalt, men helt ok.
Klart. Jag hade placerat stolparna i linje med befintlig husmur, för att senare kunna bygga uterum om man vill. Därför gjorde jag nu urtag i stenen, och på så sätt ser man ändå en hel mur från sidan. Hålet på insidan fylldes med grus och toppen senare med bruk. Formen som höll upp massorna på insidan stadgades upp i överkant, och även mot stolpar. Sedan lossade jag successivt formen från invändiga stöttor, som senare kunde släggas loss, och skivorna kunde jag efteråt få upp med kofot ..
Jag tycker det blev godkänt rakt. I efterhand skulle jag valt att istället för att mura efter ett utvändigt snöre, lägga stenen mot en invändig regel! Då hade det blivit lättare att starta med första plattraden!
När muren härdat, och det fanns två stabila killar redo, var det dags för gjutning av plattan. Den skulle bli ca 2kubik, och alltså dryg 4 ton tung. Jag hade blandat betongen till fundamentet i en 140l tombola, och den klarade att leverera cirka 60liter färdig betong per blandning. Det skulle bli ohållbart många vändor. Därför bad jag elektrikern akut komma och dra ut trefas ur elskåpet och så hyrde jag sen en 300liters tvångsblandare, som vispar horisontellt. Den levererade 200liter färdig betong per blandning, och blandar klart på 3minuter.
En pall cement. Jag fick det till inpris, vilket ändå var högre än lockpriset på Byggmax! Dock så var det ändå inget snack då jag fick det hemkört till dörren.
Grabbarna grus lastar tvångsblandaren. Den var rätt tung, men gick bra att hantera då den hade bra hjul. Kruxet var att spadarmarna gick loss ibland och behövde justeras, men det var hanterligt.
För att skydda muren la jag på plast och skiva som jag klämde fast med reglar. Aluminiumrampen fungerade sedan utmärkt även för annat än tvångsblandare. Om man tänker på höjderna så kommer plattan aldrig möta fundamentet. Därför går regeln på insidan medvetet nedom plattans blivande yta och ner till gruset - på så sätt kommer ev rinnande vatten gå ner mot dränering. Invid stödmuren ligger alltså inte platta, utan 5cm distans med grus. Vad vet jag, men i alla fall ett tips från hantverkare.
Jag hade kvällen innan lasrat upp höjdpunkter och på dessa gjöt jag då fast längsgående reglar i rätt höjd. Sedan fackindelade jag i fem delar och gjöt dessa för sig successivt. Varje del stockades med gott resultat. Jag stod i stövlar och bredde ut betong. Den tyngsta kille körde betongkärran, som väl vägde dryga 200kg. Han hjälpte mig även att stocka. Tredje killen lassade bara massor in i blandaren. Själva gjutningen tog drygt 4-5timmar, och därav en till anledning till att gjuta i fack.
Plattan färdig. Man kan även se den klack jag murade nertill på stödmuren, som skall leda av vatten ut från muren. Plattan skall helst härda 3 månader för att absolut inte röra på sig något och kunna få ovanliggande bruk/sten att släppa. Dock tyckte de murare jag pratade med att 6 veckor var ok!
Efter murande av stödmur och gjutning av platta, med allt byggande av formar, rivning, städ, bärande, skottande osv, så var jag lite trött. Jag tänkte först låta plattläggningen vänta till våren. Men när jag vilat några veckor, så kom lusten tillbaka. Och tanken på att framåt vårkanten ha ett betonghål i altanen som skulle täppas till, ja den var inte så lockande.
Jag hyrde nu en lite mindre tvångsblandare, som kunde köra 100liter färdigt bruk per omgång, och den stora stenkapen igen. Nu pratar vi inte sommar längre, utan höst, och det var bitvis kring 5-7 grader. Därför klädde jag altanen med pressening och hyrde även en 10kw byggfläkt för att senare kunna hålla härdningstemperaturen uppe. Fläkten värmde dryga 300m3 utan problem, och höll 18-20 grader i tre dygn. Sedan 10 grader i två veckor med ett litet aggregat. Det senare tyckte muraren hade varit helt onödigt ..
Plattläggning. Det stora problemet är att startraden skall börja med sådan lutning att man kommer att sluta i höjd med den gamla (man lägger uppåt). Dessutom skall den lutningen hållas, vi vill inte ha åsar eller dalar som samlar vatten. Man vill ju även att anslutningen såväl mot mur, som mot gammal altan, skall vara rak! Från början använde jag en rak och lång regel för att hålla höjd, men kunde efter några rader byta till ett långt byggpass. Bruket blandas 1:3-4 med sand och fuktas så att det precis går att krama en boll, som sedan spricker isär. Varje platta las med en överskjutande höjd på ca 3-4mm, och knackades sedan ner. Mer än några millimetrar och det var för tungt att knacka, och risk fanns att plattorna skulle spricka. Alla plattorna slammades också med cementgröt, för att de skulle bita fast i bruket.
Redigerat:
Slutbilder efter nedtagning av presenning.
Här syns anslutning mot stödmur och längre bak mot gamla plattor. Fallet är närmast perfekt över hela ytan. Inget som fångar vatten. Slutet av den gamla plattläggningen slutar med en board av natursten i betong. Jag hade tänkt mig såga ett spår och fräsa bort en del för att få in den sista nya plattraden perfekt. Det visade sig dock att åtta rader fick plats med 0,5-1cm marginal .. Done.
Slutresultat framifrån, och här kan ni även se de plåtar som jag bad plåtslagaren sätta mellan hus/vägg och plasttak.
Lite från sniskan. Lite snickarglädje kring fönstret och reglarnas förlängningar. Hörnet kommer nog i vår få sig lite växter i olika höjd, och eventuellt en spaljé i metall. Kvar är också eldragning för belysning, den får gå i höjd dold vid reglar och genom takbalkar.
Nu är vi förtjänta av en perfekt Dry Martini, right? Sätt glaset i frysen och köp den finaste gröna oliven du hittar med kärna (som du kärnar ur). En del Noilly Prat Vermouth och fyra delar Plymouth Gin. Skaka i 10 sekunder med cirka sex riktigt kalla, inte frostiga isbitar. Häll upp, garnera. Det är mitt favoritrecept i alla fall ..
Kostnader
Med materialvalen vi gjorde så blev det ju inte en billig affär, men vi är ändå nöjda.
Altantaket
24' kanalplastsystem
10' limträ
4' färg
6' övrigt - beslag, skruv, maskinhyra mm
44' subtotalt
Markarbete, stensättning
22' kalksten (mur och plattor)
7' cement, murcement, sand, grus
5' maskinhyra
2' övrigt - markrör, formvirke, plast mm
36' subtotalt
Totalt 80' jämnt.
Sedan handlade jag verktyg för 14', där strax över hälften var bra gerkap, en borrhammare, och en vinkelslip. Men de får jag ju behålla, eller hur? Tidsåtgång har jag inte skrivit ner, men mellan tummen och pekfingret totalt fyra arbetsveckor för mig, och då har jag kanske två veckor av tiden haft 1-2 medhjälpare.
Här syns anslutning mot stödmur och längre bak mot gamla plattor. Fallet är närmast perfekt över hela ytan. Inget som fångar vatten. Slutet av den gamla plattläggningen slutar med en board av natursten i betong. Jag hade tänkt mig såga ett spår och fräsa bort en del för att få in den sista nya plattraden perfekt. Det visade sig dock att åtta rader fick plats med 0,5-1cm marginal .. Done.
Slutresultat framifrån, och här kan ni även se de plåtar som jag bad plåtslagaren sätta mellan hus/vägg och plasttak.
Lite från sniskan. Lite snickarglädje kring fönstret och reglarnas förlängningar. Hörnet kommer nog i vår få sig lite växter i olika höjd, och eventuellt en spaljé i metall. Kvar är också eldragning för belysning, den får gå i höjd dold vid reglar och genom takbalkar.
Nu är vi förtjänta av en perfekt Dry Martini, right? Sätt glaset i frysen och köp den finaste gröna oliven du hittar med kärna (som du kärnar ur). En del Noilly Prat Vermouth och fyra delar Plymouth Gin. Skaka i 10 sekunder med cirka sex riktigt kalla, inte frostiga isbitar. Häll upp, garnera. Det är mitt favoritrecept i alla fall ..
Kostnader
Med materialvalen vi gjorde så blev det ju inte en billig affär, men vi är ändå nöjda.
Altantaket
24' kanalplastsystem
10' limträ
4' färg
6' övrigt - beslag, skruv, maskinhyra mm
44' subtotalt
Markarbete, stensättning
22' kalksten (mur och plattor)
7' cement, murcement, sand, grus
5' maskinhyra
2' övrigt - markrör, formvirke, plast mm
36' subtotalt
Totalt 80' jämnt.
Sedan handlade jag verktyg för 14', där strax över hälften var bra gerkap, en borrhammare, och en vinkelslip. Men de får jag ju behålla, eller hur? Tidsåtgång har jag inte skrivit ner, men mellan tummen och pekfingret totalt fyra arbetsveckor för mig, och då har jag kanske två veckor av tiden haft 1-2 medhjälpare.
Och slutligen, några lärdomar som en glad amatör fångat upp?
Tack och bock. Kritik och tillrop uppmuntras!
- Det är roligt att jobba med bra verktyg. De få kinaprylar jag använt har jag svurit över (tex en slip som vibrerade sönder mina händer, med nervkänningar i två-tre dagar).
- Jag är otroligt nöjd med min blå bosch gerkap GCM8SJL. Jag trodde den skulle vara för liten till de stora limträdelarna, men det gick utmärkt att bara rotera bitarna, även 120x120 stolpe! Vid finsnickeri gick det gott att korrigera mycket små vinklar.
- Många hantverkare har här i småorten utan att sura (vilket jag skulle förstått), och utan att jag lovat jobb, svarat på mina frågor - högt som lågt. Naturligtvis en obetalbar källa till information. Dock så säger inte alla samma sak!
- Tacksam åkte jag efter färdigställande på en runda med trevliga vinare (de finns inte med i övriga kostnader ), och nu kanske jag har sluppit att hamna i telefonboken under kontakten "svara ej".
- Jag skulle tagit reda på direkt i detalj vad som krävdes för markarbetet, och inte skjutit på det.
- Det tar tid att snickra utan hantlangare ..
- Korta arbetspass ger mycket ineffektiv tid när det tar 30min vardera att få fram och städa undan prylar.
- Totalt sett finns det väldigt få och små missar jag skulle vilja korrigera. Framför allt finns två småsaker på stödmuren, där jag lessnade och tänkte "det här syns inte". Det syns. Lite. Men jag önskar att jag ändå följt min initiala instinkt där.
- Markarbete är tungt (haha säger många av er!), och det känns som om 80% av jobbet syns inte efteråt. För att vara helt ärlig så har jag styrkan som krävdes, men inte vanan i kroppen. Efter baxande av 50st 30kg mursten, plattor, sand osv, så var muskelfästen och senor trötta. Det blev ipren i några dagar, en vecka efter sådana pass.
- Tänk på arbetsställningen. Att borra 25hål i väggen ovanför huvudhöjd gick utmärkt, men kändes dagen efter.
- Eftersom jag inte hade så bra koll på verktyg och behov, så tycker jag fortfarande att den här posten är suverän: http://www.byggahus.se/forum/verktyg-maskiner-fordon/62856-vilka-verktyg.html#post426423
- .. massa annat säkerligen ..
Tack och bock. Kritik och tillrop uppmuntras!
Helt rätt att fortsätta med sten hela vägen! Blev skitsnyggt
Men jag undrar över valet av tak. Varför blev det kanalplast i stället för vanlig "altantaksplast"? Kanalplasten används väl mest till uterum där man vill ha ett tak som isolerar lite mer. Eller slipper man kanske konsensproblem med kanalplasten?
Men jag undrar över valet av tak. Varför blev det kanalplast i stället för vanlig "altantaksplast"? Kanalplasten används väl mest till uterum där man vill ha ett tak som isolerar lite mer. Eller slipper man kanske konsensproblem med kanalplasten?
Snyggt, gediget, proffsigt!
Håller med om att det var helt rätt att bygga med sten.
Tack för lärdomsinlägget på slutet.
Hur tycker ni att det blev med ljuset och sikten inne i huset?
Jag hade nog valt att prioritera det ännu mer. Exempelvis genom att inte luta taket så mycket och inte överdimensionera limträt utan snarare tvärtom.
Håller med om att det var helt rätt att bygga med sten.
Tack för lärdomsinlägget på slutet.
Hur tycker ni att det blev med ljuset och sikten inne i huset?
Jag hade nog valt att prioritera det ännu mer. Exempelvis genom att inte luta taket så mycket och inte överdimensionera limträt utan snarare tvärtom.
Tack. Vi valde ett tunt kanalplasttak av flera anledningar. Dels är det snyggare, och släpper igenom mer ljus (?). Men vi ville även åt isoleringen - lite nu, men framför allt för att kunna konvertera till ett förlängt vår-höst-rum i framtiden om man vill. Det är även därför jag placerade stolparna helt i linje med huslinjerna, trots att det störde byggandet av stödmur.tlundberg skrev:Helt rätt att fortsätta med sten hela vägen! Blev skitsnyggt
Men jag undrar över valet av tak. Varför blev det kanalplast i stället för vanlig "altantaksplast"? Kanalplasten används väl mest till uterum där man vill ha ett tak som isolerar lite mer. Eller slipper man kanske konsensproblem med kanalplasten?
Hej. Kul att du uppskattade funderingarna. När det gäller sikten inifrån så funderade vi ju mycket på det. Jag mätte höjder och så vidare. För att minska på höjden av takstolarna så hade man behövt gå upp mycket i bredd, det är ju höjden som tar last. Kollade på det, men då främst för att få liknande höjd på takbalk som bärlina. Jag måste säga att jag inte riktigt vågade gå ifrån Moelvens rekommendationer, även om vi inte räknade på brott. När det gäller lutning så läste jag och fick rekommendationen 10%, och den höll jag. Jag har ju ingen egen praktisk erfarenhet att frångå detta med. Jag uppfattade det som byggnorm. Men som sagt, vad vet jag? =) Hade jag minskat lutningen till hälften, och dimensionerat ner, så hade jag ju kunnat tjäna ytterligare en 3dm, vilket i sig hade varit trevligt.sjostuga2 skrev:
Hur det blev inifrån? Avsevärt ljusare! Det märkte vi tydligt direkt. Dels själva ljusinsläppet, men även upplevelsen av uteplatsen spelar in. Står man upp inomhus, så ser man altantaket ca 1/4 ner på fönstret. Om du vill kan jag ta ett kort i morgon när det är ljust.
Hej och tack!. Jag bad om offert från en hederlig byggmästare vi använt en del förut. Han hade mycket att göra och den uteblev. Det var då jag bestämde mig för att gå på det själv! Dock uppskattade han på plats löst 80h (2gubbar) för takdelen, men då utan fönster. Materialet hade väl med honom blivit aningen billigare, men inte mycket. Jag hade kontorabatt och prutade ganska bra på de flesta stora priser. Inräknat då hans påslag mot mig (8%).
Intressant tanke att materialet hade blivit billigare genom byggaren jag kanske är naiv, men jag hade tänkt det motsatta. Kanske beror på uttalanden från min bygghandel (Optimera) om att Cheapy och Byggmax ofta ligger lägre än deras inköpspris (vilket iof inte stämt på virke). Är det nått jag kanske ska omvärdera, och visst har man en byggare man verkligen litar på så lär det gå på ett ut. Allt slit med att kolla priser och hämta nya material är också kostnader.
Dock tänker jag att de måste också åka, och kan också köpa fel mängd, och måste också ta en procent på det. Och sen märkte jag hur vissa hantverkare som kaklare och annat gärna tog i ORDENTLIGT när de beräknade mängderna. Och de kunde då och då komma med material från något annat bygge "som blev över". Det blir en jobbig process om man känner att man måste börja kolla alla deras inköp jobbigt på flera sätt.
Sen beror det på upplägg, men jag eller frugan åker ju hellre och kompletterar än att de som är mer proffsiga och tickar pengar ska göra det.
Självklart skulle jag gärna slippa åbäket men har jag känt mig manad att letat kronor och ören kanske till en smula överdrift. Mitt huvudhus köpte jag som byggsats och mitt uthus som lösvirke, snickarna särskilt, allt för att lättare kunna jämföra äpplen och päron.
Längtar efter att hitta några snickare som man litar så på.
Dock tänker jag att de måste också åka, och kan också köpa fel mängd, och måste också ta en procent på det. Och sen märkte jag hur vissa hantverkare som kaklare och annat gärna tog i ORDENTLIGT när de beräknade mängderna. Och de kunde då och då komma med material från något annat bygge "som blev över". Det blir en jobbig process om man känner att man måste börja kolla alla deras inköp jobbigt på flera sätt.
Sen beror det på upplägg, men jag eller frugan åker ju hellre och kompletterar än att de som är mer proffsiga och tickar pengar ska göra det.
Självklart skulle jag gärna slippa åbäket
men har jag känt mig manad att letat kronor och ören kanske till en smula överdrift. Mitt huvudhus köpte jag som byggsats och mitt uthus som lösvirke, snickarna särskilt, allt för att lättare kunna jämföra äpplen och päron. Längtar efter att hitta några snickare som man litar så på.
Redigerat:
Det är svårt att säga så klart, men snickarn har tidigare sagt "hans rabatt +8%" och fakturor på material har varit kopior på hans faktura med det påslaget. Och på proffsbygghandeln vet jag att deras rabatter är bättre än mina, då jag har "normalsnickarrabatten". Ofta MYCKET bättre, tex fönster >30%, men den varierar mycket per vara, som du säger. Frågan är om han hade fått mycket bättre pris på tex limträ, som är en stor post. Det är inte heller så klart då jag förhandlat det direkt med byggsäljaren. Och visst är det som du säger att man betalar en timme för att de skall handla.
Jag tror det gäller att hitta hantverkare man vågar lite på, utan för mycket dubbelkoll. För det kommer att göra dem förbannade, och dåliga hantverkare?
Vill du ha snickare som byggsats eller i lösvirke?
Jag tror det gäller att hitta hantverkare man vågar lite på, utan för mycket dubbelkoll. För det kommer att göra dem förbannade, och dåliga hantverkare?
Vill du ha snickare som byggsats eller i lösvirke?
